röda hund

Barnsjukdomarna mässling, röda hund och påssjuka är naturliga kriser i barnets utveckling med möjlighet att påverka barnet positivt både på kort och lång sikt. Det har aldrig rapporterats några allvarliga komplikationer med restsymtom hos de 10 000-tals barn med mässling som behandlats enligt den antroposofiska medicinen. Läkare har i samband med mässling framför allt noterat framsteg i barnens utveckling. Vaccin.me publicerar här den andra delen av debattartikeln skriven av Jackie Swartz, barnpsykiater och allmänläkare verksam i Järna. 

Del 2/2             Läs del 1 här

Text: Jackie Swartz   |   Bild: Källa

Haemophilus influenzae typ B (Hib) utgör en del av den normala bakteriefloran i övre luftvägarna. Barn utvecklar successivt immunitet som är färdig vid ca 4 års ålder, förutsatt att de inte vaccineras. Studier har visat att när Hib ingår i kombinationsvaccin (Pentavac) blir endast 76 % skyddade efter tre injektioner. Detta kan betyda att vart fjärde barn har ett otillräckligt skydd efter grundimmuniseringen.

S, F & K skriver att 6-8 barn årligen dog i Sverige i början av 1990-talet p.g.a. Hib. Enligt dödsorsaksstatistiken från 1987 till 1996 finns det totalt fyra dödsfall i Hib registrerade i Sverige. En av flera tänkbara följder på sikt kan illustreras med ett exempel från Finland som började vaccinera mot Hib 1986. Antalet Hib-fall minskade successivt till nästan noll år 1991 men samtidigt noterades att antalet barn som insjuknade i annan infektion (invasiv pneumokockinfektion, som ger blodförgiftning, lunginflammation eller hjärninflammation) ökade i motsvarande grad! Slutsatsen från de finska forskarna blev att minskningen av Hib genom vaccination troligtvis banade vägen för ökad smitta av annan infektion. Genom en vaccination rubbas och förändras barnets inre ekologiska miljö, som är i intimt samspel med den yttre miljön och varje tvingande förändring i en balanserad ekologi har sitt pris. Men vad blev nu konsekvensen? Jo, ”en ökning i invasiv pneumokockinfektion betonar behovet av ett effektivt pneumokockvaccin för småbarn”!? Så har det också blivit både i Finland och Sverige där föräldrar erbjuds vaccinet inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. Följderna på lång sikt är det ännu ingen som vet.

Mässling är enligt Hemmets läkarbok från 1930-talet en relativt harmlös sjukdom som med riktig omvårdnad gör att barnen tillfrisknar utan större problem. Man kan därför fråga sig vad det är som har gjort att mässling nu anses så livshotande i västvärlden. Kan det vara så att febernedsättande medel och antibiotika, som sätter ner motståndskraften, är den huvudsakliga orsaken till den allvarliga komplikationen med hjärninflammation? Frågan är berättigad eftersom dessa mediciner är vad som tillkommit i behandlingsform under modern tid.

Den officiella anledningen till vaccinering var nationalekonomisk. Det var billigare med vaccin till barnen än ekonomisk ersättning till föräldrar hemma med sjuka barn. När inte tillräckligt många nappade tog man fasta på risken för hjärninflammation (encephalit), vilket fick önskad effekt. I officiell statistik visas att 1 på 1000 mässlingsfall insjuknar i symtom på hjärninflammation, men samtidigt konstateras att det är neurologiska komplikationer med god prognos – alltså utan risk för bestående men. Vanligtvis bygger den statistiska beräkningen på antalet anmälda fall som alltid är betydligt färre än antalet verkligt insjuknade. Utgår man istället från troliga mässlingsfall uppskattas mässlingsencephaliterna till 1 på 10 000 mässlingsfall, vilket motsvarar den risk som också finns med vaccination.

Under decennier har mässling i USA bara ökat trots obligatorisk vaccinering. Epidemier i skolor med 99 % vaccinationstäckning har förekommit på flera håll. Dödligheten har tiodubblats, vilket beror på att äldre vaccinerade ungdomar samt spädbarn insjuknar. Det har visat sig att barn till mödrar som är vaccinerade mot mässling får ett svagare skydd, som försvinner redan vid 4-6 månaders ålder. I denna ålder kan mässling vara livshotande även för ett i övrigt friskt och välnärt barn. Mammor som själva haft mässling ger däremot sina barn betryggande skydd fram till cirka ett års ålder.

Det är sedan länge känt att cancerpatienter mer sällan haft barnsjukdomar. De vetenskapliga studier jag har varit med om visar att genomgången mässling tycks skydda mot allergier, medan vaccination mot mässling tycks öka risken för allergi – västvärldens idag vanligaste sjukdom. Fakta talar för att mässling stärker barnets specifika och generella immunitet och bidrar till en positiv utveckling både kroppsligt, själsligt och socialt. Både för barnets och samhällets bästa borde massvaccination av mässling ifrågasättas.

Röda hund har alltid ansetts som en banal sjukdom. Det är mycket ovanligt med röda hund hos småbarn. I 20-årsåldern har däremot 80-90 % haft sjukdomen och utvecklat full immunitet – utan vaccination. Vaccinet, som odlas på celler från aborterade foster, har främst tagits fram för att förhindra att gravida insjuknar med risk för allvarliga fosterskador. Flickor i förpuberteten som är osäkra på om de haft röda hund kan få svar genom ett enkelt blodprov. Saknas skydd kan man i den åldern ta en vaccination – så som man gjorde tidigare. Ur epidemiologisk synvinkel vore det mest gynnsamma att ge vaccinationen så sent som möjligt för att spridningen av den naturliga smittan skall kunna nå så många som möjligt. Den tidiga vaccinationen vid 18 mån, som idag också gäller pojkar, betyder mindre möjligheter för de ovaccinerade att få immunitet genom sjukdomen och att risken för insjuknande högre upp i åldrarna ökar, eftersom vaccinets verkningstid är osäker. På det viset ökar risken för smitta av ovaccinerade gravida och därmed risken för tidiga fosterskador.

Påssjuka kan leda till testikelinflammation i puberteten. Risken för sterilitet finns men är en sällsynthet. I litteraturen anges att 1 på 15 000 påssjuka kan sluta med dövhet på ena örat. Det enda godtagbara skälet till att vaccinera skulle vara att förhindra dessa mycket sällsynta risker, som dock också förekommer vid vaccination. Ingen kan idag säga om den naturliga smittan eller vaccinationen utgör den största risken för dessa komplikationer. Däremot visar forskningsresultat från flera länder att genomgången påssjuka ger ett visst skydd mot äggstockscancer i vuxen ålder.

Frågan om barnvaccination behöver inte vara ett antingen eller utan det finns både fördelar och nackdelar även här. Vid en viss ålder kan risken för biverkan av vaccin vara större än ett insjuknande med efterföljande komplikationer t.ex. under de första barnaåren. Därefter kan det vara tvärtom. Då kan risker för komplikationer av en sjukdom vara större än biverkan av vacciner. Det som aldrig är bra för barnets utveckling är föräldrar med ständig ångest för att barnet skall smittas och bli sjukt. Det betyder att om man som förälder känner sig osäker trots all information är det bättre att vara en trygg förälder med vaccinerat barn än en otrygg förälder med ett ovaccinerat barn! Till sist är det ändå föräldrarna som får bära ansvaret och konsekvenserna av sitt beslut.

Vem vill inte att ett barn skall växa upp och må bra till kropp och själ, och mycket tyder på att genomgripande sjukdomar som mässling, påssjuka och röda hund som på ett naturligt sätt tillhör barnaåren kan bidra till en sådan hälsosam utveckling för barn i västvärlden.

Text: Jackie Swartz, Specialistläkare, Allmänmedicin, Barn- och Ungdomspsykiatri

Allergic Disease and Atopic Sensitization in Children in Relation to Measles Vaccination and Measles Infection

Allergic disease and sensitization in Steiner school children

SvD: Vad är våra barns liv värda?