Torbjörn Sassersson: Min pappa avled efter vaccination – Vaxigrip

Uppdaterad 2012-01-17 [vaccinationsdatum har korrigerats]

Jag måste tyvärr meddela att min pappa Ingemar (knappt 78 år) avled 14 dagar efter att han tagit den vaccination som i landet rekommenderas till äldre personer. Han fick vaccinet den 23 december 2011, insjuknade direkt dagarna [feber/frossa 3 jan]  efter efter sprutan i lunginflammation och därefter blodförgiftning [konstaterat 3 jan] och avled den 6:e januari 2012. Innan sprutan var han förkyld, men i övrigt vid god hälsa och aktiv. Jag varnade mina föräldrar flera gånger för dessa bluffvaccin. Inte ens efter att min mamma blev kraftigt sjuk år 2009 dagen efter hon fick svininfluensavaccin ändrade min pappa uppfattning. Hans tro på vaccin var starkare än informationen om riskerna med dessa vaccin.

Nu är mardrömmen här. Jag har senaste dagarna upplevt händelsen som surrealistisk, men verkligheten kommer snabbt ikapp. Även personalen på Huddinge Sjukhus infektionsavdelning är bestörta över det plötsliga dödsfallet även om alla tecken fanns där att han borde ha legat på en intensivavdelning. Istället låg han på en vanlig vårdavdelning utan teknisk övervakning trots att blodförgiftning oavsett ålder är ett livshotande tillstånd. Utöver det begicks flera allvarliga misstag vad vi anhöriga kan se.

En utredning genomförs nu och redan sluter sig leden på Huddinge Sjukhus. Ansvarig läkare anser att inga misstag begåtts. Ansvarig chef för sjuksköterskorna försvarar sig. Jag utgår från att interutredningen enbart handlar om att försvara Huddinge sjukhus. Jag har hört samma visa från så många andra vänner och bekanta. Och självklart anses ingen koppling till vaccinationen finnas i den skolmedicinska världen.

Torbjörn Sassersson


Händelsernas utveckling följer nedan

Uppdaterat kl 15:46, 10 januari 2012

Jag fick igår och idag meddelat att jag inte får veta vem som är patologen som utför obduktionen. Jag tillåts inte heller av överläkaren framföra önskemål på vad som bör undersökas vid obduktionen. Vidare förbjuds jag av en chef för sjuksköterskorna på Huddinge Sjukhus att få träffa den sjuksköterska som fann min pappa död. När jag frågar denne om orsaken svarar denne att det handlar om integritet och att hon kommer att förhindra mig från att få kontakt med sjuksköterskan.

Jag har redan träffat sjuksköterskan och hon berättade vänligt vad hon funnit. Mötet var lugnt och sansat vid min pappas dödsbädd. Jag hade då inga frågor, men kom på dem senare. Jag hade redan igår framfört min frågor till överläkaren. Den ansvarige läkaren avfärdade frågorna. Nu får jag helt plötsligt inte träffa samma sjuksköterska igen för att ställa dem. Det är klart att jag blir misstänksam.

Jag skrev igår i ett Facebook-inlägg att nu sluts leden. Jag kan idag konstatera att Huddinge Sjukhus fortsätter på den linjen.

Torbjörn Sassersson


Uppdaterat kl 20:14, 10 januari 2012

Jag, min mamma och syster är överens om att vi måste gå vidare med utredningen som måste leda till klara svar och bättre rutiner. Huddinge Sjukhus kan inte bete sig så här undanflyende och överslätande som de hittills gjort. Vi tror vi kan hjälpa många andra från att hamna i samma situation.

Det som är det tyngsta av allt att bära är skuldkänslan av att jag litade på utlåtandet om min pappas hälsotillstånd. De sa att de hade kontroll på läget när jag lämnade sjukrummet sista gången. Min plan var att komma nästa dag och då se om tillståndet blivit bättre eller sämre. Hade det blivit sämre hade jag ifrågasatt att han inte fanns på en intensivvårdsavdelning. Jag hade ifrågasatt medicineringen.

Samma natt gick han bort.

Varför litade jag inte på de varningssignalerna? De fanns där men jag rationaliserade bort dem och varför vakade jag inte hela natten vid hans sida? Hur kunde jag lämna honom ensam?

Torbjörn Sassersson


Uppdaterat kl 23:25, 10 januari 2012

Vi är inte ute efter att ”sätta” dit en ansvarig läkare. Men enda sättet att få till förändringar är tyvärr att anmäla. Då kan det ske förändringar och vi vill ha en ny rutin. Vi inser att om min pappa haft en enkel trådlös övervakningspryl av typen ”trådlös barnvakt” som mätte puls eller andning på sig kopplad till en mottagare på sjuksköterskornas rum som varnade om puls/andning stannade, hade min pappa levt idag. Det är min övertygelse. Nu låg han ensam en timme i taget.

Han hade inte heller behövt läggas på en intensivavdelning. Nu anser jag att han hörde hemma där i alla fall, men om de nu ska spara pengar och om de saknar resurser kan en sådan teknisk lösning till ett lågt pris vara lösningen.

Jag blir i själva verket förvånad om en sådan lösning inte redan finns.

Torbjörn Sassersson


Uppdaterat kl 23:46, 10 januari 2012

Jag skrev ovan följande:

”Jag fick igår och idag meddelat att jag inte får veta vem som är patologen som utför obduktionen. Jag tillåts inte heller av överläkaren framföra önskemål på vad som bör undersökas vid obduktionen.”

Jag talade idag med en läkare (som jag har stort förtroende för) som säger att vårdavdelningarnas läkare befinner sig i en slags ”konkurrenssituation” till patologens läkare. Vårdläkarna kan inte påverka obducenterna (läkare) på patologen. Detta är bra för den part som anser att läkarmissar begåtts. Dvs en obduktion ska normalt inte kunna fuskas för att rädda en läkare som begått ett misstänkt fel.

Linda Karlström berättar dock om ett fall i Finland där en obducent dolde ett dödsfall pga vaccin genom att skriva att dödsfallet berodde på medfödd immunbristsjukdom. Föräldrarna kunde dock bevisa att det var fel varpå obducenten ändrade till att uppge vaccinet som dödsorsak. Det blev en stor skandal i Finland. Återkommer om det.

Torbjörn Sassersson


Uppdaterat kl 18:20, 17 januari 2012

Har ovan i texten rättat uppgiften om när vaccinationen skedde. Ursprungligen trodde de närmaste att det skedde den 27 december, men enligt Vårdcentralen skedde det den 23 december. Insjuknandet inträffade dock direkt dagarna efter och tillståndet förvärrades till att bli lunginflammation och blodförgiftning. Så i det stora hela är historiebeskrivningen intakt. Det första misstaget som gjordes var att vaccinationen gavs till en gammal man som redan var sjuk i influensa/förkylning. Därefter skedde vad vi kan se ytterligare två misstag.

Idag 2012-01-17 hade jag ett möte med den sjuksköterska A som hittade min pappa död (kl 02:00, 6 jan) i den obevakade sjuksängen på Huddinge sjukhus. Med obevakad menar jag att det inte fanns någon teknisk monitorering överhuvudtaget. Under mötet ställde jag en serie frågor. Jag får svar och noterar i en jämförelse med journalen att det saknades uppgifter om vem som gjort tillsyn kl 01:00. Uppgiften om att tillsyn skett kl 01:00 hade lagts till i journalen (kl 03:46 och 03:55) av två läkare.

Jag frågar om varför det saknas uppgifter om vem som tittade till min pappa kl 01:00. Svaret jag får är ungefär att på en vårdavdelning tittas inte personer till enligt ett fast tidsschema. Jag får muntligen två namn på personal som tittade in i sjukrummet kl 01:00. Det stör mig lite att uppgiften lagts till efter dödstillfället eftersom alla andra besök i sjukrummet dokumenterats noga.

Torbjörn Sassersson


Uppdaterat 18 februari 2012

Alla provsvaren från patologen är inte klara. Vi väntar på dem. Läkemedelsbolaget har hört av sig till mig. De vill ha information. Det kommer till dem. De har redan dokumenterat fallet som biverkan. Min pappa begravdes 11 februari.

Torbjörn Sassersson


Torbjörn Sassersson, webbredaktör, Vaccin.me

DN: Nu tar spridningen av influensan fart

ANNONS

Hälsofrihet NHFsweden

Comments

  1. Jag beklagar sorgen. Jag hoppas du kommer och kämpa hårt och får detta fall uträtt och därmed kan få varna och rädda livet på massor med andra människor.

  2. Brigitte says:

    Bästa Torbjörn!
    Jag beklagar djupt din och familjens förlust och sorg över
    din pappas död. Det är förståeligt att du tar på dig skuld
    men du har ju gjort ALLT för att varna dina nära och kära
    för faran med vaccinationer. Försök att inte skuldbelägga
    dig själv, det stjäl den energi som du behöver i ditt sorge-
    arbete. Stor kram, kärlek och ljus till dig och familjen. Brigitte.

  3. Rolf Löfgren says:

    Beklagar djupt sorgen. Det är så svårt när nära anhöriga går bort.

    Min far dog i februari 1999 till följd av blodförgiftning. Jag anser att detta orsakades av höstinfluensavaccination som han tog i november 1998. Strax efter vaccineringen fick han ett stort sår på foten som aldrig läkte. Han hade inte slagit sig på något sätt utan såret uppkom av sig själv. Sköterskor var hem till honom och lade om såret 2 ggr per dag, men det blev bara värre och till slut blev det blodförgiftning.
    Denna hysteri med vacciner är farlig, och jag önskar att människor ska börja tänka själva. Tyvärr är propagandan väldigt hård för vacciner och mediciner.

    Jag rekommenderar alla att läsa den nya boken ”Forsknings-Fusket!” av docent Ralf Sundberg. Boken är helt nödvändig för att kunna förstå vad som händer i vår närmaste omgivning.
    Finns bl.a. här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412216&pid=8

  4. ragnhild says:

    Jag känner på vad du/ni upplever – och är med ni i sorgen. Det Josef säger herovan – just så är det. Vi ska inte ansvara för sjukhusets handtering, men det är sorgligt när pårørende får dessa ekstra berlastningarna.

    Alt godt til er.

  5. Beklagar verkligen din sorg Torbjörn. Det var verkligen tråkigt att din pappa inte ville lyssna på dina varningssignaler om vaccinationen. Tyvärr har jag själv också drabbats av detta hemska vaccin, Pandemrix-vaccinet. Jag har drabbts av ALS-Bulbär, vilket innebär att jag inte kan tala längre, har svårt för att dricka och äta. Vilket i sin tur har gjort att jag ofrivilligt gått ner 20 kg. Nu får jag näring genom sondmatning. Men det var inte detta jag ville skriva om utan att jag hörde en liknande historia från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det var ifjol vintras, februari 2011, som en man i din pappas ålder också blev väldigt hastigt sjuk och också blev lämnad utan någon övervakning. Mannen hade tagit svininfluensasprutan. Enligt svärdottern i familjen fick dom ingen dödsattest utskriven på grund av att läkarna inte visste vad mannen hade dött av. Så man undrar ju verkligen hur dessa läkare är funtade. De tror verkligen att de är en slags gudar. Kräv ett svar från chefsläkaren. De får inte nonchalera ett människoliv på detta viset.

    • ”Tyvärr har jag själv också drabbats av detta hemska vaccin, Pandemrix-vaccinet. Jag har drabbts av ALS-Bulbär, vilket innebär att jag inte kan tala längre, har svårt för att dricka och äta. Vilket i sin tur har gjort att jag ofrivilligt gått ner 20 kg. Nu får jag näring genom sondmatning.”

      Fy fan – Ann-Christin – och dom som har hittat på fanstyget går fria

      Jag kan tänka mig att Du nu vet att: HÄLSAN ÄR EJ ALLT – MEN UTAN HÄLSAN FÅR ALLT ANNAT UNDERORDNAD BETYDELSE !

      Krya på Dig ❗

  6. Jag beklagar verkligen sorgen och det är fruktansvärt att det får gå till så här!
    Jag hoppas fler får kunskap om vaccinernas biverkningar så att fler vågar säga nej och ifrågasätta!
    Men det är många som litar blint på läkarkåren!
    Jag har själv nyligen blivit mamma och funderade länge på om jag skulle vaccinera min son eller inte men tack vare en vän som skickade bra info om vaccin bestämde jag mig för att inte göra det och det är jag så glad för!

    Jag sänder tankar och kärlek till dig i denna svåra tid!

    • Tack också för att du delar med dig!

    • Det är möjligt att grundprincipen för vaccination en gång tiden fungerade, men vaccinationsindustrin har blivit ett kommersiellt monster. Barn och vuxna dör och skadas ”en masse” av vaccin som är giftiga av tillsatserna eller för att de innehåller levande (ej avdödat) virus.

  7. Torbjörn!
    Detta har hänt många gånger, det händer varje dag och kommer att fortsätta att hända. Vi är många som kan vakna på natten och känna ångest för att vi inte handlade annorlunda i liknande situationer.
    Men hur skulle Du eller jag eller någon annan kunna veta vad som skulle hända och att vi i just den situationen inte kunde lita på sjukvården?

    Som sjuksköterska så vet jag också hur lätt det är att visa en missriktad välvilja mot de anhöriga och uppmana dem att gå hem och sova och samla krafter. Och som anhörig vet jag hur lätt man tar åt sig detta. Man är trött och påverkad av en anhörigs sjukdom och man behöver verkligen sina krafter. Man tror att det kommer en dag till. Så gör det inte alltid det.

    De slutsatser du drar är fullständigt självklara och vi som läser det lär oss något förhoppningsvis. Ingenting förstår man förrän man själv är drabbad och inga apparater ersätter det mänskliga. Tack för Din uppriktighet och jag är verkligen ledsen för Din skull.

    • Jag vet bara att det är typsikt för Sverige att gå hem medan i de flesta andra länder vakar alltid familjemedlemmarna (vilket jag nu fått klart för mig). Vi måste tillbaka till det. Vi dödar genom att gå hem. Den sjuke kan, om denne lämnas ensam, förlora hoppet och kraften innan insomnandet eller under natten om denne vaknar.

      Jag anser idag att det är vår skyldighet att främst lita på vår egen betydelse och närvaro mer än på personal och teknik. En apparat kan larma om ett andningsstopp eller hjärtstopp, men en egen närvaro kan förhindra att andningsstoppet eller hjärtstoppet överhuvudtaget uppstår. Det är min övertygelse.

  8. @Sasser. Vi lägger gärna över ansvar på någon annan. Vi lämnar över våra sjuka i sjuksystemet. Vi lämnar över våra gamla till hemtjänsten, vi lämnar in våra barn på dagis, vi låter våra korrupta politiker styra vårt land, vi lämnar över mer och mer makt till EU osv.

    Vi gör EXAKT det DE vill att vi skall göra. Allt centraliseras, till och med omsorgen av våra anhöriga. Vi betalar skatt så de skall bli omhändertagna av systemet. De som har jobb jobbar och sliter som illrar för att ha råd att betala all skatt som detta system kostar. Och sedan när det kommer till kritan så har de inte resurser att ta hand om den sjuke.

    En undring bara, du lastar Dig själv, men hur mycket läge var det att sitta och vaka hos din pappa? Hade inte sjukvårdspersonal snarare gett sken av att allt var okey och de skulle ta hand om din pappa? För det är så de gör, nämligen.

    Jag har egen erfarenhet, vad gäller mig själv. Nattsköterskan skickade hem min sambo och försäkrade honom om att de skulle ta hand om mig, på bästa sätt. Resten av natten hade jag så ont så jag höll på att ”smälla av”, ringde på sköterskan flera gånger och påpekade detta. Sköterskan avfärdade mig med stressade och irriterade ord och sprang sedan ut ur rummet. Jag dog inte, men det var en mycket otrevlig natt.

    Det hade varit bra för mig att ha min sambo kvar den natten, men han blev utkörd. Nattsköterskan skyllde på att det inte var bra för vår 1-årige son att vara där. Men han var glad som en lärka, hoppade och studsade i vagnen, så honom gick det ingen nöd på. Sköterskan förmyndade oss och menade att sonen måste hem och sova och trots att jag hade eget rum, störde han övriga patienter (med sitt glada humör).

    Det finns inte så stor plats för anhöriga att få vara med och ta hand om sina anhöriga på våra svenska sjukhus vad jag har förstått. Kanske jag har fel – hoppas det!

    • Jo, det stämmer att personalen gav ett mycket tydligt intryck av att allt var under kontroll. Jag trodde mer på det än på min egen intuition/observationsförmåga. Vi pratade md en läkare och det var det förtroendesamtalet som gjorde att jag åkte hem för natten. Hade jag lyssnat på varningssignalerna hade jag vakat över natten och då hade han kanske överlevt eftersom jag märkt om något tillstötte.

      Som du skriver vi har byggt in oss i ett system. Systemet har ett eget liv, ett maskineri som finns för sin egen skull. Men inte för oss. Vi har blivit av sekundär betydelse. Det får inte blandas ihop med att personalen är trevlig om den är det.

  9. Lisa Andersson says:

    I sådana här fall känns det inte rätt att säga att du inte är ensam om detta – men så är det. Att alltför många råkar ut för liknande är illa i sig. Jag kan ibland känna att jag önskar att jag var den enda som råkat ut för myndighetsövergrepp, att jag bara var ett misstag i maskineriet, men så är det inte. Att vi inte är ensamma, dock, kan göra att vi ger varandra stöd i dessa frågor. Det är ödets ironi, ja. Och nej, vi kan inte lägga våra liv i händerna på politiker, myndigheter, teknik eller sjuk vård. Jag förstår att det är väldigt tungt för dig nu. Du har stöd! Du gör så mycket bra och du kan göra bra nu med. Vi har mycket att lära av Afrika. Jag har själv bott där.
    Kram

  10. Mycket sunda funderingar.. Men lägg inte skulden på dig själv.

    Tror att vi i västvärlden avsiktligt blivit indoktrinerade att lita på systemet till den grad att vi låter dom ta hand om våra anhöriga med vårt fulla förtroende. Sen blir dom medicinerade till döds..

  11. Jag beklagar din sorg och känner oerhört med dig! Jag har själv arbetat inom sjukvården i Stockholm och kommer ihåg hur den fungerade då, att det är likadant idag är mycket skrämmande. Äldre, framför allt kvinnor över 70 år behandlas inte korrekt och humant inom äldrevården. Att detta nu drabbat din far och med en vaccinspruta som orsak är precis så som sjukvården i Stockhom vill ha det. Det behövs ingen lex maria anmälan, det behövs ingen anmälan till Socialstyrelsen eller kommittéer. Sjukhuspersonal går fria från vanvård, det är vad detta är – vanvård!

    Här i Örebro vet jag att på ett äldreboende vaccinerades det mot svininfluensan rätt igenom hela avdelningen, på boendet dog 3 äldre herrar inom 3 dagar efter sprutan. En patient dog inom en timma efter sprutan. Ingen har reagerat på det, alla var ju mycket sjuka i astma eller hjärtsjukdomar?

    • Otroligt. Anmäldes de tre dödsfallen till Patientnämnden?
      Gjordes Lex Maria-anmälningar?
      Fyllde någon i biverkningsrapporter till Läkemedelsverket?

      Om inget gjordes kan ju allt det göras retroaktivt.

      Förresten hur många totalt (ungefär) fanns på avdelningen som vaccinerades?

  12. Jag beklagar djupt sorgen Torbjörn. Jag har i alla år med små barn och deras sjukdomar, det vill säga ”det där vanliga”, upplevt att vi har en bra vård i Sverige. De två sista åren som vaccinskadad har dock denna bild förvrängts och blivit en annan sorts verklighet. Jag hade en mailkonversation med min infektionsläkare där jag påtalade detta faktum att det i dagsläget är jag som får stå för kunnandet och förslag på behandling och vad som ska göras. Jag är Sjuk och ska lägga min energi på Det, de är läkare och jag ska tryggt kunna förvissa mig om att de sköter sitt jobb! På samma sätt som ni anhöriga borde ha kunnat lita på att din pappa var i goda händer och att sjukvården skulle höra av sig till er om läget förändrades. Bra att du/ni går vidare med detta! All styrka till Dig.
    /Er, Tove

    • Tack Tove.

      Jag tror vi har en tendens att blanda ihop trevlig personal med bra vård. Är bara personalen trevlig tror vi gott om allt inkl systemtänkandet. Det är livsfarligt.

  13. ”Känns som om allt måste ifrågasättas på ett helt nytt sätt. Vi kan och bör inte lägga allt ansvar på teknik och läkarkår utan primärt på vår egen förmåga och kunskap. Vi bör lägga vikt vid betydelsen av vår närvaro inför den sjuke. Om liv räddas genom närvaro i sig och genom den kraft den anhörige kan ingjuta i den sjuke är det mer värt en teknisk apparatur för miljoner kronor.”

    Tankeväckande, verkligen… 💡

  14. Jag antar att man kan säga att vi svenskar har en enorm stark övertro till medicinsk auktoritet, industriell vetenskap och storsystem.

    Det blev oerhört tydligt i min pappas rum när besökstiden var slut inför hans sista natt. Jag litade på läkarnas bedömning, deras auktoritet, något jag ALDRIG gör, utom just denna gång.

    Och där lämnade jag honom ensam för natten. Det blev en så ohyggligt inhuman och oåterkallelig handling så att jag borde ställas inför rätta. En hårdare domare än en själv finns nog inte.

    Min fru som kommer från Afrika förstår inte hur vår västerländska kultur fungerar. Hon menar att det i hennes hemland knappast förekommer att man skulle lämna en nära anhörig ensam på ett sjukhus över natten. Nej, familj och släktingar går in och avlöser varandra natt efter natt. Vare sig de får sitta eller ligga på en brits.

    I Sverige lämnar vi våra nära ensamma, vi överger dem när de som mest behöver oss, för att vi litar på auktoriteter och system. Jag trodde inte jag sålt min själ, men det hade jag tydligen gjort. Jag trodde inte jag var en svensk längre, men det var jag.

    Jag har tidigare skrivit att jag efterlyser en teknisk billig lösning för monitorering av sjuka, en teknik av samma typ som trådlös barnvakt fast den indikerar puls/andning för vårdavdelningarna (det skulle avlasta intensivvårdsavdelningarna). Det hade varit bra, men den bästa närvaron tror jag idag är en människa och den mest naturliga blir den anhörige.

    Känns som om allt måste ifrågasättas på ett helt nytt sätt. Vi kan och bör inte lägga allt ansvar på teknik och läkarkår utan primärt på vår egen förmåga och kunskap. Vi bör lägga vikt vid betydelsen av vår närvaro inför den sjuke. Om liv räddas genom närvaro i sig och genom den kraft den anhörige kan ingjuta i den sjuke är det mer värt en teknisk apparatur för miljoner kronor.

  15. Ledsen för din skull !
    Kämpa på, jag håller på dig !
    /Johanna

  16. Mikael Jansson says:

    Beklagar!
    Man blir lika ledsen var gång man läser om sådana fruktansvärda händelser………. ; /
    Kram på sig.

  17. Vilka kräk, vad ska man behöva genomgå för att ens få ställa lite relevanta krav?
    Då pratar vi alltså nu en mörkläggning av dödsorsaken?

    Har inte sjukhuspersonalen/läkarna nån som helst moral/etik? Dom får ju lära sig detta under utbildningen?

    • I en perfekt värld hade läkaren anmält sig själv och/eller medgivit att det var ett enormt misstag att inte ha teknisk bevakning av minst en livsfunktion. Nu får vi istället höra skönprat och bortförklaringar.

  18. Bäste Torbjörn!

    Jag beklagar djupt Din förlust. I den situation som Du nu befinner Dig skulle jag önska att Du slapp kämpa med den arrogans som Du mött på sjukhuset.

    Den typen av arrogans ser man tyvärr ofta hos dem som anser sig ha makt över liv och död. Det måste ligga djupt grundat i den allopatiska medicinen, en uppfattning om att man aldrig gör fel. Det är beklagligt och orsakar mycket lidande.

    Du kunde inte med Din kunskap påverka Din egen far att inte vaccinera sig. Jag tror att det är många som känner igen det fenomenet.

  19. Beklagar sorgen ❗

Trackbacks

  1. […] Torbjörn är motståndare till vaccin och var en av många som försökte varna allmänheten för svininfluensavaccinet 2009. Ödets grymma ironi, nu har även han drabbats av vaccinhysterins dödliga verkningar. Han är inte ensam, många dödsfall och ännu fler livslånga handikapp har följt i vaccinets spår. Nu strider Torbjörn för att få fram sanningen om sin pappa, varför han dog och hur bra behandlingen på sjukhuset egentligen var. Läs mer om det på Vaccin.me. […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: