Vaccinskada på ovanligt sätt: ”Jag miste vårdnaden om min dotter för att jag inte ville vaccinera henne med Gardasil”

13 januari 2012

Att vara oense om barn efter en skilsmässa är vanligt. Men min före detta gick till domstol med förevändningen om osämja beroende på att jag inte ville vaccinera vår dotter. Det jag inte ville ge henne var mässlingen/röda hund, svininfluensavaccin och Gardasil. Detta var det enda min motparts advokat tryckte på. Bland annat sa advokaten att mässlingen/röda hund är samhällsfarliga sjukdomar som enligt lag skall anmälas. Det kan inte vara mera fel. Bara en liten koll på Socialstyrelsens sida visar att mässlingen/röda hund inte finns med bland samhällsfarliga sjukdomar. Detta var det enda som var oklart mellan oss. Vad hände?

Jo, domaren köpte advokatens osanna utlåtande och jag blev den skyldiga i sammanhanget och förlorade vårdnaden på grund av att jag inte ville vaccinera min dotter.

Så det finns många olika biverkningar vad gäller vaccinering och inte vaccinering. Följden av denna dom har blivit att jag inte sett min dotter på sex månader, inte vet var hon bor eller vad hon gör. Men så fungerar rättsväsendet idag. Det är inte fråga om vad som är sant eller inte utan den som ljuger bäst vinner – och att ljuga om sjukdomar och vacciner är tydligen ett bra sätt.

Christer


Uppdatering 13 februari 2012:

Tack för all positiv respons – en liten tröst när de sömnlösa nätterna kommer.

Något nytt har inte hänt i fallet. Jag har fortfarande inte hört något från min dotter.

Det enda som modern och hennes advokat svängde mot mig var vaccinerna som jag inte ville ge. De aspekter jag hade att framföra ignorerades helt och visar på ett totalt rättsövergrepp. Jag tog inte med något om detta i min första text men delger er nu några punkter här.

Arton månader innan modern fick ensam vårdnad om vår 13-åriga dotter omhändertogs den tre år äldre sonen av de sociala myndigheterna p.g.a. omsorgsbrister hos modern. Sonen placerades hos mig som far. Sonen hade när han kom så gott som underkänt i alla ämnen. Ett drygt år senare när han gick ut nian hade han godkänt i allt plus en hel del VG vilket gjorde att han kom in på önskad linje. Men detta hade tydligen ingen betydelse i rättegången.

I bilden finns ett tredje barn som är ytterligare två år äldre. Han har jag varit med till polisen där han vittnat om hur han blivit slagen av sin mor. Men fallet lades ned i brist på bevis eftersom det inte fanns något synligt. Tydligen kan man slå sina barn hur mycket som helst bara det inte syns. Denna son har fortfarande psykiska men efter detta. Mamman nekar till allt och säger att han ljuger. Strax efter att den yngre sonen blivit omplacerad flyttade också storebror till mig. Han vågade inte stanna kvar hos sin mor själv av rädsla att bli slagen.

Mamman har en bekräftad allvarlig psykiatrisk diagnos som hon medicinerar mot.

Mamman är dömd till dagsböter för egenmäktighet med barn. Hon tog barnen utomlands i sex månader utan lov från skola eller mig. Hon bara drog. Det var först när en internationell efterlysning skedde som hon kom hem.

Dessa tre saker; våld, psykisk sjukdom och att ta barnen olovligt ur landet poängterar socialstyrelsen som de tre viktigaste punkterna när det gäller ensam vårdnad. Men detta brydde sig inte domaren om alls.

Till råga på allt blev jag dömd att betala ca 33 000 kronor i extra underhåll trots att jag betalat fullt till försäkringskassan och bidragit med extra hela tiden. Hennes advokats uträkningar var helt felaktiga men domaren köpte dem rakt av så jag åkte på över 8000 kronor i rättegångskostnader också. Att det stod ord mot ord brydde sig inte domaren om.

Inte nog med att jag helt förlorade min dotter – jag fick även betala en massa pengar. Inte konstigt om nätterna ibland kan bli sömnlösa när tankarna far runt som en hysterisk karusell.

Vad jag nu skall göra åt allt detta? Vad kan jag göra? Jag hade alla ess på min sida men förlorade mot lögner. Då är inte det svenska rättssystemet mycket värt. Ett klockrent rättsövergrepp.

Christer


ANNONS

Hälsofrihet NHFsweden

Comments

  1. Rose-marie Granath says:

    SE UPP FÖR SOCIALEN. Dom kommer när man inte vet. Jag var med om samma. Pappan var borta. Dom skulle ta sonen för alltid, och de krigade för saken. Efter fem år fick jag greppet. Sonen hittade sin pappa, men efter fyra dagar fick pappan en hjärtinfarkt och dog, så det vart ingen pappa i alla fall. De satte sonen på en stol för mycket, han gick upp i vikt, han fick en massa godis och snabbmat, vilket inte vi körde med. Nu är lösningen en sleevebypassoperation vilket sonen inte accepterat ännu. Han har nämligen kört fast när det gäller motion. Jag hade inte alla dessa problem innan och jag som de flesta tycker att det systemet med socialtjänsten är rena undergången. Ingen kärlek folk emellan, ingen kristenhet, Hur länge?

  2. Går det inte att åtala en dommare som inte kontrollerar sanningshalten?

    • Christer Sjödin says:

      Hej
      En domare kan döma precis som han/hon vill och har inget som helst ansvar för följderna som domen medför. Domaren var mycket välinformerad om att jag efter en dom som den som blev inte skulle få träffa min dotter ändock blev det den domen.

  3. SÅ jävla sjukt, mår riktigt illa då jag läser detta du råkat ut för Christer!

    Det MÅSTE ju finnas nån Advokat som är riktigt skicklig och kan ta detta ärende semi-probono, dvs. bara ta betalt om fallet vinns till din fördel.

    Hade jag små barn i dag skulle dom få vaccineras över min döda kropp… :-/

  4. Låter ju helt j***a galet, det som har hänt. 😮
    Det går inte att överklaga (men det kostar väl kan jag tänka mig). 🙁

  5. Stefan J. says:

    Jag är lite i samma situation och skulle vilja höra lite mer om detta.
    Kan du maila mig på stjo57@hotmail.com?
    Stefan

  6. Som far har jag kämpat MOT myndigheterna när jag vill mina barns bästa. I början var det en overklig känsla att veta att man har rätt, men ändå blev det tvärtom. Har inte förlorat vårdnaden, men boendet, på minst lika vaga grunder som Christer (jag var ”strängare” än mamman…).
    Christer hade två stora ”handikapp”.. Dels är han pappa, vilket innebär att man har högst en chans på tio att ”vinna” i vårdnadstvister eller boendetvister enl statistiken.
    Att på detta vara mot något som felaktigt är en officiell sanning gör de chanserna ännu mindre. Myndigheterna kan fortfarande tysta oss effektivt, men det hoppas jag bara är tillfälligt..

  7. Kara Henrysson says:

    Det är så fruktansvärt sorgligt, Christer. Jag kan knappt föreställa mig det lidande du går igenom för att du vill skydda din älskade dotter 🙁 Vi har aldrig kunnat och kommer aldrig kunna lita på myndigheter, men finns det ingen möjlighet för dig att skaffa en egen advokat och överklaga? Ge inte upp. Fortsätt kämpa för henne, om inte annat så för de övergrepp (vaccinering) som din fd sambo tänker utsätta henne för.

  8. Christer jag finner inte ord. Jag har under många år tvekat att skaffa barn å grund av det svenska samhällets obehagliga utveckling mot ökad myndighetsinkompetens, ökad inhumanism, ökad kontroll av individer, ökande priser på basvaror, ökande företagsanpassning på bekostnad av människovärde, sämre vård, smygande avveckling av välfärden till fördel för industrin, krympande löner i relation till prisutvecklingen och den anonyma bisarra globaliseringen som tjänar främst de rikas intressen.

    Det du upplever är en konsekvens av en av-humanisering av samhället. Jag känner avsky inför vad du råkat ut för. Jag hoppas du kan återförenas med din dotter när samhället kommit ur sin psykos. Men den psykosen lär bara bli värre om inte det sker en uppresning hos folket.

  9. Lisa Andersson says:

    Det är helt… jag finner inga ord. Och jag antar att du inte kan göra så mycket för att få upprättelse i detta samhälle, där myndighetsreglerna gör att vi slutar att tänka och känna själva. Denna sajt är så enormt viktig för att sprida information idag. Det är alltför många som far illa för att andra inte gör det arbete de ska. Vi offrar oss själva, och våra familjer för… vad?

    Jag får höra att många ensamma människor, som vänder sig till sjukvården och våra myndigheter, trakasseras till tystnad. De vågar inte vända sig någonstans i rädsla för att bli mer trakasserade av någon som ska vara till hjälp. Och i Sverige har vi tyvärr många ensamma människor. Om de vågar göra en anmälan, så händer ändå inget. Det gäller att ha en stor familj och många bra vänner som tänker själva!

    Jag hoppas, Christer, att folk får upp ögonen för detta och att din dotter hittar hem till en far som gjorde det rätta: ville sin dotters väl.

  10. Fruktansvärt att något som detta tillåts hända!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: