Min mormor höll på att dö efter att hon hade fått vaccin som liten. Hon skakade så fruktansvärt att det inte ens gick att hålla henne. Hon fick bäras i ett lakan. Mormor var född 1901, och hennes läkare sa till mormors mamma att hon måste lova att se till att mormors barn och barnbarn (jag) aldrig får vaccin. Det löftet höll hon.
Mormor hade alltid små skakningar i händerna. Jag tror det kom från vaccinationen. I början av 1900-talet var det vanligt med stora barnaskaror och nästan alla familjer tvingades se något barn dö. Att min mormor överlevde vaccinationen sågs nog som tillräcklig glädje och jag tror inte ens att man övervägde någon anmälan. Men jag vet ju inte hur samtalen gick då. Jag vet inte ens vilket vaccin det gällde. Kanske smittkoppor? Eller tbc? De bodde i Skåne, kanske finns det dokumentation om det någonstans.
Text: Helen Pihl
Noomi säger
Min pappa kämpade också för att jag inte skulle bli vaccinerad. Han visste tydligen någon som dött av biverkningarna. Är ovaccinerad 57 år och kärnfrisk utan influesor och allergier.
janet säger
min farmor född 1918 valde att inte vaccinera. Ett klokt val som vi i generationer med vidhållit, men undantag för min pappa som i det millitära fick calmette vaccinet som han var sekunder från att död förklaras.
Margareta Lundström säger
Det finns kloka både människor och doktorer. Eller jag kanske skulle säga det fanns….