Den danska motsvarigheten till Socialstyrelsen – Sundhetsstyrelsen[1] – för befolkningen och politikerna bakom ljuset, när den hävdar att hpv-vaccin räddar liv. Det menar en överläkare i immunologi, och han får även uppbackning av experter. Samtidigt anklagar han Socialstyrelsens generaldirektör Sören Broström för vetenskaplig oredlighet (det vill säga att vara vårdslös med eller att strunta i moraliskt godtagbara metoder när det gäller forskningen[2], eller med andra ord: att syssla med forskningsfusk[3]. Övers.anm.). Unga kvinnor uppmanas av Socialstyrelsen att ta hpv-vaccinet mot livmoderhalscancer. Men enligt experterna går Socialstyrelsen allt för långt när den påstår att vaccinet fungerar. Enligt experterna finns det ännu inga bevis för det.

Text: Artikel från danska Information av Mette-Line Thorup, 30 maj 2016                                          Svensk översättning: Eleonor Källeskog Susman, juni 2016 

Det finns inte bevis för att det omstridda hpv-vaccinet kan rädda liv. Det säger överläkaren vid Ålborgs universitetssjukhus, Kim Varming, som är expert i klinisk immunologi. Och han tillbakavisar nu starkt Socialstyrelsens information om vaccinet, som erbjuds unga kvinnor kostnadsfritt.

Socialstyrelsen vet nämligen mycket väl att effekten inte är dokumenterad, men trots det har Socialstyrelsen och generaldirektör Sören Broström gång på gång hävdat att hpv-vaccinet räddar liv, eftersom det skyddar mot utvecklandet av livmoderhalscancer. Samtidigt har man inom Socialstyrelsen uttryckt oro över att debatten i media om vaccinets säkerhet och den efterföljande kraftiga nedgången i antalet vaccinerade flickor kommer att leda till fler fall av livmoderhalscancer och därmed dödsfall. På grund av denna desinformation anklagar nu Kim Varming generaldirektören för vetenskaplig oredlighet.

”Socialstyrelsen och Sören Broström påstår att HPV-vaccin skyddar mot livmoderhalscancer och att det räddar liv. Han menar samtidigt att det rör sig om cirka 100 flickor per år. Det är vad jag kallar vetenskaplig ohederlighet. Detta är desinformation, för det är inte bevisat att vaccinet skyddar mot cancer. Han och styrelsen gör sig skyldiga till att föra människor och politiker, som fattar beslut om vaccinationsprogrammet, bakom ljuset”, säger han till den danska dagstidningen Information.

Därmed ifrågasätter även Kim Varming en central del av den information om vaccinet, vilken bland annat finns på myndighetens hemsida. Här påstås det att ”det danska vaccinationsprogrammet redan har förhindrat åtminstone 1 400 fall av livmoderhalscancer och sparat cirka 280 liv”. ”Det är bevisat att vaccinet minskar antalet infektioner med HPV och antalet fall av cellförändringar, vilket är vad vi kallar surrogatmått[4]. Men det är inte bevisat att vaccinet skyddar mot livmoderhalscancer”, säger Varming. ”Oärligheten består i att man inte drar uppmärksamhet till denna brist på kunskap.”

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) mottog på fredagen ett omfattande klagomål på sin hantering av fall med eventuella biverkningar av hpv-vaccin.

Socialstyrelsen anger i sin information om hpv att vaccinets långsiktiga effekter inte är kända. Men det framgår inte att man ännu inte vet huruvida det faktiskt skyddar. I stället heter det att man ”drar slutsatsen” att det gör det.

Den internationellt framstående professorn vid Canadian University of British Columbia, Christopher Shaw, ligger helt i linje med sin kollega i Ålborg.

”Vid denna tidpunkt finns det inga vetenskapliga bevis för att hpv-vaccinet förebygger livmoderhalscancer. Den främsta orsaken till detta är, att patienter från den ursprungliga studien och de flesta av dem som vaccineras nu är decennier från den ålder, då livmoderhalscancer uppstår. Det kan mycket väl visa sig vara sant, men det har ännu inte demonstrerats. Vad som däremot är sant, är att hpv-vaccinet har ett antal biverkningar”, säger Christopher Shaw, som står bakom omfattande forskning om vaccinet, även kallat Gardasil.

I kölvattnet av flera fall av mycket sjuka unga kvinnor som tror att deras symtom beror på vaccinet, har Europeiska läkemedelsmyndigheten och Socialstyrelsen fastställt att hpv-vaccinet är säkert, eftersom det inte finns någon påvisbar koppling mellan det och ett antal allvarliga sjukdomar som har rapporterats som möjliga biverkningar. I detta sammanhang skrev generaldirektör Sören Broström bland annat ett inlägg på Altinget.dk i december förra året: ”Vaccinet räddar liv – och det är för mig det övergripande argumentet för att vi i Danmark ska erbjuda och rekommendera alla flickor att vaccineras från 12 års ålder.”

Efter det att antalet vaccinerade 12-åriga flickor i januari tycktes ha sjunkit ytterligare från 49 till 24 procent, säger specialistläkaren inom Socialstyrelsen, Bolette Søborg, dessutom: ”Om andelen som är skyddade av vaccinet sjunker, måste vi tyvärr räkna med att se fler fall av livmoderhalscancer och fler kvinnor som dör av livmoderhalscancer.”

Men enligt Kim Varming finns det många historiska exempel där experter har missbedömt förhållandet mellan ett surrogatmått och det slutliga resultatet.

”Emellanåt med ett resultat som var raka motsatsen till vad experterna förutspådde. Detta visar att biologi ofta är så komplicerat, att enkla logiska slutsatser kommer till korta. Om vi ska vara riktigt pessimistiska, kan vaccinet faktiskt visa sig öka risken för cancer”, påpekar Varming.

Ett vanligt medicinskt test som ska kunna visa i vilken grad vaccinet skyddar mot cancer måste sträcka sig över mer än 20 år. ”Och det finns det inga läkemedelsföretag som kan eller vill betala för. I avsaknad av en medicinsk studie har de godkännande läkemedelsmyndigheterna, den amerikanska motsvarigheten till Socialstyrelsen, FDA (Food and Drug Administration, motsvarande svenska Livsmedelsverket. Övers. anm.) och EMA , istället valt att tro på den så kallade surrogatmarkören, det vill säga cellförändringar. Men det finns ingen expertis som rimligen kan motivera ett sådant val”, fortsätter han.

Även överläkaren Karsten Juhl Jørgensen från oberoende Nordiska Cochrane Center[5] stöder kritiken. Karsten Juhl Jørgensen anser att myndigheten är alltför kategorisk och använder en ohållbar strategi i sin kommunikation till befolkningen, vilket i slutänden kan skada förtroendet för vacciner:

”När Socialstyrelsen basunerar ut att vaccinet räddar liv, är det ett uttryck för samma strategi, som de har haft i förhållande till de potentiella negativa effekterna av vaccinet. De förkastar mycket kategoriskt att det finns ett samband mellan flickornas symptom och vaccinet. Och det vet vi fortfarande inte med säkerhet, och därför blir deras budskap onyanserat.”

Denna strategi får dock betala ett pris, vilket kan ses på det sjunkande stödet för vaccinet, säger Juhl Jørgensen:

”Folk kan gå online och läsa att det bara finns indirekta bevis på vaccinets fördelar och att vissa experter har en annan inställning till hur säkra dessa vacciner är. Man måste vara öppen om osäkerheten för att över huvudtaget ha någon trovärdighet i befolkningens ögon. Om det vore läkemedelsbolagen bakom vaccinet, som sade att det räddar liv, skulle de kunna anklagas för olaglig marknadsföring. De får inte lova mer än vad det finns bevis för. Men tydligen får man det i egenskap av Socialstyrelse.”

Överdriven insäljning av vaccinet

Socialstyrelsen har inte varit främmande för den här typen av kritik. Den ledande hpv-experten Diane M. Harper vid University of Missouri – Kansas City kallade, i samband med att den dåvarande regeringen under 2013 utökade vaccinationsprogrammet, Socialstyrelsens beskrivning av vaccinet för ”fruktansvärt vilseledande”. Harper ligger bakom flera av de forskningsprojekt om effektivitet och säkerhet, vilka ligger till grund för införandet av Gardasil i USA .

”Det finns inga bevis för att vaccinet Gardasil verkar tillräckligt länge för att faktiskt förebygga cancer”, säger Diane M. Harper därefter, och hänvisar till att en omedelbar effekt mot förstadier till cancer inte nödvändigtvis varar för evigt. Således är skyddsprocenten ”ren spekulation”, förklarade Harper.

Socialstyrelsen och EMA, som Socialstyrelsen bland andra baserar sin information om vaccinet på, har också själva beskrivit i rapporter att man inte vet om vaccinet bekämpar cancer. Till exempel framgår det av en utvärdering av medicinsk teknik publicerad av Socialstyrelsen år 2007 att ”det är viktigt att understryka att de publicerade studierna har en uppföljningstid på högst fem år och det därför inte är möjligt att säga något säkert om varaktigheten av skyddet, precis som graden av skydd mot livmoderhalscancer endast kan beräknas om många år. Det finns en teoretisk möjlighet att användningen av hpv-vaccination bara skjuter upp den naturliga hpv-infektionen i flera år, varefter de vaccinerade återigen kommer att vara i riskzonen för infektion.”

Kim Varming finner även Socialstyrelsens och Sören Broströms ”skrämselkampanj” mot kritiker av hpv-vaccin mycket problematisk. ”Både läkare och media kan ha etiska betänkligheter, eftersom de har blivit anklagade för att debatten om eventuella biverkningar bidrar till att minska vaccinationsfrekvensen. På samma gång nämns det att detta vaccin räddar liv. Underförstått blir innebörden, att om flickorna inte vaccineras till följd av debatten, så är man delvis ansvarig för att någon dör”, säger han.

Socialstyrelsen svarar inte

Socialstyrelsen vill inte svara direkt på kritiken, men skriver i ett mejl att ”kunskapen om sambandet mellan livmoderhalscancer och hpv-infektion är betydande”, och fortsätter med att hänvisa till en uppskattning för en årskull, där vaccinationsfrekvensen är 80 procent, att vaccinet kan ”förhindra 207 fall av livmoderhalscancer och 41 dödsfall till följd av livmoderhalscancer”.

Socialstyrelsen har också fått kritiken om oredlighet framförd till sig, men säger att generaldirektör Sören Broström inte kan förhålla sig till den personligen, eftersom han är bortrest.

Det oberoende Nordiska Cochrane Center och EU-politikern Margrete Auken[6] har precis skickat ett klagomål till EMA över den rapport som frikände hpv-vaccinet, och som Socialstyrelsen publicerade förra året. Kritiken är bland annat att industrin har undersökt sig själv och att den kritiska danska läkaren Louise Brinth[7] inte har fått en rättvis behandling.

Fotnoter:

[1] Den danska ”Sundhetsstyrelsen” omnämns i hela denna artikel såsom den svenska motsvarigheten ”Socialstyrelsen”. Övers. anm.

[2] Svensk Ordbok, 1986, Språkdata och Esselte Studium AB, sid 867

[3] Vetenskapsrådets hemsida http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html 6 juni 2016 kl 21:54

[4] Surrogatmått betyder att man vid kliniska prövningar av läkemedel mäter sådant som t.ex. blodsockernivå, bentäthet eller lungfunktion. Motsatsen kallas patientcentrerade mått, då man istället tittar på sådant som patienten själv kan märka och bry sig om, så som överlevnad, funktion, symtom och livskvalitet. Att godkänna ett läkemedel enbart på surrogatmått ses som osäkert, eftersom det inte nödvändigtvis ger en rättvis bild av nyttan med läkemedlet i termer av dödlighet, sjuklighet och livskvalitet. http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/fda-godkanner-lakemedel-pa-surrogatmatt-14843 5 juni 2016 kl 17:25.

[5] Nordic Cochrane Center är ett oberoende forsknings- och informationscenter, lokaliserat vid Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark. Centret är en del av Cochrane, som är ett internationellt nätverk av individer och institutioner som har engagerat sig i att färdigställa, upprätthålla och sprida systematiska utvärderingar av effekterna av hälsovård. http://nordic.cohrane.org/ 7 juni 2016 kl 16:50

[6] Margrete Gunnarsdatter Auken, född 1945 i Århus, är en dansk politiker (Socialistisk Folkeparti) och präst.

[7] Louise Brinth arbetar på Fredriksbergs Sjukhus i Köpenhamn. Brinth har under de senaste åren undersökt hundratals sjuka unga kvinnor med symptom som uppträdde efter deras Gardasilinjektioner. Brinth ifrågasatte Gardasil och fick utstå stark kritik. Idag har hon bytt arbetsplats till en annan sjukhusavdelning. Artikel från politiken.dk från 25 mars 2016 http://politiken.dk/forbrugogliv/sundhedogmotion/ECE3132311/hun-kritiserede-hpv-vaccinen-og-fik-hug–nu-giver-hun-op/ 6 juni 2016 kl 21:46.

Översättning och fotnoter: Eleonor Källeskog Susman