Haemophilus influenza bakterier är en grupp av tre, som tillsammans med pneumokocker och meningokocker utgör gruppen invasiva bakterier. Dessa bakterier kan orsaka tillstånd som meningit (hjärnhinneinflammation), epiglottit (struplocksinflammation), luftvägsinfektion, blodförgiftning, lung-, bihåle- och öroninflammation. För att säkerställa vilken av bakterierna som är orsaken till infektionen krävs ett laboratorietest. Idag vaccinerar man mot Haemophilus infuenzae typ b (Hib) och 7 av de runt 90 olika typerna av pneumokocker.
Text: Marina Ahlm / Bild: Wikipedia
Många av dessa bakterier finns naturligt i våra kroppar utan att vi blir sjuka. Barn har t ex tidigt Hib i övre luftvägarna och utvecklar successivt immunitet som är färdig vid 4 års ålder. Först 1987 började Hib klassas som en egen sjukdom. Vaccinationen infördes 1992 och Hib blev en anmälningspliktig sjukdom först 1996. Man har alltså inte haft, och har ej heller nu, fullständig statistik på exakt hur många som insjuknar i dessa infektioner då prov inte tas på alla som är sjuka. Mellan 1987-1996 finns det 4 inrapporterade dödsfall i Hib, 3 små barn och en äldre (1).
Inrapporterade fall av Hib har minskat sedan införandet av vaccination men på flera håll har man istället sett en ökning av andra invasiva bakterier. I Finland t ex ökade fallen av pneumokocker i motsvarande grad som Hib-infektionerna minskade (1). Perfekt om man även vill få in ett pneumokockvaccin på marknaden. Smittskyddsinstitutet skriver i sin rapport om vaccinets verkan att ”Innan införandet av vaccination var Hib en fruktad orsak till hjärnhinneinflammation”. Fruktad av vem? I Socialstyrelsens information står det ” När vaccination mot Hib infördes 1992 var det många föräldrar som undrade varför, eftersom de inte hade hört talas om denna bakterie och därför hade svårt att tro att det var något farligt. De sjukdomar som orsakas av Hib var visserligen sällsynta, men desto allvarligare för dem som drabbades”.
Under perioden 2001-2008 registrerades 31 fall av invasiv Hib-sjukdom bland barn under 15 år, varav 17 var fullt vaccinerade. Medianåldern har efter vaccinationens genomförande ökat från 2 år och 4 månader 1987-1991 till 69 år 2008 (2). Både barn och åldringar är de som anses vara mest utsatta för komplikationer efter infektioner.
Det finns också skäl att tro att antalet fall av pneumokockorsakad epiglottit kommer att kunna öka i den ekologiska nisch som skapats i frånvaron av Hib. Antalet har ju redan fördubblats i den studerade vuxna befolkningen, skriver Läkartidningen (3). I dagens medicin skriver man i sin tur att i många länder där man har infört vaccination mot pneumokocker har man sett en ökad spridning av pneumokockstammen 19A. Bakterien kan orsaka invasiv pneumokocksjukdom och förknippas i en del länder med särskilt svårbehandlade infektioner (4). Lyckligtvis har vi fått ytterliggare ett vaccin för även denna bakterie.
2010 rapporterade SLB Vaccin Distribution att fallen av meningokocker ökar. 68 fall av invasiv meningokockinfektion i Sverige under året. (5) Väldigt passande eftersom ett nytt vaccin lanserades samma år. Med tanke på att det finns tusentals olika arter av bakterier varav ett hundratal kan vara patogena för oss människor så kan man ju ana att framtiden för vaccinindustrin ser fortsatt ljus ut. Dessutom besparas människor att utsättas för denna fruktan att bakterier kan leda till sjukdom, eller?
Kan man då göra något för att skydda sig mot bakteriella infektioner?
Under några år såg man en ökning av Hib-infektioner i England trots hög vaccinationstäckning. Eftersom man inte såg samma ökning i Sverige och Finland har man dragit slutsatsen att det berodde på att fler ammar. Även innan införandet av vaccinering har man sett att mamman överför skyddande antikroppar till sitt barn (6).
Hela tiden utsätts vi för olika bakterier och virus. Många finns också naturligt i vår normalflora. Det bästa sättet är att stötta immunförsvaret med näring, vila, god hygien, undvika ev. allergener och att skapa en meningsfull tillvaro. Att inte utsätta kroppen för onödiga belastningar och stress bidrar också till att stärka kroppen. När man väl blir sjuk är det bra om man så långt det är möjligt stötta kroppens arbete genom att ge kroppen tid till vila, dricka vatten, undvika socker och inte ta febernedsättande medel i onödan. Så här står det om feber i ”Att leva med barn” utgiven av Folkhälsoinstitutet:
Feber är kroppens naturliga sätt att skydda sig mot infektioner. När temperaturen stiger trivs virus och bakterier sämre. Feber är alltså ingenting farligt. Det är en signal på att man är sjuk och en naturlig reaktion hos kroppen. Därför är det inte självklart att man i alla lägen ska försöka ta ner temperaturen. Små barn får ofta hög feber, även vid vanliga enkla virusinfektioner. Ofta stiger temperaturen till 40 grader eller till och med något högre. Men ett i övrigt friskt barn får aldrig så hög temp att den är farlig – såvida man inte byltar på barnet extra kläder och filtar! Febern är inget bra mått på hur sjukt barnet är. Man ska aldrig ge febernedsättande medel bara för att febern är si eller så hög. Är barnet väldigt taget av febern – slöar, kinkar och inte vill dricka kan det vara läge. Annars hjälper man barnet genom att ge det rikligt med vatten, vila och ett svalt rum. Är allmäntillståndet väldigt påverkat och febernedsättande inte hjälper så bör man söka läkare.
Text: Marina Ahlm / Bild: Wikipedia
[Read more…] about Haemophilus influenza – En fruktad bakterie
The Center for the Biology of Chronic Disease (CBCD) anser att man med de nuvarande reningsprocesserna inte helt kan filtrera bort alla främmande DNA-plasmider som används i tillverkning av vaccin. Dessa främmande DNA-fragment som sedan injiceras kan orsaka många allvarliga sjukdomar.