13 januari 2012
Att vara oense om barn efter en skilsmässa är vanligt. Men min före detta gick till domstol med förevändningen om osämja beroende på att jag inte ville vaccinera vår dotter. Det jag inte ville ge henne var mässlingen/röda hund, svininfluensavaccin och Gardasil. Detta var det enda min motparts advokat tryckte på. Bland annat sa advokaten att mässlingen/röda hund är samhällsfarliga sjukdomar som enligt lag skall anmälas. Det kan inte vara mera fel. Bara en liten koll på Socialstyrelsens sida visar att mässlingen/röda hund inte finns med bland samhällsfarliga sjukdomar. Detta var det enda som var oklart mellan oss. Vad hände?
Jo, domaren köpte advokatens osanna utlåtande och jag blev den skyldiga i sammanhanget och förlorade vårdnaden på grund av att jag inte ville vaccinera min dotter.
Så det finns många olika biverkningar vad gäller vaccinering och inte vaccinering. Följden av denna dom har blivit att jag inte sett min dotter på sex månader, inte vet var hon bor eller vad hon gör. Men så fungerar rättsväsendet idag. Det är inte fråga om vad som är sant eller inte utan den som ljuger bäst vinner – och att ljuga om sjukdomar och vacciner är tydligen ett bra sätt.
Christer
Uppdatering 13 februari 2012:
Tack för all positiv respons – en liten tröst när de sömnlösa nätterna kommer.
Något nytt har inte hänt i fallet. Jag har fortfarande inte hört något från min dotter.
Det enda som modern och hennes advokat svängde mot mig var vaccinerna som jag inte ville ge. De aspekter jag hade att framföra ignorerades helt och visar på ett totalt rättsövergrepp. Jag tog inte med något om detta i min första text men delger er nu några punkter här.
Arton månader innan modern fick ensam vårdnad om vår 13-åriga dotter omhändertogs den tre år äldre sonen av de sociala myndigheterna p.g.a. omsorgsbrister hos modern. Sonen placerades hos mig som far. Sonen hade när han kom så gott som underkänt i alla ämnen. Ett drygt år senare när han gick ut nian hade han godkänt i allt plus en hel del VG vilket gjorde att han kom in på önskad linje. Men detta hade tydligen ingen betydelse i rättegången.
I bilden finns ett tredje barn som är ytterligare två år äldre. Han har jag varit med till polisen där han vittnat om hur han blivit slagen av sin mor. Men fallet lades ned i brist på bevis eftersom det inte fanns något synligt. Tydligen kan man slå sina barn hur mycket som helst bara det inte syns. Denna son har fortfarande psykiska men efter detta. Mamman nekar till allt och säger att han ljuger. Strax efter att den yngre sonen blivit omplacerad flyttade också storebror till mig. Han vågade inte stanna kvar hos sin mor själv av rädsla att bli slagen.
Mamman har en bekräftad allvarlig psykiatrisk diagnos som hon medicinerar mot.
Mamman är dömd till dagsböter för egenmäktighet med barn. Hon tog barnen utomlands i sex månader utan lov från skola eller mig. Hon bara drog. Det var först när en internationell efterlysning skedde som hon kom hem.
Dessa tre saker; våld, psykisk sjukdom och att ta barnen olovligt ur landet poängterar socialstyrelsen som de tre viktigaste punkterna när det gäller ensam vårdnad. Men detta brydde sig inte domaren om alls.
Till råga på allt blev jag dömd att betala ca 33 000 kronor i extra underhåll trots att jag betalat fullt till försäkringskassan och bidragit med extra hela tiden. Hennes advokats uträkningar var helt felaktiga men domaren köpte dem rakt av så jag åkte på över 8000 kronor i rättegångskostnader också. Att det stod ord mot ord brydde sig inte domaren om.
Inte nog med att jag helt förlorade min dotter – jag fick även betala en massa pengar. Inte konstigt om nätterna ibland kan bli sömnlösa när tankarna far runt som en hysterisk karusell.
Vad jag nu skall göra åt allt detta? Vad kan jag göra? Jag hade alla ess på min sida men förlorade mot lögner. Då är inte det svenska rättssystemet mycket värt. Ett klockrent rättsövergrepp.
Christer