Vaccin.me har tidigare publicerat ett svar i fem delar på artikeln Vaccinrädsla i tidningen LäkemedelsVärlden, vars slogan lyder ”Oberoende om läkemedel”. Nyligen fick Torbjörn Sassersson och Amina Manzoor lämna återkoppling. Detta gjordes i juninumret nr 4 2012 och denna artikel är i sin tur ett svar på den.
Text: Marina Ahlm
Torbjörn Sassersson menar att artikeln från början var bristfällig då reportern inte verkade göra någon egen efterforskning, utan dementerade alla vacciners biverkningar som myter. Amina Manzoor menar i sin tur att det är upp till henne att själv få värdera sina källor och att det finns biverkningar men utan vacciner hade vi fortfarande drabbats av sjukdomar som polio, mässling, röda hund, påssjuka och scharlakansfeber.
Vidare säger hon att om vi inte vaccinerade oss så skulle de flesta klara sig utan större problem men några skulle drabbas av allvarliga komplikationer som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Enstaka personer skulle drabbas av bestående skador som förlamning, sterilitet och till och med död. Så enligt hennes resonemang ska ett visst antal människor få allvarliga komplikationer och till och med dö på grund av vaccinering men vi ska undvika att det händer på grund av sjukdom (?). Men låt oss nu hålla oss till resonemanget att det är tack vare vaccinering som vi undgår att drabbas av en massa sjukdomar.
Den berömde epidemiologen Thomas McKeown (1912-1988) hävdade att reduktioner i dödsfall associerade med smittosamma sjukdomar (luft-, vatten- och födoburna sjukdomar) inte kan ha åstadkommits genom medicinska framsteg, eftersom sådana sjukdomar var på tillbakagång långt innan effektiva metoder fanns tillgängliga att bekämpa dem. Hur är det då med scharlakansfeber och vad är det för en sjukdom?
Scharlakansfeber orsakas av en viss typ av streptokockbakterier. Dessa kommer in i kroppen via luften man andas och genom kontakt med smittade personer eller föremål. Bakterierna når sedan slemhinnorna i svalget. De förökar sig och bildar bakteriegift/toxin. Mot detta toxin bildas antikroppar, som gör att en person inte får utslag igen vid en ny streptokockinfektion.
Infektionen startar oftast med ont i halsen och feber, som följs av knottriga utslag inom något dygn. Infektionen kan i sällsynta fall börja som en sårinfektion. Det är oftast barn som får scharlakansfeber, även om man kan få sjukdomen i alla åldrar. Scharlakansfeber sprids med droppsmitta och det kan smitta ganska lätt.
Utslagen börjar på bålen eller ljumskarna och sprider sig till armar och ben. Det ser ut som en solbränna, med en hud sträv som sandpapper. Utslagen kan vara rödare i hudvecken. När utslagen börjar gå bort efter 2-4 veckor börjar huden fjälla. Man är smittsam tills fjällningen upphör. Förändringar på tungan är vanliga under sjukdomen vilket kallas för smultrontunga. Barnet har ofta rodnad i pannan och på kinderna men är blekt runt munnen.
Sjukdomen behandlas med vila, vätska och antibiotika om man blir väldigt sjuk. Två dygn efter påbörjad antibiotikakur upphör man att smitta andra. Personer med scharlakansfeber bör täcka munnen vid hosta, tvätta händerna ofta, och inte dela handdukar med andra. Scharlakansfeber svarar bra på behandling. Komplikationer är sällsynta men kan uppkomma i form av en halsböld, öroninflammation, svullna lymfkörtlar på halsen, inflammation i njurarna, inflammation i stora leder eller reumatisk feber som sätter sig i leder och hjärta.
Under 1800-talet var scharlakansfeber en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn. Under 30-årsperioden mellan 1861-90 var dödligheten i ”barnsjukdomar” i vårt land 25.580 i kikhosta, 32.590 i mässling, 81.040 i difteri och 86.960 i scharlakansfeber. Dödligheten i alla dessa sjukdomar minskade kommande år och fortsatte att göra så en bra bit in på 1900-talet innan både vaccinering och antibiotika fanns tillgängligt.
På 1940-talet kom antibiotikan men förutom det beror nedgången av sjukdomen på att människor också blivit mer motståndskraftiga mot infektioner samt att näringssintag och hygien förbättrats. Dessutom kan personer som har exponerats för toxinet i det förflutna producera antikroppar som skyddar dem mot scharlakansfeber. Om man därefter smittas med streptokocker får man i regel bara halsfluss eller svinkoppor.
”När seklet var ungt var infektioner den vanligaste dödsorsaken. Idag svarar infektioner för en halv procent av dödsorsakerna. Människors bättre levnadsförhållanden – minskad trångboddhet, bättre kost och bättre hygienisk standard – har förändrat sjukdomspanoramat, sannolikt mycket mer än vacciner och antibiotika. Hoten idag är spridningen av resistenta bakterier och risken för att nya sjukdomar av typen SARS dyker upp i globaliseringens spår.” -Läkartidningen
Med sade inte Amina Manzoor att det var tack vare vaccinering vi inte längre drabbades av scharlakansfeber? Hur ställer hon sig då till det faktum att vi aldrig har vaccinerat mot scharlakansfeber och att något verksamt vaccin aldrig existerat? Vi har alltså lyckats överleva och hitta verksamma metoder mot en sjukdom trots frånvaron av vaccin.
Om LäkemedelsVärlden vill göra skäl för sin slogan ”Oberoende om läkemedel” kanske de fortsättningsvis ska tänka på att inte ta in reportar som lyssnar till skvaller istället för att göra det dom får betalt för, nämligen egen research…
Text: Marina Ahlm
För vidare läsning:
Vacciner och sjukdomar – En undersökande rapport
Bättre livsvillkor har betytt mer än vacciner och antibiotika
Amina twittrar om sin artikel: http://storify.com/mymarkup/lakemedelsvarlden-vs-vaccine-me#publicize
Amina: ”De är sura för att jag skrivit en artikel där jag intervjuat en av dem och inte skrev kritiskt om vacciner”
Ingen är sur för att artikeln inte blev kritisk till vaccin. Motargumentet till artikeln var att alla vacciners negativa sidor var dementerade som myter. Och var är referenserna till att det inte finns något underlag för dessa påstådda ”myter”? En intervjuad myndighetsperson, tydligen…
Amina: ”De anser även att @LmVarlden inte är en oberoende tidning utan köpta av läkemedelsindustrin. De är inte särskilt pålästa”
Ingen har någonstans påstått detta om LäkemedelsVärlden. Däremot skriver vi att om de vill leva upp till sin slogan ”oberoende om LM” bör de/Amina kanske uppvisa lite bättre efterforskningar vad gäller vacciners risker.
Amina: ”Om Vaccin.me är så säkra på sin sak, borde de tåla att få höra motargument och kunna bemöta dem”
Och det är precis vad vi gjort!
http://vaccin.me/2012/05/07/tidningen-lakemedelsvarlden-smular-sonder-sin-egen-slogan-springer-vaccinarenden-och-forvillar-lasare/
Vakna ur er dvala och sluta leka konspirationsteoretiker.
I USA och Storbritannien vaccinerades mot scharlakansfeber under 1930-talet, men denna då dyra och ofta undermåliga behandling (på grund av stor variation i antigen hos de aktuella bakterierna) konkurrerades ut av V-penicillinet ett decennium senare. Tämligen liten resistensutveckling har gjort att denna behandling fortfarande fungerar utmärkt. Men visst har det vaccinerats mot scharlakansfeber.
Din form av argumentering – att angripa en enskild felaktighet i motståndarens argumentation – är sällan uppbygglig för en diskussion. Speciellt då värdet av vaccinering mot polio, mässling, påssjuka och tidigare även smittkoppor, ur ett hälsobefrämjande och hälsoekonomiskt perspektiv för sansade människor står utom tvivel. Men som vanligt verkar ni inte titta på risk-nytto-analyser…
Ok, det är sant. De provade att tillverka och använda ett vaccin mot den typ av streptokock (toxin) som orsakar scharlakansfeber. Hade de lyckats så hade de givetvis inte slutat bara för att penicillinet kom. Faktum är att vi har inte behövt något vaccin och att det vaccinet som testades inte var verksamt.
Om man argumenterar för att vaccin räddat oss från att inte få vissa sjukdomar idag så bör man kanske veta vilka dessa är…
Scharlakansfebern i Schweitz minskade från 200 döda per 100.000 i slutet av 1800-talet till praktiskt taget noll på 1940-talet då läkemedelsbehandlingar infördes. Detta var den värsta smittsamma sjukdomen på den tiden och dödade en massa människor men är idag inget större hot trots frånvaron av vaccin. Samma mönster har setts i andra sjukdomar.
Vad gör dig så säker på att nyttan överstiger riskerna? I boken http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/litteratur/litteraturkritik/12145-litteratur-dr-mayer-eisenstein-a-neil-z-miller-vaccinationer-risker-och-skador kommer man till slutsatsen att det är precis tvärtom. Flera av dessa sjukdomar har redan sedan innan vaccinering visat sig inte utgöra något större problem och dessutom är flera av dem sjukdomar som inte drabbar den stora massan. Det kan förvisso mässlingen göra varför man kanske vill vaccinera mot just den sjukdomen men där är det också tveksamt då biverkningarna kan vara fatala. Kikhosta kan också drabba många men där har vaccinet visat sig vara värdelöst samt att man vaccinerade i över 20 år med ett vaccin som man redan innan visste kunde leda till hjärnskador. Jag betackar mig från att vara en mänsklig labbråtta!