• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • OM VACCIN.ME
    • Redaktion
    • Därför ifrågasätter vi vaccination
    • ADMIN
    • ARKIV
    • GDPR
  • FÖREDRAG
  • Pressmeddelanden
    • Pressmeddelande 5 feb 2012
      • Pressmeddelandet på MyNewsdesk
    • Pressmeddelande 29 dec 2011
      • Pressmeddelandet på MyNewsdesk
  • LÄNKAR
  • KONTAKT
  • ANMÄL BIVERKNINGAR
  • TIPSA OSS

Vaccin & biverkningar

– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker

  • HEM
  • DEBATT
    • EFFEKTIVITET & SÄKERHET
  • BIVERKNINGAR
    • NARKOLEPSI
  • SJUKDOMAR
    • IMMUNSYSTEMET
    • SJUKDOMAR
  • VACCINER
    • DJURVACCINATION
  • EXPERTER
  • MEDIA
    • MEDIA
    • INTERVJUER
    • DOKUMENTÄRFILM
    • FILM
    • BOKTIPS
  • RÄTTSFALL
  • BERÄTTELSER
    • SKICKA IN DIN TEXT

kikhosta

Läkare motsätter sig fem-i-ett-vaccin: ”Priset i form av dödsfall är svårt att motivera”

14 mars, 2014 By Marina Lämna en kommentar

vaccination i IndienEn kraftig ökning av plötslig spädbarnsdöd efter vaccinering i Indien har fått ledande barnläkare att efterfråga mer kraftfulla regelverk för utvärdering av säkerheten och effektiviteten hos nya vacciner innan de accepteras för det nationella vaccinationsprogrammet. Detta enligt en artikel publicerad 8 februari 2014 i IPS News.

Svensk översättning: Fred S Jarl   Bild: IPS/Holy Family Hospital

Enligt siffror hämtade från hälso- och välfärdsdepartementet [Union Ministry of Health and Family Welfare, övers. anm.] dog förra året 54 spädbarn kort efter att de fått det nyligen introducerade femvalenta vaccinet, som utvecklades för att förhindra infektion av fem sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Det femvalenta vaccinet, som successivt har introducerats i olika indiska delstater sedan december 2012, är ett kombinationsvaccin som är tänkt att ge immunitet mot haemophilus influenzae typ B och hepatit B, utöver skyddet från det traditionella trippelvaccinet mot difteri, kikhosta och stelkramp (dpt).

”Enligt departementets siffror har det i medeltal inträffat ett dödsfall per 4 000 spädbarn som vaccinerats med det femvalenta vaccinet”, berättar doktor Jacob Puliyel, som leder pediatriken vid St Stephens sjukhus. ”Om en årskull i Indien på 25 miljoner födda vaccineras med det femvalenta vaccinet så kommer 6 250 spädbarn att dö årligen på grund av biverkningar. Det oerhörda priset i form av dödsfall i AEFI (adverse effects following immunisation) efter administrering av det femvalenta vaccinet är svårt att motivera”, berättar Puliyel för IPS, och tillägger att det långvarigt accepterade dpt-vaccinet hade en avsevärt bättre säkerhetshistorik.

Med tanke på att rapporterna om AEFI i många indiska delstater är otillförlitliga tror barnläkarna att många fler dödsfall har skett än vad som registrerats, och de rekommenderar ett förbud mot användning av det femvalenta vaccinet tills en noggrann utredning genomförts om ändringarna i regelverket som tillät att det introducerades i Indien.

Doktor Yogesh Jain, tidigare lektor i pediatrik vid All India Institute of Medical Sciences och numera expert vid Indiens planeringskommission för utveckling av universell hälsa, lämnade i september 2013 in en stämningsansökan å allmänhetens vägnar hos högsta domstolen, med målet att förbjuda femvalenta vacciner.

Jains juridiska ombud argumenterade vid de inledande förhandlingarna att ”fem-i-ett”-vaccinet efter fall av spädbarnsdöd har förbjudits i Kanada, USA, Europa, Australien, Storbritannien och Japan och även i utvecklingsländerna Pakistan, Bhutan, Sri Lanka och Vietnam.

Puliyel berättar att femvalenta vacciner bereddes tillträde i Indien då regeringen valde att förbigå den nationella tekniska rådgivningsgruppen om immunisering (NTAGI), vilken startades år 2001 för att ge råd i frågor om introduktion av nya vacciner. ”Utvärderingsinstruktioner från NTAGI gjordes inte efter det första året.”

I de flesta länder introduceras vacciner i det nationella programmet efter att en expertgrupp har studerat sjukdomens allvarlighetsgrad samt vaccinets säkerhet, effektivitet och överkomlighet. Om dessa är nöjaktiga kan vaccinet komma att inkluderas i det rutinmässiga vaccinationsschemat.

”Nyligen har Världshälsoorganisationen rekommenderat vacciner som är accepterade utan hänsyn till den lokala kostnadseffektiviteten” berättar Puliyel. ”Organisationer som the Global Alliance for Vaccines and Immunisation (GAVI) har också tryckt på för nya vacciner till Indien och andra utvecklingsländer genom att ge väl tilltagna subventioner i introduktionsfasen.”

Enligt Puliyel går det vanligen till så, att när ett vaccin beretts tillträde till det allmänna vaccinationsprogrammet (UIP) dras finansieringen in och regeringen finner sig sittande med hela kostnaden för att stödja ett vaccin av tveksamt värde – i vissa fall till och med ett farligt vaccin.

När ett vaccin föreslagits att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet har tills nyligen en underkommitté hos NTAGI studerat den tillgängliga litteraturen och konsulterat experter för att komma fram till ett väl underbyggt beslut. För att uppfylla krav på transparens har mötesanteckningar och rekommendationer laddats upp till departementets webbplats.

År 2013 tillsattes en teknisk stödgrupp finansierad av Bill & Melinda Gates Foundation för att ”hjälpa” NTAGI i dess arbete, men det tillkom en ny konfidensklausul för att skydda de patenterade intressena hos kommersiella, akademiska och forskande institutioner.

”Faktum är att konfidensklausulen inte är begränsad till patentfrågor, och medlemmar av NTAGI är förhindrade att ta del av diskussioner, åsikter och beslut under tio år efter att de lämnat den kommitté som beslutar om det nya vaccinet”, berättar Puliyel.

”Vacciner som introduceras i det allmänna vaccinationsprogrammet måste vara kostnadseffektiva och baserade på sjukdomsmönstret och -spridningen i landet, snarare än apmodeller från andra länder”, säger Sumbul Warsi, ledande barnläkare och medicinsk chef för det välkända Holy Family Hospital.

”NTAGI måste vara ett fullständigt oberoende och transparent organ kapabelt att motstå påtryckningar från utsidan”, säger hon till IPS.” Det tycks som att det på sistone har varit många störningsmoment i processen som leder fram till introduktion av vacciner.”

Puliyel berättar att regeringen måste publicera information om ett vaccin som är under övervägande att inkluderas i vaccinationsschemat. Intressenter, inklusive patientgrupper, hälsopersonal, akademiska institutioner, vaccinbolag och organisationer som WHO och GAVI kan sedan visa sitt intresse.

”Transparenta processer skulle öka allmänhetens förtroende, vilket är av största vikt i ett massvaccinationsprogram”, säger Puliyel.

Svensk översättning: Fred S Jarl

[Läs mer…] om Läkare motsätter sig fem-i-ett-vaccin: ”Priset i form av dödsfall är svårt att motivera”

Arkiverad under: SJUKDOMAR, VACCINER Taggad som: difteri, dödsfall, DTP, femvalent vaccin, hepatit B, Hib, Infanrix, kikhosta, Pentavac, polio, stelkramp

Trippelvaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta gav min dotter Stevens-Johnsons syndrom

3 februari, 2014 By Linda Karlström Lämna en kommentar

Stevens Johnsons syndromIzzy var från födseln en frisk och vacker liten flicka som alltid var glad och sprallig. Jag minns när Izzy blev sjuk som om det var igår. Hon var 18 månader gammal. Vårt dagis hade blivit översvämmat med massor av regn och var stängt för resten av veckan, så jag beslöt att använda detta tillfälle till att uppdatera hennes vaccinationer.

Text: Edwina Olesen, mor till Izzy    Svensk översättning: Fred S Jarl

Allt verkade okej, men två dagar senare började Izzys ögon att se svullna ut och röda fläckar började dyka upp, så jag tog henne till vår lokala läkare som gav diagnosen fot- mun- och bindhinneinflammation. Morgonen därpå vaknade jag av att hon grät och tuggade fradga och hennes ansikte var täckt av röda utslag.

Jag skyndade mig med henne till akuten på Royal Children’s Hospital och vid dagens slut hade hon blivit placerad i en isolerad avdelning, ifall det hon hade ådragit sig kunde vara smittsamt. Vid klockan 23 ringde doktorn vårt rum från sin bostad. Han hade gjort efterforskningar hela dagen och berättade för oss att Izzy hade fått en allvarlig allergisk reaktion mot vaccinet, vilket orsakade Stevens-Johnsons syndrom. Jag minns vårt samtal så tydligt! Han upprepade hela tiden hur ledsen han var. Jag hade aldrig hört talas om Stevens-Johnsons syndrom och var inte på det klara över varför han var så ledsen, men det gjorde mig mycket upprörd. Jag tog fram min iPad och sökte. Så snart jag läste om dödligheten så stängde jag av.

Stevens-Johnsons syndrom är en ovanlig och allvarlig sjukdom där hud och slemhinnor reagerar kraftigt på medicinering eller infektion. Stevens-Johnsons syndrom kommer oftast från medicin som innehåller Ibuprofen, som t ex Nurofen, eller från svavelbaserade behandlingar, från många antibiotika, eller från medicin mot krampanfall, och mer sällan av vaccinationer som i Izzys fall, vars reaktion var mot DtaP-vaccinet [difteri, tetanus och acellulär pertussis, övers anm]. Vad som är enerverande är att man kan ta dessa läkemedel i åratal utan problem och sedan reagerar kroppen av någon okänd anledning på det här sättet efter att ha blivit överkänslig, och detta oavsett ålder.

Stevens-Johnsons syndrom börjar ofta med influensaliknande symptom, följda av smärtsamma röda eller lilaaktiga utslag som sprider sig och bildar blåsor, vilket till slut får hudens översta lager att dö och lossna. Hon tvingades bli intuberad och satt i artificiell koma för att förhindra att hennes strupe blev helt tilltäppt, som hos patienter med brännskador. Izzy tillbringade nästföljande två veckor på intensivvårdsavdelningen vid Royal Children’s Hospital i Melbourne medan de arbetade med att rädda hennes liv.

En kväll ringde de och bad mig komma in på en gång, eftersom de inte trodde att hon skulle överleva natten. Jag har aldrig känt mig så sjuk av rädsla. Jag stannade vid hennes sida och bad till himlen att låta henne leva, även om det betydde att jag skulle tvingas offra hennes syn i utbyte mot hennes liv.

Det var som om mina böner blev hörda och accepterade. Hon flyttades till slut till brännskadeavdelningen och behandlades där i tre månader. Hon blev tvungen att lära sig att gå och äta igen. Som tur var växte huden tillbaka med minimalt med ärrvävnad. Hennes hornhinnor satt dock som fastklistrade vid ögonlocken. Det krävdes en avancerad operation på ögon- och öronsjukhuset för att separera ögat från ögonlocket utan att skada hornhinnan. Otroligt nog lyckades specialisterna med detta.

Två månader senare råkade hon av en olyckshändelse trycka in sina glasögon i ögat och perforerade det. Det krävde en akut hornhinnetransplantation. Jag grät hela dagen för Izzy och också för att den nya hornhinnan hade donerats av ett litet barn som dött samma dag. Att en lidande familj i en tid av förtvivlan var generösa nog att ge en sådan gåva till någon annan var så vackert. Jag tänker ofta på dem och önskar att de vet att en del av deras barn gjorde en så stor skillnad för min lilla flicka.

Izzy fick dessvärre irreversibel ärrbildning på hornhinnan och är nu blind och kan bara se rörelse och färg i hög kontrast. Hon bär skyddande glasögon dygnet runt för att inte skada ögat igen. Hennes högra öga sitter fortfarande fast i ögonlocket och hon kommer inte att kunna se med det förrän efter operationer någon gång i den nära framtiden. Att operera kommer inte att vara riskfritt eftersom att operera ögat kan inflammera det vänstra ögat och ta bort den lilla syn hon har idag. I grund och botten har vi ett verkligt dilemma med detta.

Izzy får dagligen immunförsvarsnedsättande medicin inför sin transplantation. Hon har genomgått så många operationer att jag har tappat räkningen, men hon fortsätter att vara en modig, leende och glad flicka. Utöver allt detta lider hon av ljusintolerans och torra ögon-syndromet, vilket kräver konstant behandling och ögondroppar för resten av livet. Hon har ständig smärta eftersom hennes ögon känns grusiga, som om hon har sand i dem hela tiden.

Det har varit en verklig kamp att hantera detta och bara att ta sig igenom varje dag, men jag slutar tycka synd om mig själv när jag ser hur fantastisk Izzy är och hur hon bara går ut och provar allt, i sin strävan att vara precis som sin storasyster.

LizzyIzzys trädgårdskampanj

Jag använder just nu Indiegogo för att öka medvetenheten om Stevens-Johnsons syndrom och samla in tillräckligt mycket pengar för att bygga en sinnesträdgård, som också är en säker lekplats. Kampanjen kan du hitta här. Ditt stöd skulle vara underbart och mycket uppskattat!

Ursprungligen publicerat av Erwin Alber 2014-01-30 på Vaccination Information Network

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: acellulär pertussis, allergisk reaktion, difteri, dtap-vaccin, Izzy, kikhosta, stelkramp, Stevens-Johnsons syndrom, tetanus, trippelvaccin

Tron på kikhostevaccin höll på att kosta vår son livet

10 oktober, 2013 By Marina 7 kommentarer

Vi vaccineras mot kikhosta för att inte barn under 3 månader, som man inte vaccinerar på grund av alla risker, inte ska smittas. I förskolor pratas det om att man har utbrott av 7-veckors hosta. Enligt mig är det uppenbart att det är kikhosta. I och med att vi vaccinerar oss så sprids denna 7-veckors hosta, som då enligt mig är en något mildare variant av kikhosta och smittar barn under 3 månader.

Men för de
nyfödda barnen som inte kan vaccineras blir det inte en mildare form utan kan vara direkt livshotande. Detta höll på att kosta vår son livet.

 
För drygt fem år sedan drabbades min frus dotter av en hemsk hosta. Efter ett tag drabbades vår ena tvillingson. Vi gick till vårdcentralen där de överhuvudtaget inte reflekterade över att det skulle kunna vara kikhosta utan vi fick blev rådet att ta hostmedicin och inhalera diverse medel. Bägge tvillingarna blev smittade och de blev sjukare och sjukare och till slut inlagda på infektion via akuten. Där visade det sig att de drabbats av kikhosta. På INFEKTION smittades de samtidigt av rotavirus, som är en magsjuka med svåra diarréer. 
 
Vi hade några veckor utan sömn på infektion, där våra små barn som bara var 3 månader hela tiden hostade så man trodde att de skulle kvävas. I slutet var barnen så svaga av kikhosta, sömnlöshet, kraftig viktminskning o diarréer. Framförallt var vår ena son, som fick kikhostan först, väldigt svag.
 
En kväll när jag var hemma ifrån infektion, på grund av att både min frus dotter och jag också drabbats av rotavirus, fick vår ena son en kraftig slempropp i halsen som de inte tillräckligt snabbt kunde få bort. Han fick ett krampanfall på en timma och därefter ett epilepsi-anfall på två timmar. Det samlades en massa oroliga läkare runt vår son och de diskuterade vad de skulle göra. De sa att hade det varit en vuxen som fått dessa anfall hade de sövt ner dem efter en timma. Men på grund av att de inte hade något sådant rum på infektion och på grund av smittorisken kunde man inte flytta vår son till de andra avdelningarna. Det enda de kunde göra var att proppa i en massa olika stolpiller i vår son.
 
Min fru var helt frustrerad över att se vår sons liv sakta försvinna bort samtidigt som läkarna stod och samtalade ”över hennes huvud”. Hon fick nog och skrek att hon vägrade att ha vår son kvar på detta sjukhus och krävde att han skulle förflyttas. Läkarna gick med på att i ambulans köra ner honom till Lund.
 
När ambulansförarna kom hade krampen slutat och vår son kördes ner till Lund där de kontrollerade honom och kom fram till att allt såg bra ut i hjärnan och att han, helt otroligt nog, inte tagit skada!
 
Efter allt detta ville min fru och jag kolla ifall vi smittats av kikhosta för även vi hostade kraftigt. Läkarna och vårdcentralen blev besvärade och sa att de behövdes inte eftersom vi vaccinerats och inte kan få kikhosta. Vi krävde att få testas och det visade sig att både min fru, jag, min bror och min pappa till läkarnas förvåning hade drabbats av kikhosta. Vaccination ger ofta en falsk trygghet.

/Sven

Bild: Freedigitalphotos/Jomphong

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: 7-veckors hosta, hosta, infektion, kikhosta, rotavirus

”Jag själv fick kikhosta och missfall efter vaccination – mina barn är för fina och friska för att bli vaccinerade”

12 september, 2013 By Linda Karlström 14 kommentarer

Hej,

Jag är jätteglad att jag hittat denna sajt! Jag har två barn, det ena är 1 år och 9 månader och det andra är 5 månader. Det finns många viktiga beslut att göra som småbarnsförälder och igår beslöt vi oss för att inte vaccinera våra barn alls. De är alltså båda helt utan vaccin hittills, och får så förbli. Det kommer att bli en kamp med rådgivningen och barnläkare, vi har redan fått uppmaning till vaccination många gånger. Till saken hör att deras pappa kommer från Afrika, och vi är på väg att hälsa på släkten. Gula febern-vaccinet vågar jag inte ge mina barn, det är alldeles för starkt. Och att ge dem en massa andra sprutor av ren och skär rädsla, det vill jag inte heller. Vi kommer att ha med oss ett homeopatiskt hemapotek, och skulle olyckan vara framme så finns det vård att få.

Jag vill mina barn enbart det bästa. De är friska, fina, starka, långa, uthålliga, envisa, vackra och underbara. Vår blivande 2-åring springer minst 2 kilometer varje dag med sin pappa, han spelar fotboll på bakgården och springer omkring som om han vore mycket äldre. Han har början till tre språk (vi talar tre språk inom familjen). Om ett vaccin skulle förstöra hans personlighet, eller hans friskhet, styrka och hälsa, så skulle jag inte kunna förlåta mig själv, för det skulle vara mitt fel. Att ge så många vacciner åt någon som är så liten, det är ett medvetet val. Jag går igenom situationen i mitt inre, och märker att jag inte kan acceptera att mina barn får vacciner.

Min bror född 1975 fick poliovaccin och slutade gå. Jag (född 1977) fick kikhostevaccin och fick kikhosta och blev riktigt dålig. Min mormor som skulle ha fyllt 91 år i år om hon levat, fick influensavaccin och strax därefter en stroke som efter några månader tog livet av henne. Hon blev blind och sängliggande, matvägrade och tappade talförmågan. År 2009 tog jag svininfluensavaccinet och fick missfall. Jag var gravid i ett tidigt skede utan att jag visste om det, vi försökte få barn och på hälsovårdscentralen sa de att om jag får svininfluensan så sätter jag mitt foster i stor fara. De påpekade att jag måste vaccinera mig för att skydda mitt barn, om jag blir gravid. Efter missfallet fick jag ett utomkvädeshavandeskap och förlorade min andra baby samt min högra äggledare.

Idag har vi dock två utomordentligt friska och vackra, ovaccinerade barn. Vägen till beslutet var lång, fast jag alltid haft åsikten att jag är emot vacciner. De är för farliga, starka, för många, för oplanerade, de ges åt alla utan att tänka efter. Och ingen berättar sanningen, ”det finns inga biverkningar” – eller om de finns så är det ”lite feber och ont i armen” – men det är ju inte sanningen! Jag har tappat förtroendet för läkarkåren. Varför kan man inte vara ärlig, berätta för- och nackdelar (säkert finns det något vaccin som kanske i någon bemärkelse kan vara bra för något barn, nånstans i världen?), samt varna för hur det kan gå. Så man vet vad man ger sig in på.

Nu är allt så hemligt att jag inte vågar vaccinera. Hur kan man sedan få hjälp av någon som inte tror på att skadorna kommit från vaccin, om man skulle bli skadad? Vilket nog är sannolikt. Mina barn är för fina och friska för att bli vaccinerade. Jag får försöka stå som en fura i vinden när vi blir ifrågasatta som familj. Som tur är delar min man min åsikt. Och barnen, de går först, de är viktigast, det finaste vi har, och det är deras bästa jag är ute efter. Tack för infon på den här sidan.

Hälsningar Eko-Mamman

Bild: freedigitalphotos/chrisroll

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: Gula febern, influensavaccin, kikhosta, missfall, Poliovaccin

Därför ifrågasätter vi vaccination – uppdaterad version

9 april, 2013 By Linda Karlström 3 kommentarer

mässling i USANu har vi äntligen fått till stånd en översättning och uppdatering av sidan ”Därför ifrågasätter vi vaccination”, som hittas under ”Om Vaccin.me” högst uppe till vänster.

”Vacciner är säkra och effektiva” – det har vi hört sen barnsben, en indoktrinering som vi fått med modersmjölken, och det har vi själva också trott på ända tills vi upptäckte att det inte gällde för oss, inte för vår familj, inte för våra barn. Var vi ensamma om detta? Vi upptäckte att så inte var fallet, långt ifrån. Det var då vi på allvar började ställa frågorna. Hur har andra upplevt det? Vad vet vi egentligen? Vad säger forskningen? Är vacciner säkra? Är de effektiva? Finns det alternativ till vaccination?

Vi upptäckte till vår förskräckelse att vi varken behövde gräva särskilt djupt eller länge för att inse att kunskapen om vaccinernas mörka baksida är både stor, bred och djup och tillika lika gammal som vaccinerna själva. 

Vi fann att det fanns mycket forskning, mycket litteratur, och många studier publicerade i välrenommerade tidningar. Många röster som vittnade och de som trädde fram var både läkare, forskare, specialister och grävande journalister.

Välkomna hit för att läsa!

 

Arkiverad under: NOTISER Taggad som: difteri, effektivitet, kikhosta, mässling, polio, säkerhet, smittkoppor

Historien upprepar sig – läxan som vaccinförespråkarna vägrar lära sig: Del 2

1 april, 2013 By Marina 5 kommentarer

Efter en katastrofal smittkoppsepidemi i England 1872, trots hög vaccinationstäckning, utsågs en kunglig vaccinkommission år 1889 för att granska ärendet. Sju år och 136 möten senare utfärdade kommissionen fem huvudrapporter, bestående av tätt tryckta dokument, tillsammans med åtta tjocka bilagor som tillsammans vägde över 6 kilogram. Detta tunga motbevis lyckades ändå inte göra en spricka i den bergfasta övertygelsen om att vaccin trots allt hindrar smittkoppor!

Översättning: Margareta Lundström Del 1  Del 2  Del 3  Del 4

Dr Maclean, en välkänd medicinsk auktoritet på den tiden erbjöd en förklaring av den bergfasta övertygelsen när han år 1810 sade:

”Det kan tyckas att det åligger vaccinatörerna att träda fram och vederlägga felaktigheten hos de många konstaterade fakta mot vaccinering, vilka har avgetts av oförvitliga auktoriteter, eller göra ett hedervärt och manligt medgivande om att ha haft fel. Men erfarenheten har lärt oss att inte förvänta oss någon sådan rättrådig och storsint handling. Vi kan vara säkra på att de under inga omständigheter kommer att överge en så lukrativ verksamhet, inte förrän verksamheten överger dem.”

Macleans ord är fortfarande sanna. Samma övertygelse om att vacciner förebygger sjukdom kvarstår än i dag, en övertygelse tillsammans med samma bagatellisering av bevisen på motsatsen.

År 2012 rapporterar Reuters forskning som visar att utbrott av kikhosta är högre bland vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade barn. Denna slutsats bygger på en studie ledd av Dr David Witt, en specialist på infektionssjukdomar på Kaiser Permanente Medical Center i San Rafael, Kalifornien.

Witt rapporterade att i början av 2010 utbröt en topp av sjukdomsfall vid Kaiser Permanente Medical Center i San Rafael. Det fastlades snart att det var ett utbrott av kikhosta – den största i Kalifornien på mer än 50 år. Witt hade förväntat sig att se sjukdomen hos ovaccinerade barn, i tron att de är mer mottagliga för sjukdomen.

”Vi började dissekera data. Det som var mycket överraskande var att majoriteten av fallen var fullt vaccinerade barn. Det var det som fångade vår uppmärksamhet.”

Witt bör hedras för att uppmärksamma detta faktum.

Vi har siffror från 1800-talet som visar att stora andelar av de som drabbades av smittkoppor hade vaccinerats och vi har siffror från 2010 som visar att de flesta fall av kikhosta var vaccinerade. Men människor fortsätter att tro att vaccinering förhindrar sjukdom. Hur många fler lektioner behöver vi? Inte nog med att varet från kokoppor inte förhindrar smittkoppor, det gynnar smittspridning och för med sig ett stort antal biverkningar.

År 1807 sade Mr Birch vid S:t Thomas Hospital, dåvarande prinsen av Wales’ biträdande kirurg:

”Det är inte ovanligt att höra en offentlig vaccinatör säga att han har vaccinerat ett visst antal tusen och aldrig sett den minsta skada. Visst, man behöver inte se solen om man bara bestämt stänger ögonen. Tyvärr, jag är ledsen över att behöva säga det, men många medicinare som upptäcker svåra skador, tror att de kan döljas av bortförklaringar. Som om något gott någonsin kommit ut av en lögn.”

Endast en bråkdel av biverkningarna rapporteras

År 1986 stiftade kongressen i USA National Childhood Injury Act. Lagen kräver att alla läkare som administrerar vacciner skall rapportera vaccinreaktioner till federala hälsomyndigheter. Men på Food and Drug Administration (FDA) uppskattar man att endast 10 procent av läkarna rapporterar inträffade fall.

Tidigare FDA-kommissionären David Kessler uppskattar i en artikel i Journal of American Medical Association 1993, att även om FDA får in många rapporter om biverkningar så är dessa förmodligen bara en bråkdel av dem som vaccinatörerna möter.

Endast biverkningar som visar sig inom några dagar efter vaccination anses vara resultatet av vaccinet. Mer kroniska effekter såsom astma, är av myndigheterna inte förknippade med vaccinationen. En jämförande studie av vaccinerade och icke-vaccinerade barn skulle kunna ge svar på många frågor. Men av något skäl vägrar hälsovårdsmyndigheterna att göra en sådan studie.

Två små jämförande studier har gjorts av föräldragrupper: en i Nya Zeeland och en i Kalifornien. Båda studierna visade att kroniska sjukdomar, såsom autism, astma och eksem, var vanligare hos vaccinerade barn. Bortsett från resultatet: Varför måste föräldragrupper bedriva forskning som borde utföras av hälsovårdsmyndigheterna?

Om artikelförfattaren:

Dr Jennifer Craig föddes i Yorkshire i England. Utbildade sig till sjuksköterska. Emigrerade till Kanada, gifte sig, fick barn och tog en doktorsexamen. Hon har också utmärkt sig som en skönlitterär författare. Hennes bok Yes Sister, No Sister handlar om hennes sjuksköterskeutbildning på Leeds Infirmary. Boken låg i 17 veckor på The Times bestseller lista 2010.

Originalartikel samt källor

Översättning: Margareta Lundström Del 1  Del 2  Del 3  Del 4

Arkiverad under: SJUKDOMAR Taggad som: epidemi, kikhosta, smittkoppor, vaccinationstäckning

Är det tack vare vacciner som sjukdomar minskat?

25 maj, 2012 By Marina 35 kommentarer

De stora infektionssjukdomarna hade praktiskt taget utrotats långt innan vaccinationerna infördes. Vaccinindustrin försöker i dag föra oss alla bakom ljuset och roffa åt sig äran av något de inte har del i. Många vacciners effektivitet är synnerligen tveksam.

Av Roman Bystrianyk / Översättning: SIEM / Sammanställning och tillägg: Marina Ahlm

Övertygelsen att vacciner är säkra och effektiva genomsyrar dagens samhälle. Det stora flertalet av de medicinska, offentliga och styrande grupperna i samhället har ett väletablerat trossystem på vaccinernas fördelar. Till och med barnböcker visar hur viktigt det är att få en spruta hos doktorn så vi håller oss friska. Vårt trossystem är så inrotat, att vi ber den medicinska vetenskapen om att skapa nya vacciner för att skydda oss från allting, från AIDS till öroninflammation.

Den genomgripande attityden att farsoter kommer att återvända och börja härja i västerlandet om inte alla och envar ger sina barn en full uppsättning vaccineringar är en mäktig kraft i det moderna samhället. En av huvudprinciperna som vaccinationsförespråkare talar om för oss, och som vi vanligtvis tror på i det moderna samhället, är att användningen av vacciner är ansvarig för det egentliga eliminerandet av många barndomsplågor som brukade härja förr i världen. Det berättas för oss, och vi tar det för givet, att på 1800-talet och i början av 1900-talet så dödade många sjukdomar ett stort antal människor, och att vaccinerna uppfanns och hejdade dessa sjukdomar från att vara ett hot.

Påståendena kring detta är sannerligen övertygande och vid första intrycket kan vi inte göra annat än att anta att vacciner spelat en nyckelroll i att förbättra allas våra liv. Men ser vi noggrannare på bevisen över en längre tidsperiod, avslöjas en annorlunda bild av sjukdomsutvecklingen och den roll vacciner har spelat. En schweizisk vetenskapsman drog en annan slutsats:

”En analys har gjorts beträffande utvecklingen i Schweiz av mortaliteten på grund av de stora smittosamma sjukdomarna ända sedan dödsorsakerna började registreras. Mortaliteten på grund av tuberkulos, difteri, scharlakansfeber, kikhosta, mässling, tyfus, barnsängsfeber och spädbarnsgastroenterit började sjunka långt innan lanseringen av skyddsympning och/eller antibiotika. Nedgången berodde förmodligen till stora delar på olika faktorer länkade till en stadig uppgång i levnadsstandarden: kvalitativa och kvantitativa förbättringar i näringstillförsel; bättre allmän och personlig hygien; bättre hem- och arbetsförhållanden samt förbättringar i utbildning.”

I forskningsrapporten visas flera diagram över dödstalen i Schweiz. Här ser man att dödsfallen i sjukdomar sjönk drastiskt långt innan införandet av vaccin. I slutet av 1800-talet dog det runt 200 barn mellan 0-14 år per 100.000 invånare. Strax innan införandet av vaccinet på 1930-talet var siffran mindre än tio. Scharlakansfebern minskar från 200 döda per 100.000 i slutet av 1800-talet till praktiskt taget noll på 1940-talet då läkemedelsbehandlingar infördes. Detta var den värsta smittsamma sjukdomen på den tiden och dödade en massa människor men är idag inget större hot trots frånvaron av vaccin. En recension av Childhood’s Deadly Scourge konstaterar:

”Under de två sista årtiondena av 1800-talet var difteri den ledande orsaken till småbarnsdöd i den industrialiserade världen, i vissa städer dödades mer än tusen under ett enda år. Som kontrast har sedan 1980 färre än 100 fall rapporterats i hela USA. Även om difteri knappast är den enda infektiva sjukdomen som alltså har tynat bort, är dess historia unik på grund av att den tidiga perioden för dess nedgång direkt kan länkas till framsteg i bakteriologisk kunskap och utövning. Mellan 1880 och 1930 var hälsovårdsmyndigheterna i New York City ansvariga för mycket av de praktiska innovationerna i kontrollen av difteri, så väl som en hel del vetenskapliga framsteg.”

En annan författare visar att sjukdom och dödlighet var på tillbakagång innan ankomsten av vacciner eller läkemedelsterapier:

 ”… år 1869 inträffade det 716 dödsfall i tyfus i London; till 1885 hade dessa reducerats till 28; och vid början av 1900-talet fanns det inget. Liknande minskning kunde anges för andra smittosamma sjukdomar. Tuberkulos började en märklig borttrollningsakt. Från att ha dödat kanske 500 av 100 000 européer år 1845, så sjönk lungsoten långsamt men stadigt till 50 per 100 000 fram till 1950. Kurativ medicin spelade liten roll i denna övergång. Försvinnandet började innan Koch upptäckte tuberkelbacillerna. Vid tidpunkten då antibiotika trädde in i bilden, hade TBC i sådana städer som New York fallit till elfte platsen på dödslistorna. Och mortalitetskurvorna för de flesta av Europas livshotande massjukdomar dök alla innan antibiotika hade marknadsförts. Kikhosta dödade 1 400 barn för varje miljon år 1850, men hundra år senare var dödsfall i kikhosta mindre än 10 per miljonen. Scharlakansfeber uppträdde på samma sätt. Mässling, tyfus, lunginflammation, dysenteri och polio delar alla liknande historier. Deras reträtt hade en dramatisk inverkan på den europeiska befolkningen. Till 1900 hade civilisationen förlorat sin biologiska befolkningskontroll: infektiva sjukdomar. Efter århundraden av fientligheter fann människor och mikrober en ny anpassning med föga inblandning från läkemedel eller vacciner. I vissa fall blev mikroberna mindre virulenta (mässling och difteri) eller människorna mer motståndskraftiga (TBC).”

Med tanke på detta, hur kan det då påstås att det var tack vare vacciner, som sjukdomar och dödlighet minskade? Redan 1924 citerades Mark Twain när han säger: Det finns tre sorters lögn – lögn, förbannad lögn och statistik. När Mark Twain gjorde detta var hans poäng att siffror kunde manipuleras av de mindre nogräknade för att förvränga fakta så att det passar det man försöker framhålla. Det är ett olycksaligt faktum i det moderna samhället att vem som helst med en idé kan understödja denna med statistik. Ju mindre allmänheten känner till om statistikens källa, ju större möjlighet är det att få den felaktiga informationen att framstå som vetenskapliga resultat.

Genom att endast uppvisa nedgången i sjukdomar och mortalitet från tiden då vaccinet infördes och framåt får man bilden av att vaccinet varit fantastiskt. Men genom att titta på en mer långsiktig bild så har vaccinet gjort föga nytta. Som exempel kan visas att dödstalen i USA av mässling sjönk från 13,3 per 100 000 till 0,2 per 100 000 – en minskning på 98 % innan vaccinets införande. Mellan 1900 till 1949 sjönk dödstalet i kikhosta från 12,2 per 100 000 till 0,5 per 100 000 – en minskning med 96 %. Från 1900 till 1949 sjönk dödstalen i difteri från 40,3 per 100 000 till 0,4 per 100 000 – en minskning med 99 %.

Slutsatsen som flera rapporter visar på, nämligen att det inte finns några bevis för att vaccinering spelade en stor roll i nedgången och mortaliteten, är långt ifrån allmänhetens allmänna uppfattning.

Läs hela rapporten och se alla grafer här 

Det finns också en risk med att ge vacciner mot ofarliga barnsjukdomar. Eftersom vaccinet inte fungerar långsiktigt, och ibland inte alls, så kan det istället leda till att insjuknandet inträffar i de åldrar då det kan göra som mest skada. Exempelvis påssjuka i tonåren eller röda hund vid graviditet. Om det tar över 30 år för att det ska se ut som att ett vaccin fungerar, som i fallet med polio i Indien, eller som med smittkopporna – över 100 år av massvaccineringar för att sjukdomen till stor del ska försvinna, så kan man utan någon större analys förstå att sjukdomar kommer och går oavsett om man använder heligt vatten eller vaccin. Vaccinets roll i det stora hela är alltså inte så stor som det hävdas.

Mässling, påssjuka, röda hund – dr Richard Halvorsen

Det man däremot vet är att goda livsförhållanden ger ett långsiktigt och varaktigt resultat i förebyggandet av sjukdom. A- och C-vitamin minskar t ex dödligheten i mässling samt förhindrar komplikationer och lindrar infektioner uppkomna av Bordetella pertussis (kikhosta), Clostridium tetani (stelkramp), difteri och andra bakterier som meningokocker, pneumokocker och Hib. D-vitamin behövs för att kroppens antibiotikum ska fungera och stöttar kroppen i avdödandet av bl.a. tuberkulosbakterier. HIV och sämre levnadsförhållande är också faktorer som påverkar mottagligheten för TBC och andra infektioner. Nästan alla barn världen över drabbas någon gång av rotavirus som normalt sett går över av sig själv. I i-världen är dödsfall väldigt ovanliga och det är mycket tack vare att vi har tillgång till sjukhus och vätskeersättning vid svåra besvär. Förebyggande åtgärder vid gastroenterit är kunskap om smittspridning som handhygien, att hålla sig isolerad i två dygn efter sista symtom, extra tillförsel av vätska och goda magbakterier.

För att sätta det hela i relation så ska man veta att det varje dag dör tiotusentals barn bara av undernäring. Bättre och mer preventiva åtgärder än vaccinationer kan vara, förutom tillgång till mat, att informera om amning, rent dricksvatten, kunskap i smittspridning, utbilda vårdpersonal i drabbade länder, tillgång till socker- och saltlösning o s v.

”Undernäring är en bortglömd humanitär kris. Trots att fem miljoner barn dör varje år till följd av undernäring är detta ingenting som brukar placeras särskilt högt på den världspolitiska dagordningen. Ändå är det numera möjligt att både förebygga och behandla undernäring.”

 

Sammanställning: Marina Ahlm

[Läs mer…] om Är det tack vare vacciner som sjukdomar minskat?

Arkiverad under: EFFEKTIVITET & SÄKERHET Taggad som: difteri, infektionssjukdomar, kikhosta, mässling, scharlakansfeber, tbc, tuberkulos, vaccinindustrin

Vaccinationstäckning framför allt

13 maj, 2012 By Marina 3 kommentarer

De första fallen av autism i USA inträffade strax efter att kikhostevaccinet blev tillgängligt och då i rika och välutbildade familjer. I slutet av 1930-talet var det nämligen endast dessa som hade råd med en privatläkare och möjlighet att efterfråga de nyaste medicinska framstegen. År 1996 publicerade dr Hugh Fudenberg, chef för NeuroImmuno Therapeutics Research Foundation, en pilotstudie om uppkomsten av infantil autism och noterade att 75 % av försökspersonerna uppvisade första symtomen inom en vecka efter vaccination.

Text: Marina Ahlm/Bild: Freedigitalphoto/Stuart Miles

Del 1/5 Del 2/5 Del 3/5 Del 4/5  Del 5/5

En känd immunolog vid namn dr Sudhir Gupta noterade också ett samband och han presenterade sina resultat vid National Autism association i Chicago. Chefen för Autism Research Institute, dr Bernard Rimland, bekräftade vid samma tillfälle att övernitiska barnvaccinationsprogram är en huvudorsak till den epidemiska ökningen av autism. I själva verket är det så, att varje år som antalet ”nödvändiga” vacciner ökar, ökar också fallen av autism. Vacciner som innehåller aluminium kan också vara en faktor, liksom tiomersal (med eller utan andra gifter).

Aluminium (Al) är den mest använda vaccinadjuvansen. Ämnet är ett nervgift och en stark immunstimulator. Detta gör också att Al har potential att framkalla neurologiska störningar. Barn är mer känsliga än vuxna för gifter och eftersom Al kan leda till nedsatt kognitiv förmåga och autoimmunitet hos vuxna, är det orimligt att tro att barn inte tar skada efter upprepade vaccineringar med Al. Ett samband har visats i en jämförelse mellan förekomsten av autismspektrumstörningar och användandet av Al i vaccin.

Redan år 1927 vittnade dr Victor Vaughn, en toxikolog vid University of Michigan, inför FederalTrade Commission om att ”alla aluminiumsalter är giftiga när de injiceras subkutant (under huden) eller intravenöst (i blodet). Nu, över 80 år senare, menar American Academy of Pediatrics att ”det nu tyder på att aluminium kan störa en rad olika cellulära och metaboliska processer i nervsystemet och i andra vävnader”. Är det så länge vi ska behöva vänta innan det uppenbara accepteras? Vacciner ger biverkningar i form av immunologiska, neurologiska, inflammatoriska och neuropsykiatriska besvär och det är en mänsklig rättighet att få ta del av den kunskapen.

Alla vacciner tillsammans innehåller även mätbara rester av 100 olika tillsatser, konserveringsmedel, kemikalier, antibiotika, celler från kalvar, kycklingar, apnjurar och aborterade foster. Ibland också oönskade virus och bakterier såsom SV40 (kan orsaka cancer) som påträffats i poliovaccinet, HIV som upptäcktes i tidiga hepatit- B-vacciner, ALV (kan orsaka cancer) som kan finnas i vaccin som innehåller kycklingceller eller är odlade på ägg och BVDB (kan orsaka diarré) från alla vaccin innehållande kalvserum. Alla substanser finns inte i ett och samma vaccin men flera av dem. Exempelvis innehåller DTaP-vaccinet formaldehyd, aluminiumhydroxid, aluminiumfosfat, polysorbat 80 och gelatin.

Vaccinationsförespråkarna hävdar att det är oansvarigt att upplysa människor om biverkningar då detta kan leda till minskad vaccinationstäckning och i slutändan till dödsfall för de stackars barnen som inte har möjlighet att själva välja. Min fråga blir då vilket ansvar ni tar för alla de som uppenbarligen skadats av vaccin? Fast å andra sidan, det kan ju bli svårt att ta ansvar för något man inte har förmågan att se… Vidare menar förespråkarna att det borde göras fler kampanjer för att upplysa människor om varför de bör vaccinera sig. I USA har det publicerats en artikel som heter ”En läkares guide för antivaccinföräldrar”. Författarna är Gregory Polen MD (”vaccinexpert”), ordförande för kommittén av säkerhetsprövningar av vaccin och sponsrad av… gissa vem? Merck. Han är en konsult i utvecklingen av vaccin för Merck. Den andra författaren Robert Jacobsson (MD) har ett samröre med…gissa vem? Merck.

Polen och Jacobson börjar med att hylla vacciner som ”ett modernt vetenskapsmirakel” för att sedan snabbt flytta över fokus till hotet från ”antivaccinpropagandan” och förklaringar till varför myter om vaccin finns. Sammanfattningsvis är vaccinskeptikerna oinformerade eller felinformerade, förstår inte sannolikhet och statistik, har konspiratoriskt tänkande, accepterar blint rapporter från media och kändisar som Jenny McCarthy, eller har fått en ”livsuppgift”. Författarna, som vill att vårdpersonal ska lära sig att hantera ”oro, rädsla och missuppfattningar”, säger att deras artikel riktar sig till människor på ”ena änden av spektrat” (intressant ordval) – de som är mot vaccin och där diskussioner kan uppfattas som ”svårförståeliga och främmande.”

De fortsätter med att säga att läkarna är en av de tre källorna som ger information om vaccin till de flesta föräldrar. Syftet är att läkarna ska kunna ”ge patienter rätt information vid rätt tidpunkt, vilket kommer hjälpa dem att fatta väl underbyggda beslut, och kanske förhindra otillbörlig påverkan av vaccinskeptiker” och ”med större tillgång till globala kommunikationsmedel via Internet har nu vaccinskeptikerna möjlighet att sprida sitt budskap i större utsträckning”, säger Polen och Jacobson. Resultatet? Sänkt förtroende för vacciner hos allmänheten och ”risk för pandemier och omfattande utbrott.”

Text: Marina Ahlm/Bild: Freedigitalphoto/Stuart Miles

[Läs mer…] om Vaccinationstäckning framför allt

Arkiverad under: VACCINER Taggad som: aluminium, Autism, Bernard Rimland, hepatit B, kemikalier, kikhosta, kontaminering, Merck, Vaccin, vaccination

Injektioner ökar risken för förlamningar – 600 000 barn förlamade i onödan

11 maj, 2012 By Marina 1 kommentar

”Vaccinationstäckningen ska till varje pris upprätthållas och de som framhäver vacciners negativa åverkan ska till varje pris bemötas (tystas). De är en fara för allmänheten genom att försätta mänskligheten i riskzonen för både pandemier och epidemier.”

Text: Marina Ahlm

Bild: Freedigitalphoto/Renjith Krishnan

Del 1/5   Del 2/5  Del 3/5  Del 4/5  Del 5/5

Vad är då en pandemi? ”En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.” Pandemier förekommer några gånger varje århundrade. Enligt SMI är begreppet epidemi omdiskuterat och utan enhetlig definition, men en enkel och vardaglig förklaring av ordet epidemi är att det innebär ”fler fall än förväntat – med hänsyn till geografi, befolkning och årstid.” 

Antalet sjukdomsfall ska alltså hållas lägre än förväntat och det enda sättet är genom massvaccination. Vilka sjukdomar är det då vi riskerar få omfattande utbrott av? Röda hund? Är det då rätt att massvaccinera alla barn för att inte gravida ska kunna smittas? Röda hund är vanligtvis en så mild sjukdom att den lätt kan passera obemärkt. Påssjuka? Är det rätt att massvaccinera alla för att inte män ska riskera påssjuka? T ex inträffar orkit (testikelinflammation) i ca 20 % av påssjukfallen hos män efter puberteten. Detta påverkar dock vanligen bara en testikel varav sterilitet är extremt sällsynt. Hjärnhinneinflammation kan i väldigt sällsynta fall leda till bestående skador men detta är även en officiellt erkänd biverkning av själva vaccinet.

Kan det vara polio? I början av 50-talet toppade Sverige världsstatistiken när det gällde insjuknande i polio – 17 insjuknade på 100 000 invånare. Åren 1953-54 hade vi det största utbrottet då 5 000 personer insjuknade och ungefär hälften fick pareser (förlamningstillstånd). År 1957 var det endast 200 som insjuknade och detta innan införandet av vaccinet. 90-95 % av de som insjuknar får inga symtom medan det hos 5 % uppstår förkylningssymtom. I 0,1-1 (2)% uppstår förlamningssymtom som hos de flesta är övergående. I Sverige anses polio vara helt utrotat. När difteri- och kikhostevacciner infördes på 1940-talet i USA sköt fallen av paralytisk polio i höjden. Detta har dokumenterats i bl a Lancet. Vid en närmare granskning visade  det sig att de under 30 dagar efter en injektion ökade risken för att människor skulle drabbas av förlamning.

En annan studie publicerad i New England Journal of Medicine visade att barn som fick en injektion inom en månad efter att ha fått poliovaccin, löpte åtta gånger större risk att få polio än barn som inte fick några injektioner.  I Indian Journal of  Medical Ethics skriver HV Wyatt 1996 att man beräknar att  injektioner mot feber under 1980-talet, lett till att fler än 600 000 barn drabbats av förlamningar i onödan och förvärrat förlamningen på ytterligare en miljon. Flera studier pekar på att injektioner måste undvikas i länder med inhemsk polio. År 1994 uppskattade WHO antalet nya poliofall i hela världen till 107 000, främst förekommande i Indien och Centralafrika. Det vilda polioviruset anses kunna utrotas och detta för att förhindra att människor ska drabbas av förlamningar.

Hur stor del vaccinet har i att reducera just fall av förlamningar på grund av polio lär vi aldrig få veta då diagnoskriterierna för sjukdomen ändrats efter vaccinets införande. Den nya definitionen kräver kvarstående paralytiska symtom i minst 60 dagar, till skillnad från dåtidens 24 timmar, samt även laboratoriebekräftelse av viruset i faeces. Efter detta har istället fallen av aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation) och coxsackievirusinfektioner ökat. Dessa fall hade tidigare räknats som polio. I Indien där man använder det orala vaccinet noterades under 2011 runt 47 500 fall av vaccininducerade muskelförlamningar (NPAFP) som kliniskt inte går att särskilja från polio men är mer än två gånger så dödligt. Risken att drabbas är högre ju fler vaccindoser som givits.

Vad gäller kikhosta så fortsätter perioder av utbrott trots hög vaccinationstäckning. Alla som drabbats av långvarig krampartad och skrällande hosta bör undersöka om det är kikhosta. Infektionen är allvarligast för barn under 3-6 månader då dessa har små luftrör där upphostningen inte fungerar tillfredsställande. Det är viktigt att skydda de minsta och hålla sig på avstånd vid misstanke om smitta. Överlag är kikhosta ingen allvarlig sjukdom men kan vara väldigt långdragen. Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis som utsöndrar pertussistoxin (PT). Detta toxin i vaccin har i sin tur kopplats samman med neurologiska komplikationer av varierande grad. Mellan 1953 och 1979 vaccinerade vi här i Sverige med ett vaccin som redan på 30-talet antyddes leda till allvarliga biverkningar. Detta bekräftades helt på 50-talet men med tanke på att det anses oetiskt att inte erbjuda barn vaccin samt viktigast att ha en god vaccinationstäckning kan man förstå varför experimenterandet på barn med ett vaccin med skadliga biverkningar fortsatte.

Det vaccinet (dtap) vi använder idag anses mycket säkrare men en genomgång av de mest aktuella produktbladen som publicerats av tillverkarna avslöjar allvarliga varningar för att det finns risker för oåterkalleliga skador och en omfattande lista på allvarliga biverkningar som rapporterats efter att människor fått dtap-vaccin. Följande lista innehåller ”händelser som har ett troligt orsakssamband med komponenter” i dtap-vaccinet: anafylaktiska reaktioner, hjärnsjukdom, neuropati, brakial neurit, Guillian-Barrés syndrom, demyeliniserande sjukdomar i det centrala nervsystemet, lymfadenopati, utbuktande fontanell, kraniell mononeuropati, anfall, stora epileptiska krampanfall, gäll gråt, ihållande gråt, skrikande, hypotonisk-hyporesponsiva episoder (kollaps eller chockliknande tillstånd), cyanos, trombocytopeni, diarré, kräkningar, öronvärk, autism, andningssvårigheter och plötslig spädbarnsdöd.

Mässlingsutbrott förekommer trots hög vaccinationstäckning. Ett utbrott uppstod i en population där 99 procent var vaccinerade och immunitet via vaccin uppmätts till 95 procent. Den medicinska litteraturen innehåller storskaliga exempel på dokumenterade misslyckade vaccinationer. Det hävdas att vaccinmisslyckanden sker då endast en dos givits eller då vaccinationstäckningen varit för låg. År 2000 hade Nepal ett mässlingsutbrott där alla de 130 insjuknade var vaccinerade. Professor D. Levy vid Johns Hopkins University har undersökt oddsen för att utrota mässling genom vaccinationskampanjer och drog slutsatsen att om nuvarande praxis (att undertrycka naturlig immunitet) fortsätter så kommer en stor del av befolkningen att vara i riskzonen år 2050 och ”det kan teoretiskt inträffa över 25 000 mässlingsdödsfall i USA”. Vaccinet ger endast ett kortvarigt eller inget skydd alls medan naturlig immunitet är livslång. Av de som dör i komplikationer av mässling bor över 95 procent i ett land med ingen eller låg ekonomisk utveckling, ett fattigt land (enligt WHO).

Influensa då? Enligt SMI är i komplikationer från influensa en av våra vanligaste dödsorsaker men inte om man är ung, frisk och har ett starkt immunförsvar. De rekommenderar att personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa bör vaccineras.  Sjukhuspersonal vaccineras för att man ska undvika att de smittar personer i riskgrupperna. Det finns studier som visar att det kan vara effektivare att vaccinera personal än intagna inom äldrevården. Hittills har det varit så små undersökningar att man inte kan dra några säkra slutsatser om att det verkligen är effektivt. Dock visade en genomgång av 64 studier över en period från 98 influensasäsonger att influensavaccinet inte gav ett märkbart skydd bland äldre boende på vårdhem. I en genomgång av 48 rapporter inkluderat 66 000 vuxna visades endast ett skydd på 6%, missade arbetsdagar var mindre än en och ingen förändring sågs bland de som behövde uppsöka sjukvård. Vid en annan genomgång av 51 studier gjorda på fler än 294 000 barn visades inget bättre skydd än placebo på de i åldern 6-24 månader och endast i 33% av fallen på de över 2 år.

Vill du veta sanningen om hur det ligger till? Ta dig tiden att granska den så kallade vetenskapen och nöj dig inte med sammanfattningen. För inte sällan ser man en överdrivet positiv slutsats trots att det inte nödvändigtvis stämmer.

Härmed avslutas den artikelserie som utgör en motreplik till Amina Manzoors artikel Vaccinrädsla i tidningen Läkemedelsvärlden. Manzoor fick lön från sin ”oberoende om läkemedel”-arbetsgivare för att publicera artikeln som totalt saknade faktagranskning. Denna artikelserie är inte betald av någon. Den syftar till att upplysa medmänniskor så att de själva ska kunna fatta välinformerade beslut baserade på oberoende forskning.

Text: Marina Ahlm/Bild: Freedigitalphoto/Renjith Krishnan

Källor:

Barnhälsovårdsöverläkare Margareta Blennow vill stoppa kritisk information om vaccin

Pandemi

Epidemi

Vaccinationer: risker och skador

Polio programme: let us declare victory and move on

Polio – igår, idag i framtiden

Kikhosta livshotande för de minsta barnen

Diphtheria and Tetanus Toxoids and Acellular Pertussis Vaccine Adsorbed Tripedia®

Measles outbreak in a fully immunized secondary-school population

Measles outbreak in a vaccinated population in Dhankutta

The Truth About the Flu Shot

Arkiverad under: EFFEKTIVITET & SÄKERHET, SJUKDOMAR Taggad som: epidemi, förlamning, influensa, kikhosta, mässling, pandemi, påssjuka, polio, röda hund, vaccinbiverkning

Ovaccinerade får obefogad skuld för epidemier – ”Ingen misstänkte ju kikhosta eftersom vi är fullt vaccinerade”

10 april, 2012 By Linda Karlström 8 kommentarer

I början av året deklarerade de finlandssvenska dagstidningarna Vasabladet och Österbottens Tidning att kikhostan ökar i nejden på grund av att vaccinskepticismen ökar. Vaccin.me har tidigare återpublicerat Linda Karlströms motreplik. Nedan följer ytterligare ett inlägg i debatten. Artikeln publicerades i Österbottens Tidning den 19 januari 2012, och återges nedan med tillstånd av författaren.

Text: Anna-Lena Strand  /  Bild: FreeDigitalPhotos, David Castillo Dominici

Fredagen den 6 januari 2012 kunde vi läsa i Vasabladet att ovanligt många barn har fått kikhosta i Jakobstad och att inget av de insjuknade barnen har vaccinerats mot kikhosta. Chefsläkare Pia-Maria Sjöström ser det som en första indikation på vad som väntar när fler föräldrar låter bli att vaccinera sina barn. Detta är inte riktigt hela sanningen. Själv känner jag till flera personer i Jakobstad med omnejd vilka haft kikhosta denna vinter och varit vaccinerade mot kikhosta. Vart tog de vägen i statistiken? Och hur många fler finns det som inte har räknats med?

I vår familj hade vi också kikhosta i höstas. Två vuxna och tre barn som hostade i nästan tre månader. Innan vi fick reda på vad det var vi led av hann vi säkert smitta ner halva byn, för ingen misstänkte ju kikhosta eftersom vi är fullt vaccinerade. Är man vaccinerad lider man oftast av sjukdomen ”någonting annat”, vilket givetvis leder till en grav underrapportering bland vaccinerade. ”Det går mycket hosta nu, både mykoplasmarelaterat och annat långvarigt tyvärr” fick vi höra. Det är först nu när några ovaccinerade barn har blivit smittade, som det blir stora rubriker. Naturligtvis. Annat kan man ju inte vänta sig. Ingen vill ju prata om alla de vaccinerade som blir sjuka, för då skulle man behöva fundera på om vaccinet ger något skydd överhuvudtaget och om det lönar sig att vaccinera med tanke på biverkningarna man riskerar att få. Ofta får man även höra att om vaccinerade mot förmodan blir sjuka, så får de bara en lindrig variant av sjukdomen. Det här stämmer verkligen inte in på oss och ingen annan jag hört talas om heller. Vi hostade tills vi kiknade eller kräktes nattetid. Vi fick även bihåleinflammation och flera öroninflammationer samtidigt. Tack och lov fick vi till slut hjälp av en duktig homeopat som var van vid att behandla kikhosta, och tillfrisknade snabbt utan antibiotika eller andra läkemedel.

Detta kan man läsa om kikhosta på Wikipedia: ”Efter genomgången kikhosta har man långvarig men inte fullständig immunitet. Sjukdomen förekommer därför även hos äldre barn och hos vuxna. Sjukdomsbilden i dessa åldersgrupper är vanligen lindrigare, vilket bidrar till en betydande underdiagnostik. Kikhosta hos en vuxen kan yttra sig som en envis och långvarig hosta, som i första hand leder tankarna till andra diagnoser, exempelvis mykoplasmainfektion. Forskning har visat att inte mindre än 12–32 procent av långvarig hosta hos vuxna beror på kikhosta.

Barn som får kikhosta trots vaccination har sällan den typiska sjukdomsbilden. Det innebär att numera har de flesta som får kikhosta inte de typiska symtomen för sjukdomen. Kikhosta kan idag vara lika svår att diagnostisera hos småbarn som hos äldre barn och vuxna.

Kikhosta kan vara livshotande för spädbarn. Risken för spädbarn kan vara större i länder med allmän vaccination mot kikhosta, eftersom sjukdomen då sällan är typisk. Det gör det svårare att upptäcka alla kikhostfall och att undvika smitta.”

Det är så tråkigt att folk inte känner till det här, utan bara tror att kikhostan inte finns längre tack vare vaccinationerna. Ännu mer anmärkningsvärt är det givetvis att inte ens läkarna och sjukvårdspersonalen verkar känna till det.

Till och med THL skriver på sin hemsida att ”Det är typiskt med kikhosteepidemier med 3–4 års mellanrum.” Detta TROTS att så gott som alla är vaccinerade. Själv är jag övertygad om att vi har en kikhosteepidemi i Österbotten just nu och att den inte har ett dugg att göra med några få ovaccinerade barn. För att vi ska kunna skydda de allra minsta spädbarnen från smittan vore det därför väldigt viktigt att sjukdomen diagnostiseras så snabbt som möjligt, i stället för att bara skylla all envis hosta på mykoplasma.

I mitt sökande efter information om kikhosta började jag fundera på hur det står till i resten av världen.  Jo, kan ni tänka er att det blir kikhosteepidemier med jämna mellanrum överallt för att vaccinet inte fungerar som det är tänkt! Googla ”Whooping Cough Outbreaks & Vaccine Failures” så kommer ni till en mycket intressant sida från National Vaccine Information Center. Där beskrivs hur kikhosteepidemier fortsätter att komma med 4-5 års mellanrum oavsett hur hög vaccinationstäckningen är, precis som THL skriver här i landet. Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention) var bara 0,06 % av amerikanska barn ovaccinerade år 2009. Ändå var det de ovaccinerade som fick skulden då kikhosteepidemier drog fram bland den vaccinerade befolkningen. Hur logiskt är det? Jag kan absolut inte förstå hur förnekelsen och tron på vacciner kan vara så här stor!

Denna intressanta information om kikhostevaccinet är hämtad ur boken ”Vaccinationer – fördelar och nackdelar” som är skriven av den svenske läkaren Jackie Swartz , i samarbete med några andra barnläkare, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, läkemedelstillverkare m.fl.:

”Kikhostevaccinet togs bort (i Sverige) 1979 p.g.a. dålig skyddseffekt och risk för oacceptabla biverkningar. Ingen vet idag om de nya vaccinen är bättre i något avseende. Oavsett kikhostevaccin rapporterar man bl.a. följande biverkningar; feber 38-40´C, irritabilitet, mat- och sömnproblem, rodnad och svullnad på injektionsstället, feberkramper, ihållande gråt, diarré, kräkningar, rastlöshet, kollaps och/eller medvetandeförlust/kontaktlöshet, kramper inom 2-3 dagar efter vaccinationen, allergiska reaktioner med anafylaktiska episoder. Dessutom hosta, snuva, luftrörskatarr, eksem och öroninflammation.”

”Siffrorna för dödsfall i kikhosta i Sverige under vaccinationsperioden 1951-1978 visar sammanlagt 90 fall, vilket betyder i genomsnitt 3,3 barn/år, medan antalet dödsfall 1979-1995, då inget kikhostevaccin fanns, endast var 0,35 barn/år! Kikhosta är troligtvis en av de sjukdomar som stärker barnets allmänna hälsa varför en vaccination för friska barn inte omedelbart kan anses nödvändig.”

I vår familj har vi definitivt tänkt om och läst på, och tackar därför nej till alla vacciner i framtiden. Inte förrän det tillverkas ett vaccin som har ett 100-procentigt skydd och inte ger några biverkningar alls kan jag hålla med om att fördelarna med att vaccinera verkligen överväger nackdelarna. Sjukdomarna kommer alltid att finnas oavsett hur mycket vacciner och gifter vi sprutar i oss. Vill man ha ett långt och friskt liv är nog lösningen en helt annan.

Text: Anna-Lena Strand


Arkiverad under: SJUKDOMAR Taggad som: kikhosta, kikhosteepidemi, kikhostevaccin, mykoplasmainfektion

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Sök

Vi finns på Facebook och Twitter sedan 2013

Prenumerera på bloggen via epost

Senaste kommentarer

  • bjornwiklund om Läkare varnar: vår utbildning om vacciner är otillräcklig
  • petergrafstrm om Government of Sweden to Stand Trial for Persecuting Vaccine Skeptics
  • elin om Government of Sweden to Stand Trial for Persecuting Vaccine Skeptics
  • Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet om Dr Robert Malone: Covidvacciner förstör människors immunitet och industrin kände till riskerna
  • Sonja Brimberg om Dr Robert Malone: Covidvacciner förstör människors immunitet och industrin kände till riskerna

SAKNAS OFTA VETENSKAPLIGA BEVIS FÖR VACCINERNAS NYTTA

Läkemedelsboken 2014
Läkemedelsboken 2014 från Läkemedelsverket bekräftar vad vaccinkritiker säger: Det saknas hållbart stöd i forskningen för att vacciner fungerar. Läs mer
Facebook RSS Soup Twitter

ANDRA SAJTER SOM DISKUtERAR VACCIN

  • NewsVoice om vaccin
  • Vaccinationers baksida
  • Vaccinationsdiskussioner
Cliquez ici pour  traduire en francais
Donera 200 kr

REDAKTÖREN / LINDA

Välkommen till vår informationssajt om vacciner och deras biverkningar. Vårt syfte är att lyfta fram den forskning och erfarenhet som medvetet tystas ner av sjukvårdsapparat och myndigheter. Alla har rätt att göra informerade val. Välkommen att skicka in din egen berättelse om hur du eller dina barn påverkats av vaccination. Använd också vårt vetenskapliga rapporteringsformulär.

Copyright 2011-2017 Linda Karlström · Sajtbygge: sasser.net