Socialstyrelsen rekommenderar influensavaccin till gravida trots bristande vetenskap

Marknaden för potentiella vaccinmottagare ökar stadigt. Det finns ständigt försök att ta fram nya vacciner mot olika sorters allergier, högt blodtryck, mot canceråterfall, astma m.m. Men varför tar man inte fram vaccin mot de sjukdomar som verkligen skördar en massa människoliv, exempelvis Denguefeber och afrikansk TBC? Allt fler vacciner läggs till barnvaccinationsprogrammet och målgruppen för de olika vaccinerna dras åt att i slutändan omfatta alla. Influensavaccinet som från början omfattade äldre människor, vårdpersonal och människor som har nedsatt immunförsvar ska nu även ges till gravida med motivering att de har ett försämrat immunförsvar och det kan vara jobbigt att drabbas av en lunginflammation med stor mage. Detta enligt P4-nyheten ”Gravida bör vaccinera sig enligt nya råd”. Men kommer då dessa gravida att bli hjälpta av ett vaccin?

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos.net/duron123

Efter varje influensakampanj konstaterar man att det tyvärr var ”fel vaccin” som injicerats eftersom uppemot hälften av de äldre och flertalet yngre som vaccinerats insjuknar ändå (1). År 1996 gjorde den stora stiftelsen Cochrane Collaboration en metaanalys av hundratusentals individer som vaccinerats mot influensan (1). Slutsatserna var följande:

1. Majoriteten av studierna som visade positiva resultat av influensavaccin var bristfälliga.
2. Myndigheternas rekommendationer gav oftast dåligt skydd och resultat.
3. Vuxna över 65 samt barn under två år fick speciellt dåligt skydd.
4. Friska vuxna människor fick ganska bra skydd men endast om vaccinet matchade exakt den typ av influensa det var ämnat för.

I realiteten klarar influensavacciner sällan att matcha det aktuella viruset, och processen försvåras ytterligare av att ett virus kan mutera och ändra form inom 24 timmar. Över 200 virus orsakar influensa och influensaliknande sjukdom som ger samma symptom (feber, huvudvärk, värk och smärta, hosta och rinnande näsor). Utan laboratorietester kan läkarna inte särskilja de olika sjukdomarna från varandra. Symtomen varar i dagar och leder sällan till dödsfall eller allvarlig sjukdom. Man tror att i bästa fall kan vacciner vara effektiva mot endast influensa A och B, vilka utgör cirka 10 % av alla cirkulerande virus.Varje år spekulerar Världshälsoorganisationen vilka virusstammar som bör ingå i vaccinationer för den kommande säsongen.

En genomgång av 64 studier över en period på 98 influensasäsonger visade att influensavaccinet inte gav ett märkbart skydd bland äldre boende på vårdhem. I en genomgång av 48 rapporter inkluderat 66 000 vuxna visades endast ett skydd på 6 %, missade arbetsdagar var mindre än en trots vaccinering, och ingen förändring sågs bland dem som behövde uppsöka sjukvård. Vid en annan genomgång av 51 studier gjorda på fler än 294 000 barn visades inget bättre skydd än placebo på de i åldern 6-24 månader och endast i 33 % av fallen på de över 2 år (2).

I en genomgång av The Cochrane Library 2010 gjordes en granskning av 50 studier som innefattade 70 000 personer. Man fann ingen större fördel med vaccinering och förlorade arbetsdagar eller minskning i influensasymtom. Det finns inga bevis för att vaccinering minskar komplikationer såsom lunginflammation eller att smittspridning förhindras.

Författarna uppmärksammar att studier finansierade av industrin oftare publiceras i prestigefyllda tidskrifter och citeras mer än andra studier oberoende av metodologisk kvalitet och storlek. Studier som finansierades av offentliga källor var betydligt mindre benägna att rapportera slutsatser gynnsamma för vacciner. Granskningen visade att tillförlitliga bevis på influensavacciners effektivitet är bristfällig och att det finns tecken på utbredd manipulering av slutsatser och falsk ryktbarhet av studierna. Innehåll och slutsatser av denna översyn bör tolkas i ljuset av denna upptäckt. Dessa resultat, även då de inte var alltför enastående, kan vara en optimistisk uppskattning eftersom studier sponsrade av företag tenderar att ge resultat som gynnar sina produkter (3).

Det är uppenbart att bevisen för influensavacciners effektivitet lyser med sin frånvaro. Det är överhuvudtaget väldigt osannolikt att  bara för att någon tar ett influensavaccin därigenom aldrig skulle smittas med något av alla dessa virus som dessutom muterar i snabb takt. Vill man däremot bygga upp sitt immunförsvar så håller man sig frisk genom god näring och andra hälsobefrämjande åtgärder så att kroppens inre miljö inte gynnar en virus- och bakterietillväxt.

Vad vacciner gör är att de trycker ned kroppens immunfunktioner och öppnar upp den för utvecklingen av många andra sjukdomar. Tanken är att vi byter en tillfällig försvagning av immunförsvaret till immunitet mot en sjukdom. Men vad det här utbytet egentligen innebär är ett blottläggande av hela vårt försvar mot alla kända sjukdomar – mot en tillfällig immunitet mot en enda sjukdom, vanligtvis en ofarlig. Ur den synvinkeln är vinsten inte särskilt stor (4).

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos.net/duron123

Källor:

1. Näringsmedicinsk Tidskrift 2008, nr 4, årgång 13

2. The Truth About the Flushot

3. Vaccines for preventing influenza in healthy adults

4. Dr. Mercola, Vaccinartikel om immunsuppression