Bevisen för Gardasils effekter, som presenterats av Merck, håller inte för noggrann genomläsning. Detta stämmer även för GlaxoSmithKline’s (GSK’s) Cervarix. Forskarna Tomljenovic, Spinosa och Shaw har dokumenterat hur dessa vacciner har misslyckats med att uppfylla det som utlovats.
Sammanfattning: Peter Widén
Cervarix är ett vaccin ursprungligen utformat för flickor runt puberteten. Detta för att förebygga livmoderhalscancer genom att förhindra infektion med humant papillomvirus (HPV) av stammarna 16 och 18. Studier utförda av GSK tittar på samma resultat som Merck gjorde; utveckling av cellförändringar i livmoderhalsen. Men till skillnad från Mercks gardasilstudier var försökspersonerna inte inkluderade i testen om de redan hade en pågående HPV-infektion. Som redan dokumenterats har det visat sig att flickor som redan var infekterade med HPV hade så mycket som 44-45% större risk för att drabbas av cellförändringar.
Det finns tre nivåer av cervikal intraepitelial neoplasi (CIN): 1, 2 och 3, där 1 är den mildaste. För att förstå resultaten är det viktigt att förstå att CIN-skador inte nödvändigtvis utvecklas till cancer. CIN är ett system för att klassificera celler i livmoderhalsen som kan utvecklas till cancer. I själva verket utvecklas endast 5% av HPV-infektioner till CIN 2/3-skador. Och de går ofta tillbaka till det normala. Mindre än 1,6% av infektioner leder till CIN 3-skador, som inte heller det är cancer.
Kom ihåg detta: endast en mycket liten del av HPV-infektioner avancerade till CIN 2/3, och ännu mindre utvecklades till cancer. En diagnos av HPV eller ens skador till följd av dessa virus motsvarar inte en framtida cancerdiagnos.
Vidare är endast ca 70% av livmoderhalscancerfallen förknippade med HPV-stammarna 16/18. Det är därför nödvändigt att visa att vaccinet har en chans att förhindra minst 70% av livmoderhalscancerfallen. Annars ger det inget värde i förhållande till Pap-screening (ett redan utvecklat riskfritt system som används för att upptäcka just livmoderhalscancer).
Resultat efter 2,9, 6,3 samt 7,3 år av tester kan du läsa om i originalartikeln “Ceravix like Gardasil doesn’t do what was claimed: research”
Studierna var utformade väldigt olika. En del inkluderade kvinnor som redan kommit i kontakt med HPV och en del inte. Och det finns fler felkällor än så. Resultaten är naturligtvis svåra att dra några definitiva slutsatser från. Uppgifterna är tvivelaktiga på grund av extremt stora konfidensintervaller (särskilt i de bästa resultaten), brist på p-värden på längre sikt och det ringa antalet försökspersoner i de långsiktiga studierna.
Studien dokumenterar en mycket viktig punkt om livmoderhalscancer; att den stora majoriteten av HPV-infektioner och cellförändringar i cervix rensas av kroppen utan resulterande skadeverkningar. GSK:s egna studier, dåliga som de är och naturligtvis utformade för att producera bästa möjliga resultat för sin produkt, visade att antalet fall av CIN 3 är extremt få. Antalet CIN 2-fall är mycket lägre än av CIN 1, vilket är precis vad vi skulle förvänta oss om de flesta fall gick tillbaka naturligt. Således har de oavsiktligt hjälpt till att dokumentera att markörerna CIN 1 och 2 är meningslösa vad gäller att bestämma vaccinets effektivitet i förebyggandet av cancer!
Även om effektiviteten för HPV 16/18 är hög, bör vi söka liten eller ingen tröst alls från det. Det viktiga är den totala effektiviteten, alltså ifall vaccinet minskar CIN-skador relaterade till någon cancerassocierad HPV-typ i en takt tillräckligt hög för att motivera dess användning.
Självklart kan varken Cervarix eller Gardasil motiveras i termer av funktionalitet. Godkännandet från FDA och hälsomyndigheter runt om i världen, för att inte tala om trycket och i vissa fall tvånget att ta dessa vaccinationer, är helt omotiverade.
Sammanfattning: Peter Widén/Bild:Freedigitalphotos/Imagerymajestic