I början av året deklarerade de finlandssvenska dagstidningarna Vasabladet och Österbottens Tidning att kikhostan ökar i nejden på grund av att vaccinskepticismen ökar. Vaccin.me har tidigare återpublicerat Linda Karlströms motreplik. Nedan följer ytterligare ett inlägg i debatten. Artikeln publicerades i Österbottens Tidning den 19 januari 2012, och återges nedan med tillstånd av författaren.
Text: Anna-Lena Strand / Bild: FreeDigitalPhotos, David Castillo Dominici
Fredagen den 6 januari 2012 kunde vi läsa i Vasabladet att ovanligt många barn har fått kikhosta i Jakobstad och att inget av de insjuknade barnen har vaccinerats mot kikhosta. Chefsläkare Pia-Maria Sjöström ser det som en första indikation på vad som väntar när fler föräldrar låter bli att vaccinera sina barn. Detta är inte riktigt hela sanningen. Själv känner jag till flera personer i Jakobstad med omnejd vilka haft kikhosta denna vinter och varit vaccinerade mot kikhosta. Vart tog de vägen i statistiken? Och hur många fler finns det som inte har räknats med?
I vår familj hade vi också kikhosta i höstas. Två vuxna och tre barn som hostade i nästan tre månader. Innan vi fick reda på vad det var vi led av hann vi säkert smitta ner halva byn, för ingen misstänkte ju kikhosta eftersom vi är fullt vaccinerade. Är man vaccinerad lider man oftast av sjukdomen ”någonting annat”, vilket givetvis leder till en grav underrapportering bland vaccinerade. ”Det går mycket hosta nu, både mykoplasmarelaterat och annat långvarigt tyvärr” fick vi höra. Det är först nu när några ovaccinerade barn har blivit smittade, som det blir stora rubriker. Naturligtvis. Annat kan man ju inte vänta sig. Ingen vill ju prata om alla de vaccinerade som blir sjuka, för då skulle man behöva fundera på om vaccinet ger något skydd överhuvudtaget och om det lönar sig att vaccinera med tanke på biverkningarna man riskerar att få. Ofta får man även höra att om vaccinerade mot förmodan blir sjuka, så får de bara en lindrig variant av sjukdomen. Det här stämmer verkligen inte in på oss och ingen annan jag hört talas om heller. Vi hostade tills vi kiknade eller kräktes nattetid. Vi fick även bihåleinflammation och flera öroninflammationer samtidigt. Tack och lov fick vi till slut hjälp av en duktig homeopat som var van vid att behandla kikhosta, och tillfrisknade snabbt utan antibiotika eller andra läkemedel.
Detta kan man läsa om kikhosta på Wikipedia: ”Efter genomgången kikhosta har man långvarig men inte fullständig immunitet. Sjukdomen förekommer därför även hos äldre barn och hos vuxna. Sjukdomsbilden i dessa åldersgrupper är vanligen lindrigare, vilket bidrar till en betydande underdiagnostik. Kikhosta hos en vuxen kan yttra sig som en envis och långvarig hosta, som i första hand leder tankarna till andra diagnoser, exempelvis mykoplasmainfektion. Forskning har visat att inte mindre än 12–32 procent av långvarig hosta hos vuxna beror på kikhosta.
Barn som får kikhosta trots vaccination har sällan den typiska sjukdomsbilden. Det innebär att numera har de flesta som får kikhosta inte de typiska symtomen för sjukdomen. Kikhosta kan idag vara lika svår att diagnostisera hos småbarn som hos äldre barn och vuxna.
Kikhosta kan vara livshotande för spädbarn. Risken för spädbarn kan vara större i länder med allmän vaccination mot kikhosta, eftersom sjukdomen då sällan är typisk. Det gör det svårare att upptäcka alla kikhostfall och att undvika smitta.”
Det är så tråkigt att folk inte känner till det här, utan bara tror att kikhostan inte finns längre tack vare vaccinationerna. Ännu mer anmärkningsvärt är det givetvis att inte ens läkarna och sjukvårdspersonalen verkar känna till det.
Till och med THL skriver på sin hemsida att ”Det är typiskt med kikhosteepidemier med 3–4 års mellanrum.” Detta TROTS att så gott som alla är vaccinerade. Själv är jag övertygad om att vi har en kikhosteepidemi i Österbotten just nu och att den inte har ett dugg att göra med några få ovaccinerade barn. För att vi ska kunna skydda de allra minsta spädbarnen från smittan vore det därför väldigt viktigt att sjukdomen diagnostiseras så snabbt som möjligt, i stället för att bara skylla all envis hosta på mykoplasma.
I mitt sökande efter information om kikhosta började jag fundera på hur det står till i resten av världen. Jo, kan ni tänka er att det blir kikhosteepidemier med jämna mellanrum överallt för att vaccinet inte fungerar som det är tänkt! Googla ”Whooping Cough Outbreaks & Vaccine Failures” så kommer ni till en mycket intressant sida från National Vaccine Information Center. Där beskrivs hur kikhosteepidemier fortsätter att komma med 4-5 års mellanrum oavsett hur hög vaccinationstäckningen är, precis som THL skriver här i landet. Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention) var bara 0,06 % av amerikanska barn ovaccinerade år 2009. Ändå var det de ovaccinerade som fick skulden då kikhosteepidemier drog fram bland den vaccinerade befolkningen. Hur logiskt är det? Jag kan absolut inte förstå hur förnekelsen och tron på vacciner kan vara så här stor!
Denna intressanta information om kikhostevaccinet är hämtad ur boken ”Vaccinationer – fördelar och nackdelar” som är skriven av den svenske läkaren Jackie Swartz , i samarbete med några andra barnläkare, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, läkemedelstillverkare m.fl.:
”Kikhostevaccinet togs bort (i Sverige) 1979 p.g.a. dålig skyddseffekt och risk för oacceptabla biverkningar. Ingen vet idag om de nya vaccinen är bättre i något avseende. Oavsett kikhostevaccin rapporterar man bl.a. följande biverkningar; feber 38-40´C, irritabilitet, mat- och sömnproblem, rodnad och svullnad på injektionsstället, feberkramper, ihållande gråt, diarré, kräkningar, rastlöshet, kollaps och/eller medvetandeförlust/kontaktlöshet, kramper inom 2-3 dagar efter vaccinationen, allergiska reaktioner med anafylaktiska episoder. Dessutom hosta, snuva, luftrörskatarr, eksem och öroninflammation.”
”Siffrorna för dödsfall i kikhosta i Sverige under vaccinationsperioden 1951-1978 visar sammanlagt 90 fall, vilket betyder i genomsnitt 3,3 barn/år, medan antalet dödsfall 1979-1995, då inget kikhostevaccin fanns, endast var 0,35 barn/år! Kikhosta är troligtvis en av de sjukdomar som stärker barnets allmänna hälsa varför en vaccination för friska barn inte omedelbart kan anses nödvändig.”
I vår familj har vi definitivt tänkt om och läst på, och tackar därför nej till alla vacciner i framtiden. Inte förrän det tillverkas ett vaccin som har ett 100-procentigt skydd och inte ger några biverkningar alls kan jag hålla med om att fördelarna med att vaccinera verkligen överväger nackdelarna. Sjukdomarna kommer alltid att finnas oavsett hur mycket vacciner och gifter vi sprutar i oss. Vill man ha ett långt och friskt liv är nog lösningen en helt annan.
Text: Anna-Lena Strand