Jag fick en son i vecka 27 + 4 dagar. I vecka 37 vaccinerades han för första gången och vi skulle egentligen fått permission från sjukhuset den helgen, men fick stanna kvar då han reagerade kraftigt på vaccineringen. Han fick feber, blev slö, fick pulsfall och var väldigt medtagen. De fick lägga honom under övervakning igen en hel natt för att se att han stabiliserades. Det tog flera dagar innan han var sig själv igen.
Sedan fick han nästa spruta sex veckor senare. De sa att eftersom han reagerat så kraftigt första gången så skulle han inte reagera denna gången. Han fick feber igen och var väldigt trött i flera dagar. Ett dygn efter vaccineringen blev hans mage helt utslagen. Jag hörde mig för både på bvc och neonatalavdelningen men ingen hade hört talas om en sådan reaktion på vaccin. Han hade diarré som var svart/mörkgrön i flera veckor tills jag tog saken i egna händer och gav honom lite homeopatika. Efter ett par dagar var han hur bra som helst i magen.
Nu blev vi väldigt tveksamma till nästa vaccinering. Till saken hör att barn som är för tidigt födda får fyra stycken sprutor i stället för tre mot difteri, kikhosta, stelkramp och polio med motivering att de är känsligare. Men de är ju känsligare för vaccineringarna också! Det erkände de!
Nu inhämtar vi all information vi kan och har valt att vänta med resten av vaccineringarna.
Erica
Neeeeeej! Nu måste vi verkligen känna efter och tänka till!
Jag har sagt nej till vaccineringar efter mitt 5e barns MPR spruta, 1993.
Var väldigt tveksam till vaccinering och det började redan 1985 när mitt 3e barn föddes. Det har poppat upp ett minne att hon blev lite ”off” efter en spruta när hon var baby.
Idag tror man hon har diagnos ADD, men med autistiska drag. Hur mycket har det att göra med alla vaccinationer hon genomgått?
Hon är ett mycket känsligt barn, tillhör de s.k Indigobarnen. De brukar få de värsta biverkningarna av mediciner p.g.a. sin känslighet!
För att återgå till yngsta barnet och året 1993. Jag var kallad till läkare på BVC för MPR sprutan och jag ifrågasatte hur man vågar spruta in levande virus i små barns blodomlopp, för jag ansåg att vi kan inte veta hur våra immunsystem reagerar. Vi är ju alla unika.
Läkaren övertalade mig genom påstående att barn kan bli döva, få hjärninflammationer m.m. om de får sjukdomarna.
Har själv haft alla dessa sjukdomar som barn och överlevt och förhoppningsvis gett mina barn immunkroppar genom långvarig amning.
Jag föll till föga men skulle lyssnat på min intuition!
Min lilla dotter 1 1/2 år fick alla 3 sjukdomarna, med utslag, feber, svullna lymfkörtlar överallt. Hon stod upp i sin säng och skrek och blev buren under flera timmar för att bli lugn.
Tack och lov överlevde hon och jag kan bara be och hoppas att hon inte bär med sig några men som kommer att visa sig i högre ålder!
När jag återkom till BVC efter några månader och berättade om vad som hänt efter vaccineringen, blev jag dumförklarad av sköterskan som sa: ”det har inte varit av sprutan!”
Det blev en kalldusch och en bekräftelse på strutsen som sticker huvudet i sanden och inte vågar se problematiken. Men jag visste ju till 100% att det var vaccinationen som orsakade att hon fick alla 3 sjukdomarna som sprutan skulle förhindra!
Vi måste verkligen ifrågasätta vaccinationsprogrammen för att värna om våra små barn, för att förhindra framtida men, biverkningar och sjukdomar, som kan orsakas av substanser som finns i vaccinationsvätskan!