”Allergivaccinet gav mig aluminiumklumpar i armarna och gjorde mig överkänslig mot allt”

piller och sprutorJag började ta vaccin mot min allergi mot björk/pollen och gräs på höstkanten 2012. Men jag ska berätta min historia från början.

Ända sedan jag var barn har jag blivit behandlad mot både astma och allergi. Ena våren var sämre än den andra. Jag hade hemska astmaperioder då jag knappt kunde vistas utomhus utan att behöva stanna till och ta medicin. Ändå fanns det aldrig några bevis på att jag hade eller har haft astma. Jag fick mängder av allergimediciner och olika medel utskrivna. Ett tag gav dom oss 75 procent rabatt för att det inte skulle bli så dyrt för oss.

Medan jag hade denna rabatt passade jag på att köpa Gardasil, jag betalade ca 1500 kronor om jag minns rätt. Jag har förstått och läst nu i efterhand att vaccinet inte kommer att hjälpa mig eller någon annan. Jag blev ännu en gång bara lurad.

När jag gick i 9:an fick jag stora problem med halsen, mina halsmandlar var svullna nästan hela våren och jag missade nästintill hela vårterminen. Jag fick en tid för operation och tog då bort dem. Efter det fick jag höra av sjukvårdspersonalen att jag kommer att bli ännu sjukare mer ofta.

Jag blev bara bättre och bättre, jag har inte blivit behandlad för astma igen men min allergi har alltid varit kvar.

Jag tycker det är viktigt att berätta hela bakgrunden runt allergin/”astman”, på så sätt kan jag inte bara skylla på vaccinet, utan även på läkarnas metoder.

Nu till det nuvarande vaccinet, alltså vaccin mot allergin mot gräs och pollen.

Det hela började med att jag fick gå på ett möte med en doktor som berättade och förklarade allt för mig. Jag fick ta olika tester för att se vilken grad av allergi jag hade, bland annat pricktest och blåstest. I mina öron lät allting bra, just för att jag i denna tid inte var medveten om riskerna, utan tyckte det lät toppen att spara pengar och vara fri att vistas ute under våren.

Jag fick ”allergianfall” flera gånger under de här sprutorna. På akuten visste de inte ens vad det var för någonting och ville inte riktigt släppa in mig, även fast jag var täckt av någon form av eksem jag aldrig upplevt innan. Min kropp svullnade upp så mycket att det gjorde ont, ändå var det hydrokortison jag blev rekommenderad att köpa. Detta hände ett flertal gånger.

När jag började gå var 7:e-8:e vecka kom jag varje gång hem med stora knölar på armarna. Jag tyckte självklart det var konstigt och berättade om dem gång på gång för läkarna, men de svarade att det var något som var vanligt. Varför det blev så fick jag aldrig något svar på. Senast jag var där sa kvinnan som ger mig sprutorna till läkaren:

– Det är inte aluminiumklumpar va?

Doktorn: – Nejnejnej …

De vägrade möta min blick. Klart det var aluminiumklumpar, det förstod jag på en gång. Jag har sedan tidigare vetat att aluminium finns i en del vacciner. Jag har dock aldrig känt till bieffekterna av aluminium, vilket jag gör idag efter timmar av läsning just om vaccin och hur de olika metallerna skadar kroppen.

Jag fick därefter en starkare salva utskriven. Jag köpte den för 130 kronor. När jag kom hem läste jag på bipacksedeln: ”Använd ej på stora områden i en längre tid, inte heller i armhålor” m.m. Och så en hel lista med biverkningar som kunde uppstå om jag gjorde det. Men det är ju just där det är som värst, tänkte jag. Här sitter jag med rygg, bröst, mage, ben, armhålor som kliar dygnet runt. Vad ska jag med den här salvan till?

Här sitter jag nu ett år senare, med klåda på hela kroppen, klumpar i armarna, överkänslig mot nästintill allt som inte är ekologiskt och naturvänligt. Jag kan inte använda vanlig deodorant som går att köpa på Ica, jag kan inte använda vanligt schampo, jag kan inte smörja in mig med hudsalva om jag inte är säker på att den är så fri som möjligt från det min hud inte klarar av. Färga håret kan jag glömma. Annars kliar jag gärna upp sår, både i sömnen och omedvetet under dagen. Från och med idag köper jag bara produkter från hälsokostbutiker, och jag får alltid hjälp från personalen om vad som borde funka bäst för mig.

Jag vill gärna bidra till att hjälpa folk att akta sig för vacciner då de inte vet vad de innehåller. Fråga alltid läkaren först, och nöj dig inte med ett svar. Kräv att få veta vad de innehåller och vilka negativa effekter de kan ge. Jag är rädd för vad svensk sjukvård undanhåller oss, och vad det egentligen är de stoppar i våra läkemedel. Ta hand om dig!

Lovisa Larson

Bild: Freedigitalphotos.net/Baitong333

ANNONS

Hälsofrihet NHFsweden

Comments

  1. Jag genomgick hyposensibiliseringen mellan 2007-2010 och hade redan då stora problem med klåda på överarmarnasom jag trodde skulle lägga sig efter att behandlingen avslutades. Så fel jag hade. Fyra år efter avslutad behandling sökte jag hjälp, där man efter en del besök konstaterade att jag drabbats av aluminium/aluminumsaltsallegi. Hudläkaren ordinerade mig en stark kortisonsalva och menade att det inte fanns så mycket att göra än att vänta…. och väntat har jag nu gjort i ytterligare tre år, och inget förbättras. Hade jag vetat detta 2007 hade jag aldrig gått in 8 behandling.

    Jag har dessutom anmält till alla olika typer av instanser för att få någon typ av ersättning för vårdskadan, men har fått avslag med hänvisning att nyttan med behandlingen bedömdes större än biverkningarna. Det är lätt för den som inte ständigt har klåda att säga.

    Nu har jag återigen sökt vård för klådan, för nu börjar jag återigen bli trött på detta. Jag kliar sönder tröjor och kan inte hejda klådan och behoven av att klia. Det tär även psykiskt på måendet när man inte kan koncentrera sig på sådant som är viktigt.

  2. Tobias rydberg says:

    Min resa med allergi-sensibilsering har varit och är ett helvete fortfarande . Det var mot gräs/gråbo och björk.

    Nu några år efter behandling fortfarande stora knölar på armen som kliar dygnet runt men som blir lite lite bättre om ja använder aluminium fria deo o ingen schampo osv.

    Min pollen allergi har blivit total extrem nu och sitter bara inne och tar kortison och matallergin har blivit ännu mer extremare

    Gjorde en anmälan, men fick avslag med motiveringen att biverkningarna inte påverkade min livssituation tillräckligt mycket.

    Anmälde även Ängelholms sjukhus men nerlagt direkt

    Tänk tänk tänk ER för vad ni eventuellt skall göra med era kroppar

Kommentera

%d bloggare gillar detta: