Jag har som alla andra i min ålder blivit vaccinerad med MPR och stelkrampsvaccin. Inget konstigt med det kan man tycka. Jag har med andra ord fått de vaccin man antog var nödvändiga när jag var liten.
Text: Anonym
Min uppväxt har inte varit annorlunda än andras. Jag hade utslag från och till som barn och upp till jag var 20 år. Detta behandlades av läkare med kortison eftersom man inte kunde leda min ”allergi” till något specifikt. Kortisonet dämpade utslagen men tog inte bort dem. När jag var 20 år bestämde jag mig för att vända mig till en homeopat och hon fick bort utslagen. De har aldrig kommit tillbaka och idag är jag 32.
Det som har genomsyrat min personlighet har dock varit:
Svårt att ta kritik, får munhäfta om någon kritiserar mig. Undviker alla slags konflikter. Osäkerhet, gör hellre det andra vill att jag ska göra än det jag egentligen vill. Lämnar helst inte hemmet om jag inte måste. Senare i livet har detta kombinerats med panikångest över en mängd olika situationer: att åka buss, att gå och handla, stå i kö, rodnad så fort jag blir lite osäker, rädsla för män. År 2010 fick jag hudförändringar i ansiktet, det gjorde inte saken bättre.
Allt detta ledde till en enorm begränsning i mitt liv, jag var hela tiden tvungen att vara på min vakt. Rädslan styrde med andra ord mitt handlande i nästan alla situationer. Var tvungen att hela tiden vara lite före i tanken för att kunna planera hur jag skulle undvika olika situationer.
Nu hade jag kommit till det stadiet att jag tänkte: antingen bygger jag en koja i skogen där ingen någonsin kan hitta mig eller så tar jag tag i det hela.
Jag började gå till en kurator, inga framsteg. Kognitiv beteendeterapi, gick bra ett tag men tog enormt mycket energi och tid. Så fort jag tappade fokus var jag tillbaka på noll. Hypnos, fungerade de tre första dagarna efter hypnosen, men sedan dalade självförtroendet igen och tankarna kom tillbaka (gick 12 ggr). Djupterapi, fantastiskt i början! Kände mig för första gången fri, men så fort jag inte var i balans eller jag inte gick med jämna mellanrum så var tankarna där igen (gick ca 2 år). Till sist provade jag homeopati. När jag berättade min livshistoria sa hon direkt: ”Ja, det här låter som en typisk vaccinationsbiverkning”. ”Va?”, sa jag. Men så var det.
Nu har jag blivit fri från allt det ovanstående och det är en helt obeskrivlig känsla! Jag kan starkt rekommendera att man söker upp en homeopat för sina biverkningar. Var dock aktsam med vem ni vänder er till så att de vet vilka medel de ska börja med. Vissa ger konstitutionen direkt och det går inte något vidare om man har ”lager” efter vaccinationer eller andra sjukdomar i bakgrunden. De måste bort först annars kvarstår effekterna av de obalanser man har i kroppen.
Text: Anonym