Aluminium (Al) är den mest använda vaccinadjuvansen. Ämnet är ett nervgift och en stark immunstimulator. Detta gör också att Al har potential för att framkalla neurologiska störningar. Barn är mer känsliga än vuxna för gifter och eftersom Al kan leda till nedsatt kognitiv förmåga och autoimmunitet hos vuxna, är det orimligt att tro att barn inte tar skada efter upprepade vaccineringar med Al. Ett samband har visats i en jämförelse mellan förekomsten av autismspektrumstörningar och användandet av Al i vaccin.
Dr. Joseph Mercola intervjuar Dr. David Ayoub om riskerna med Al i vaccin:
Såhär säger Smittskyddsinstitutet om aluminium:
Aluminiumföreningar (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta bakteriella vacciner för att höja vaccinets förmåga att stimulera kroppens antikroppsbildning. Om aluminiumföreningen togs bort skulle vaccinet förlora en del av sin effekt. Aluminium finns också i t.ex. dricksvatten och föda. Upptaget från tarm är dock vanligtvis begränsat, vilket gör det svårt att jämföra mängd aluminium i vatten eller föda med vad som tillförs i vacciner. Det idag möjliga sättet att minska mängden aluminium från vacciner är att använda kombinationsvacciner. På sikt är det dock sannolikt att andra och effektivare adjuvans kan ersätta aluminium.
Sammanställning: Marina/ Bild: Freedigitalphoto/Dan
Do aluminum vaccine adjuvants contribute to the rising prevalence of autism? Journal of Inorganic Biochemistry
Det faktum att tungmetaller är giftiga för nervsystemet, att de förstör nervsystemet, är välkänt inom den medicinska vetenskapen. Föreläsning med Dr. Cem Kinaci
Marie Häll says
jag läste denna artikel och fick en fundering på om vacciner kan trigga igång MS också? jag har nämligen MS och ingen i min släkt har MS… O.o
Linda Karlström says
Hej!
Ja, du har alldeles rätt i din fundering. Vacciner kan trigga igång multipel skleros. Särskilt hepatit B-vacciner är kända för denna biverkning, och det finns upptaget på bipacksedeln:
”nervinflammation (neurit) som kan orsaka känselförlust eller domnad, inklusive övergående nervinflammation som orsakar smärta, svaghet och förlamning av armar och ben, vilket ofta fortskrider till bröst och ansikte (Guillain-Barrés syndrom), sjukdom i synnerven (optisk neurit) och multipel skleros (MS)”
Här kan du titta själv:
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20041213000146
Peter says
Toxin är väl ett ämne som är producerat av levande organismer? Kan levande organismer producera aluminium?
Linda Karlström says
Hej Peter! Ja, du har helt rätt i att toxin är ett ämne (gift) som produceras av levande celler, främst bakterier. Och så vitt jag vet kan inte organismer producera aluminium. I artikeln ovan har troligen ett litet slarvfel smugit sig in i översättningen från engelska. Ordet neurotoxin används ju mer eller mindre slentrianmässigt när man avser nervgift. Men neurotoxin borde bara användas om giftet är producerat av levande celler. Jag har nu ändrat så det står rätt ovan. Tack för att du var så uppmärksam!
Marina says
Visst, det finns en diskussion kring definitionen. Är gift och toxin synonymer där båda allmänt kan användas om alla gifter? Eller ska toxin användas för det som är skapat av levande organismer och gift för det som är skapat på kemisk väg?
Rent grundläggande är toxin/gift en substans som skapar irritation och/eller skadliga effekter i vår kropp som underminerar vår ”status av välmående” och stressar våra normala funktioner. Toxiner/gifter skadar kroppen på ett smygande och kumulativt sätt. När en gång avgiftningssystemet blivit överbelastat kan andra toxiner/gifter som normalt sett inte skulle vara ett problem bli skadliga.
Peter says
Kanske en liten detalj bara, ändrar ju inte artikeln på något sätt förutom ett litet ord. Men samtidigt tror jag att det speciellt i den här ”debatten” är viktigt att sådana detaljer är rätt.
Borde inte vara någon större diskussion om ordens defintioner. Ett toxin är ett gift. Ett gift kan vara men är inte nödvändigtvis ett toxin.
Sophia says
Enligt den ideella organisationen Environmental Working Group, så har det genomsnittliga nyfödda barnet 287 kända toxiner i hans eller hennes navelsträngsblod. Ett litet barn har inte samma utvecklade reningsorgan som vi vuxna, varken i mammans mage och/eller vid livets början. Vi behöver ta omhand våra kroppar, framförallt under en graviditet och vi behöver värna om alla de barn som växer upp i vårt skapade kemikaliesamhälle.
Endast 5% av dessa kemikalier har studerats, vilket innebär att vi inte ännu vet hur 95% av dessa agerar i våra kroppar och metabolism samt hur det tar uttryck hos djur och natur. Hur reagerar kroppen på alla kemikalier som vi utsätter oss för? Och en kanske ännu viktigare fråga, vad händer när alla dessa kemikalier blandas i kroppen, samtidgt som vi utsätter oss för genmanipulering, mobilstrålning, tillsatser, stillasittande, överätning, näringsbrister, stora mängder läkemedel, vaccinering, stress, socker, alkohol, droger… Ja, listan kan göras lång.
http://www.kemikalier.eu/category.php?cid=9
Tobias Lindberg says
Tack för bra artikel!
Jag läste rapporten i Journal of Inorganic Biochemestry. Den var mycket intressant!
Gråsten says
…och baseras i stora drag på ett felaktigt antagande om en 100% retention av givna aluminiumdoser! Aluminium retarderas i kroppen, men faktum kvarstår fortfarande att en dosberoende utsöndring sker – även hos små barn. Mycket känsliga studier (i och för sig på vuxna) visar att Al3+ efter injektion elimineras via njurarna med ca. 50% de första 24 timmarna, ytterligare 35% försvinner inom 2 veckor (alltså totalt 85% av given dos), medan de resterande 15% i stort sätt anrikas (man uppskattar att det skulle ta ca. 3 1/4 år att bli av med 99% av den givna dosen). Studier på spädbarn (dock betydligt mer osäkra resultat pga andra metodval) har bekräftat åtminstonde den första eliminieringsfasen även med neonatal njurfunktion.
Är Tomljenovic & Shaws resultat lika klara om denna elimination tas med i beräkningen? Nej… Vi behöver andra adjuvans än aluminiumsalter, men denna studie bidrar inte till nya kunskaper.
Marina says
Vad ska man göra med ”nya kunskaper” av något som redan är fastställt? Al gör skada i kroppen. Hur många ska behöva skadas av något och hur uppenbart ska något bli för att man ska göra en förändring?
Ann-Charlotte Stewart says
Tack Marina. Mycket att lära här. <3