Vaccin & biverkningar

– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker

kost

Jag betedde mig inte som andra barn

By 1 Comment

Medvetenheten om varför jag började arbeta med barn med speciella behov kom till mig då jag arbetade på barn- och ungdomshabiliteringen; jag hade varit ett sådant barn själv, som liten och ända upp till 45 års ålder! Ett barn med överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet samt via ljus, ljud, lukt och smak och med en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet (den egna rörelsen) – all denna känslighet, som avvek från andra barns känslighet, gjorde att jag inte betedde mig som andra barn!

Medvetenheten om detta kom till mig efter en radikal omläggning av kosten! Det var först då som jag fick möjligheter känna hur det kändes att bli något sånär lik andra utan att egentligen behöva anstränga mig! Tänk så många gånger jag fått kommentaren ”du kan bara du vill” eller ”om du bara är intresserad så kan du”! Helt plötsligt kunde jag bara en massa saker utan att ens träna mig, utan att ens gå på psykologsamtal.

Mina egna livserfarenheter och mina arbetslivserfarenheter, genom möten med barn med speciella behov, har lärt mig förstå att området känsel är extremt känsligt för olika gifter och brister. Exempel på gifter är opioida peptider, socker och andra smakförstärkare, bekämpnings- och flamskyddsmedel, bisfenol, färgämnen, kvicksilver etc. Exempel på brister är omega-3, B12, andra vitaminer och mineraler, antioxidanter, tarmbakterier, rörelseaktivitet etc. Dessa gifter och brister ”ligger och stör” på nervsystemet och ger olika former av human haptiska perceptionsstörningar vilket i sin tur utvecklar avvikande beteenden.

Beroende av störningens utbredning och intensitet utvecklas ”olika sorters” beteendeavvikelser. När vi eliminerar (tar bort) dessa gifter och brister så ser vi att många av dess barn blir friskare inom loppet av tre till sex månader! Redan inom loppet av några veckor blir barn friskare! Jag skulle vilja förklara det som att den mest påtagliga förändringen syns på de barn som är värst drabbade av de gifter och brister som vi i dag omger våra barn och unga med; barn med svår autism. Läs boken Kärnfrisk familj och se filmen ”Ethans recovery from autism” så får du möjligheter förstå en del av hela tillfrisknadsprocessen!

I dag sätter vi namn på de symptom/beteendeavvikelser som dessa gifter och brister utvecklar, oftast i form av neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser. En robot som får störningar på sitt ”nervsystem” får också ”systemfel” och beter sig inte ”som den ska”! Då justerar vi grundorsaken till beteendeavvikelsen efter att ha tagit reda på orsaken. Min erfarenhet är att vi dessvärre inte verkar vara intresserade av orsaken till barns avvikande beteenden. Påstår någon att orsaken till barnets avvikande beteenden kan bero på kosten eller på inaktivitet, alternativt på kvicksilvret eller aluminium i vaccinationen tystas det ned med krav på evidens.

Om jag har förstått det hela rätt så är det, dessvärre, mycket svårt att i dag söka pengar till forskning om kostens eller rörelsen alternativt gifternas inverkan på barns och ungas nervsystem och beteenden. Och den beprövade erfarenheten tycks man fullständigt ignorera – trots att det finns hundratals, ja förmodligen tusentals, erfarenheter av att den anpassade kosten (diet) och rörelsen kan ge barnet en helt annan, positivare livskvalitet!

Under mina drygt trettio år som arbetsterapeut med intresse för barns och ungdomars avvikande beteenden har jag, i mina möten med dessa barn och föräldrar, samlat på mig en hel del erfarenheter och berättelser som jag nu försöker skriva ned i en bok. Denna bok och det nätverk som jag startat upp på Facebook hoppas jag skall ge möjligheter, öppna upp nya vägar, för dessa barn och ungdomar att få möjligheter bli friskare snabbare än vad de i dag får möjligheter till.

En av alla de historier jag samlat på mig under åren, om vilka troliga orsaker som ligger till grund för barnets problematik samt om vilka möjligheter det finns till positiv förändring av barnets avvikande beteenden, kan jag dela med mig av här, eftersom den troliga orsaken till barnets beteendeförändringar var kvicksilvret i den vaccination som gossen erhöll vid tre månaders ålder för många år sedan. Troligt är att denna gosse utvecklat denna problematik eftersom han även bär på proteinintolerans mot mjölk- och mjöl men, med största sannolikhet hade den då inte till närmelsevis blivit så svår. Min erfarenhet är dock att dessa barn, där en negativ förändring av balansen i deras biokemi blir konsekvensen av deras proteinintolerans, kan vara känsligare för vaccinationer, andra gifter och brister.

Hälsningar Sussie, Neuropedagogen

Här publiceras ett utdrag som handlar om ett av Sussies patientfall, vilket beskriver hur det är att leva med ett autistiskt barn (PDF)

Vår pojke tappade sitt tal och började undvika ögonkontakt

By 5 Comments

Min son föddes tre veckor för tidigt i april (efter en stressad graviditet, med många tonfiskmackor; jag gick på universitet fram till födseln och tog med mig sonen de sista veckorna). Han visade sig ha kraftig gulsot när vi skulle åka hem efter fem dagar (trots att man sett detta tidigare på neonatal sade man ingenting. BB låg i samma korridor. Det verkade föreligga en konflikt bland sköterskorna på de olika avdelningarna.) Han fick sola i 1½ dygn. Han var också orkeslös och blev tillmatad med mjölkersättning. Så jag antar att han fick en tuff start och tror nog att mjölkersättningen kanske skadade honom. Han ammade sedan i ca sex månader. Han hade ett epileptiskt anfall (smackade med tungan, såg ut att inte få luft) vid tre veckors ålder. Doktorn kollade hjärta o lungor, sen fick vi gå hem…

Text: G.B.

Han fick sedvanliga vaccinationer innan han var ett år; var lätt förkyld men jag fick svaret att ”det är inga problem”. En vecka senare skrek han hysteriskt en hel kväll och ville amma hela tiden. Det var definitivt något som var fel. Han har dock inte fått MPR-vaccinet och kommer inte att få några andra vaccinationer heller. Hans immunförsvar var allt annat än gott som bäbis. Han var ständigt förkyld under flera år! Varannan månad, hela tiden. Mycket hosta. Och doktorn skrev ut Mollipect i literflaskor… Och inget hjälpte. Han har även fått antibiotika mot borrelia två år i rad! Så här i efterhand kanske det ”bara” var allergiska reaktioner som gjorde hans kind illröd… Han hade väldigt ofta ett illrött öra också. Det är också ett tecken på allergi.

Han hade, från det att smakportionerna blev lite större, gått upp i brygga vid matning. Oroliga måltider alltså. Gnällig som baby enligt min sambo som var hemma med sonen från fem månaders ålder. Ett tydligt tecken på att hans tarmar var i olag redan som liten bäbis. Tänk om någon BVC-sköterska hade reagerat och försökt utröna vad problemet var.

Vid 1½ bröt epilepsin ut då han fick vattkoppor och feber. Vi förväntades vänta snällt i flera veckor på att specialistdoktorn skulle komma tillbaka från semester. Jag ringde mig till en tidigare tid. Den doktor vi träffade då ställde till så att N blev gravt felmedicinerad i en knapp vecka (fick en dos som skulle getts till en vuxen man). En annan läkare litade helt på den äldre doktorn och ansåg att våra frågor ”om doseringen verkligen kunde stämma”, var helt ointressanta! (”Doktorn” fick en prickning och ”läkaren” fick en anmärkning av Socialstyrelsen). Efter ett år, då han tappat sitt tal och började undvika ögonkontakt och vi skyllde allt på epilepsin, blev det ändå tydligt att det var något annat som var fel och vi sökte psykolog som slutligen gav besked att han var autistisk.

Jag tror alltså att min son föddes med en svaghet i hela systemet. Han fick ärva våra svagheter (dåligt immunförsvar/mage) och var ett ”offer” redan från början. Säkert är vaccinationen en del i det onda, men inte den enda.

Nu har han gått på GFCFSF-diet i fyra år och vi avstår från allt onyttigt i den mån det är möjligt. Lagar all mat själva, mycket grönsaker o frukt, äter aldrig socker. Har en näringsexpert från Köpenhamn som har hjälpt oss med tillskott. I Sverige fanns ingen hjälp att hitta när han var liten. Jag har aldrig fått ett enda gott råd från en läkare. (En omgång tester har han dock hjälpt oss att genomföra, men har ej kompetens att tolka siffrorna, ej heller intresse av dem). Nu ska vi snart träffa en homeopat från Norge. Kanske kan han rensa bort eventuella vaccinationsskador? Jag har provat det mesta som finns för att hjälpa vår son att växa. Tyvärr har han för det mesta inte velat bli hjälpt och då är det svårt…

Det är först de senaste månaderna som han mycket gärna har druckit sin smoothie full med nyttigheter, och nu den senaste veckan lägger han gärna upp sig för sin dagliga MB12-spray. Inget kan förvåna mig mer. Han har alltid avskytt att få saker i näsan : ) Plötsligt kan han sträcka ut tungan, han kan fnysa med näsan, han sätter sig upp och cyklar för första gången, han är på sprudlande humör.  Nu är han snart nio år, går i vanlig klass med resurs. Han kommer dock att börja på en autismskola med endast 12 elever i trean då  vi hoppas att han med hjälp av kunnig personal  äntligen lär sig att läsa och skriva.

Ja, det är en vinglig väg mest hela tiden och det är beklämmande att läkare och skolvärlden inte har mer koll på autism och andra neuropsykiatriska sjukdomar. De har inte en aning om hur det hänger ihop! Och är SÅ ointresserade av att lära sig av de som har lärt sig den hårda vägen: föräldrarna. Tänk om de ville öppna upp ögonen och öronen och ta till sig kunskap från andra länder där kunskapen ligger på ett helt annat plan. Tack och lov för internet! Så mycket som jag har lärt mig (och fortsätter lära mig dagligen) där!

Det som har hjälpt honom är definitivt kosten och näringstillskotten. Kosten hjälpte honom att förstå vad en toalett var till för när han var fem år. Efter en månad utan mjölkprotein och två veckor utan gluten kände han när han var kissnödig och visste vart han skulle gå! Det hade inte fungerat alls innan kostomläggningen. Tillskotten har gett språket en skjuts och han pratar nu mycket bra. Hans mage mår bra, men han har en del parasiter i tarmarna som vi behandlar med hjälp av vår danska näringsexpert. Det finns säkert annat som han behöver för att fortsätta utvecklas, men allt kostar stora summor pengar och de finns inte. Om alla tester fanns inom sjukvården, om kunskapen fanns inom sjukvården… så mycket enklare det hade varit.

Text: G.B.