• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • OM VACCIN.ME
    • Redaktion
    • Därför ifrågasätter vi vaccination
    • ADMIN
    • ARKIV
    • GDPR
  • FÖREDRAG
  • Pressmeddelanden
    • Pressmeddelande 5 feb 2012
      • Pressmeddelandet på MyNewsdesk
    • Pressmeddelande 29 dec 2011
      • Pressmeddelandet på MyNewsdesk
  • LÄNKAR
  • KONTAKT
  • ANMÄL BIVERKNINGAR
  • TIPSA OSS

Vaccin & biverkningar

– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker

  • HEM
  • DEBATT
    • EFFEKTIVITET & SÄKERHET
  • BIVERKNINGAR
    • NARKOLEPSI
  • SJUKDOMAR
    • IMMUNSYSTEMET
    • SJUKDOMAR
  • VACCINER
    • DJURVACCINATION
  • EXPERTER
  • MEDIA
    • MEDIA
    • INTERVJUER
    • DOKUMENTÄRFILM
    • FILM
    • BOKTIPS
  • RÄTTSFALL
  • BERÄTTELSER
    • SKICKA IN DIN TEXT

BERÄTTELSER

”Min son började krampa dagligen efter Pentavac-sprutan vid fem månader”

3 februari, 2013 By Linda Karlström 2 kommentarer

Vår ”stora” pojke, idag fyra och ett halvt år, fick efter Pentavac-sprutan vid fem månader massor av kramper till och från. De började cirka en månad efter vaccinationen och han krampar än idag. Vi trodde i början att han hade fått epilepsi, men förstod efter ett tag hur det låg till.

Han har kramper i överkroppen, främst i armarna. De kommer flera gånger per dag, säkert tio gånger. När det är som värst krampar han ännu oftare. Han tänker inte på det själv än eftersom det ”alltid” varit så för honom. Han hade inga besvär alls innan vaccinationen. Jag är så ledsen att jag inte var tillräckligt medveten om detta innan! Jag är rädd för att andra barn ska reagera på honom som annorlunda när han kommer upp i skolåldern.

Detta samhälle gör en mörkrädd i de flesta områden tyvärr!

Tack för en fantastisk hemsida. Den borde vara obligatorisk att läsa för alla förstagångsföräldrar.

Therese

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: epilepsi, kramper, Pentavac

C-vitamin och homeopati kan bota vaccinskador hos både människor och djur

29 januari, 2013 By Linda Karlström 84 kommentarer

En relativt vanlig fråga på sajter som denna är hur man kan återställa hälsan efter vaccination. Till min mottagning kom en gång två patienter som vaccinerat sig med Twinrix. De kom samma vecka och kände inte varandra. Symtomen var snarlika: tung andning, orkeslöshet, trötthet, tryck över bröstet. En patient hade dessutom diabetes som nu var helt i olag; ödem kom och gick i benen. Hos den andra patienten var armen där vaccinet injicerades obrukbar.

När patienterna sökte hjälp hos mig hade det gått cirka sex månader från vaccinationstillfället. Här var det bara att ta grabbatag med C-vitamin och homeopati! Jag träffade dem var fjortonde dag och korrigerade homeopatin. Patienten med obrukbar arm tillfrisknade snabbast. Patienten med diabetes tog fyra månader på sig att bli frisk. Men det gick!

En pojke på sex år fick svininfluensavaccin hösten 2009. Efter några månader bad föräldrarna mig att komma och träffa sonen. Sonen hade intermittent feber flera gånger varje vecka. Han var extremt svårväckt och kunde inte vara på förskolan. Sonen och jag tog en promenad och han berättade om viktiga symtom som ont i magen, mardrömmar och huvudvärk. Han gav ett blekt och hängigt intryck. C-vitamin och homeopati vände pojkens tillstånd på en vecka. När jag träffade honom några veckor senare var ovanstående symtom borta.

Jag är homeopat för både människor och djur. Från djursidan har jag också många historier. Det verkar som om djuren är känsligare än människor. En gång kom en Jack Russel-hund till min mottagning. Hunden var nästan helt utan päls och såg ut som en griskulting. Den hade först fått magsjuka i september och  vaccinerades i samma veva, varpå en fruktansvärd klåda samt angrepp på huden uppstod. Allt hår försvann. Hunden drabbades också av flera andra allvarliga tarmtillstånd och tvingades ligga på djursjukhuset flera gånger. Till den dagens datum (april) hade hunden kostat 80 000 kronor i medicinsk vård. Alla mediciner hade prövats utan framgång.

Jag ordinerade två olika homeopatiska medel samt färskfoder. Efter tre dagar upphörde magsymtomen och efter någon vecka upphörde klådan och håret började sakta växa ut. I juni möttes jag av en glad hund som var fullt behårad. Återställd!

Gunilla Birkestad

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: c vitamin, homeopati, PANDEMRIX, Twinrix, vaccinskador

Vi vaccinskadade finns och vi tänker inte hålla tyst

14 januari, 2013 By Marina 1 kommentar

Denna artikel baserar sig på våra egna erfarenheter av verkligheten. Det har säkert inte undgått någon att massvaccinationen med Pandemrix medfört biverkningar, och att många barn och ungdomar drabbats av narkolepsi. I FASS beskrivs sjukdomen som ”ett långvarigt tillstånd som ger stor trötthet dagtid …”

Text: Livet efter sprutan

Men visst är narkolepsi en livslång sjukdom? Och det man inte pratar högt om, är att många människor har drabbats av också andra svåra biverkningar efter vaccinationen. Nu ska man därför enligt FASS vara särskilt försiktig med Pandemrix ”om man är under 20 år då vaccination kanske inte rekommenderas”. Även allergiker uppmanas vara särskilt försiktiga. Numera ska du tala om för din läkare om du är gravid eller misstänker att du är gravid, samt om du planerar att bli gravid, eftersom du ”bör diskutera med din läkare om du kan få Pandemrix”. Det står att läsa på FASS och bipacksedeln för läkemedlet.

Vi som drabbats vet ju hur enormt mycket bevis som krävs för att symptomen över huvud taget ska hamna på bipacksedeln. Varför bör gravida vara försiktiga nu? Har man erkänt att kvinnor faktiskt fått missfall på grund av vaccinet? Om man i dag försöker minnas hur det lät för drygt tre år sedan, så var det just grupper med barn och gravida som så fort som möjligt skulle vaccineras. Bekymret var att få fram själva läkemedlet.

Det är oerhört förvånande att inte media har uppmärksammat dessa ändringar som i efterhand gjorts i Pandemrix’ bipacksedel. Det borde säga en hel del om den verklighet som myndigheterna, i synnerhet Läkemedelsverket, in i det längsta försöker mörka.

Ganska enkelt kan man tolka med facit i hand. De som tillhörde riskgrupperna för svininfluensan år 2009 (det vill säga de som i första hand fick vaccinet) är numera i riskgruppen för att få allvarliga biverkningar av Pandemrix. I dag ska dessa riskgrupper ej ta läkemedlet enligt bipacksedeln. En lekmans tolkning av detta är att riskerna framgick tydligt i dessa grupper, därför att så många av dem faktiskt fick sprutan. Kanske har Läkemedelsverket ägnat lite uppmärksamhet åt biverkningar hos barn trots allt. Om myndigheterna skulle vara ärliga nog att erkänna hur det verkligen förhåller sig så skulle bilden bli en annan. Det skulle visa sig att det också finns en stor grupp individer – till och med en större grupp än de som lider av narkolepsi – som drabbats oerhört hårt av andra biverkningar. En del har fått diagnos, vård och ersättning men flertalet står utan diagnos och vård!

2009- 2010: Massvaccination, rapportering av biverkningar och det ”omöjliga” som hände

Visst pågick debatten om det var farligt eller inte med vaccination, men Läkemedelsverket och sjukvården såg inga hinder eller möjliga risker då. Dessutom lovade myndigheterna att vara alldeles extra uppmärksamma på inrapporterade biverkningar. Det skulle vara ännu viktigare att rapportera neurologiska biverkningar som gällde barn – om det nu skulle vara så att det över huvud taget blev några. Läkemedelsverket uppmanade på sin hemsida både privatpersoner och vårdpersonal att generöst inrapportera eventuella oönskade effekter. Minsta misstanke om eventuella samband likaså. En noggrann uppföljning och ett särskilt register med batch-nummer med mera skulle upprättas. De individer som hade oturen att drabbas av allvarliga biverkningar kan vittna om att detta system havererade totalt. Under bara de första månaderna inrapporterades 769 fall med neurologiska reaktioner som inte innefattade narkolepsi. Det finns ett stort mörkertal då många drabbade inte finns med i första framställningen, eftersom läkarna även gjort inrapporteringar efter den tiden. Trots att det till antalet är fler som drabbats av andra allvarliga kroniska biverkningar verkar det som att Läkemedelsverket och Socialstyrelsen lyckats mörka detta. Vi vill poängtera att det verkligen inte handlar om några ”enklare” symptom som feber och ont i stickarmen ett par dagar efteråt.

När man läser FASS slås man av att det än i dag inte framgår att de allvarliga reaktionerna, (som tyvärr inte verkar vara alltför ovanliga), faktiskt inte är av övergående art. Däremot står det att biverkningar som till exempel  huvudvärk, trötthet, muskel- och ledvärk, stickningar, domningar, yrsel och allmän sjukdomskänsla ”försvinner vanligen inom 1-2 dagar utan behandling. Om de kvarstår, kontakta din läkare.” Vid mycket sällsynta biverkningar, till exempel neurologiska störningar, uppmanas patienten också att omedelbart kontakta läkare.

Många individer i olika åldrar, riskgrupp eller inte, geografiskt utspridda har drabbats. En del har blivit trodda av vården och Läkemedelsförsäkringen, många inte. Vissa har fått kämpa för att ens få till en inrapportering till Läkemedelsverket via vården. Det har varit av stor vikt att inte anmäla själv, då det inte läggs lika stor vikt vid anmälningar från privatpersoner.

Läkemedelsverket har vidare inte visat något intresse för uppföljning. Då drabbade personer rapporterat in igen för att påtala att de fortfarande har samma symptom, har de fått till svar att man inte står för behandling. De drabbade har bara hänvisats till vårdcentralen! Inte i enlighet med det som sades innan vaccinkampanjen påbörjades direkt! Eftersom vården står helt handfallen och inte kan erbjuda vare sig diagnos eller behandling, har många drabbade vänt sig till Läkemedelsverket igen. Vi vågar påstå att de flesta som vädjat om hjälp inte ens bemötts med ett svar från Läkemedelsverket. Patienterna hänvisas runt i en evig cirkel bestående av primärvården- Socialstyrelsen- Läkemedelsverket- Patientnämnden -Läkemedelsförsäkringen. Det samma gäller vården av patienten då personen skickas runt mellan olika instanser. Många symptom förklaras till och med som psykiska vilket är oerhört förnedrande! Många av dem som blivit sjuka var fullt friska och vid god psykisk och fysisk hälsa innan vaccinationen. Men att inte bli trodd, att inte få vård och behandling och tvingas leva med svåra biverkningar kan knäcka vem som helst.

Adjuvansen skvalen

Skvalen användes som immunstimulerande komponent för att få ett snabbt immunsvar. Det används inte i USA eftersom det visat sig ge allvarliga biverkningar i form av autoimmuna reaktioner. Varför i hela världen använder man detta i Sverige? Dessutom lade man bland annat till tiomersal (kvicksilver) och tokoferol, vilket blev till en vansinnig cocktail med förödande konsekvenser. Egentligen kunde man alltså förutse detta, ändå skulle framför allt barnen och de gravida – kanske till och med de med allergier och autoimmuna sjukdomar som reumatism – få denna spruta; helst två gånger! Och nu står man helt handfallen och har absolut ingen hjälp att erbjuda de som blivit sjuka.

När Läkemedelsverket i oktober 2011 gick ut med resultatet av sin registerstudie i Stockholm, och skrev att ingen ökad risk för autoimmuna sjukdomar hos vaccinerade individer föreligger, är det svårt att finna det trovärdigt. Man har studerat om fler i den vaccinerade populationen fått diagnos på autoimmuna sjukdomar än de som lät bli att vaccinera sig.

Svaret blir följaktligen: Nej, inte fler diagnoser. Vilket hån mot de drabbade. Många har fått höra av läkare att det med stor sannolikhet handlar om en autoimmun reaktion som inte går att diagnostisera! Vaccinet har triggat igång det egna immunsystemet som vänt sig mot den egna kroppen. Som man frågar får man svar heter det ju. Problemet är ju just att man inte kommit fram till en diagnos! Allt för att rädda sina skinn på bekostnad av människors svåra lidande.

Vi som var duktiga samhällsmedborgare och tog vaccinet drog en nitlott

Det verkar helt enkelt som om Pandemrix hos många orsakat odiagnostiserbara tillstånd som därmed också blir icke behandlingsbara och kroniska. Trots att det för individen kan innebära oförmåga att arbeta, gå i skolan och ha ett normalt socialt liv, och trots att Pandemrix lett till ett synligt eller osynligt handikapp i många fall, går det alltså inte att säga vad som hänt. Att en individ från att vara fullt frisk och fungerande, helt plötsligt inte fungerar i vardagen efter vaccineringen är inget att ignorera. För den drabbade går det helt enkelt inte att ignorera eftersom det påverkar så många områden i livet.Dessutom tvingas många numera till mer eller mindre tung medicinering med allt vad det innebär nu och i framtiden. Både vuxna och barn!

Vi finns och vi tänker inte hålla tyst!

Vi är en grupp människor som fått bestående biverkningar efter Pandemrix. Vi finns i alla åldersgrupper och i hela landet, och har hittat varandra tack vare en blogg som heter Livet efter sprutan. Detta har även resulterat i en sluten grupp med samma namn på Facebook. Många medlemmar har mycket liknande reaktioner och symptom. Vissa har fått diagnoser som narkolepsi, hypersomni, ALS, ME/CFS, Guillain- Barrés-syndrom och förvärrad reumatism, men många har alltjämt odiagnostiserade tillstånd, såsom MS-liknande symptom men ingen MS-diagnos, svåra allergiska pågående reaktioner, förvärrad allergi och cirkulationsrubbningar.

”Blåsor/sår i munnen, hormonrubbningar, svår nervsmärta, neurologiska symtom. Stelhet, förlamande trötthet/matthet, konstant eller växlande influensakänsla i kroppen, oförklarliga temperaturökningar, svåra kroniska smärtor, ansiktsförlamning, krampkänsla, en onormalt snabb fysisk och mental trötthet, synrubbningar och andra ögonsymptom, känselrubbningar, yrsel, balanssvårigheter, huvudvärk, tryck i bröstet/svårt att andas utan att ha astma. Illamående, svagheter/domningar i armar, ben och händer, motoriska störningar, oförmåga att gå, oförmåga att prata.”

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har orsakat detta lidande och tar inte sitt ansvar

Enligt läkemedelsförsäkringen är det så här:

”För att en läkemedelsskada ska anses föreligga är det inte tillräckligt att skadan kan ha orsakats av läkemedel, utan denna orsak ska vara mer sannolik än någon annan tänkbar förklaring.”

De personer som haft turen att få sina skador godkända har på sin höjd blivit erbjudna 10 000-15 000 kr i ersättning för en troligtvis livslång sjukdom eller skada. Självklart vill de drabbade ha medicinsk hjälp och chans att bli friska och få tillbaka sina liv som de var innan vaccineringen, hellre än denna ersättning. Formuleringen av villkoren talar väl sitt tydliga språk. Hur lätt är det att bevisa förhållandet även om de drabbade tveklöst vet vad som orsakat symptomen? Att man som drabbad känner sig liten och maktlös i detta är kanske inte så svårt att förstå. Lägg till alla dem som inte blir trodda av sjukvården, då man inte kan hitta felet och heller inte ge diagnos.

Vidare borde även de vaccinerade som haft turen att inte drabbas av biverkningar vara rasande med tanke på vilken risk de faktiskt blev utsatta för. Tänk alla föräldrar som inte vågade annat än att göra som myndigheterna i det närmaste krävde! Och utsatte det käraste de har för en otrolig risk, både födda och tydligen även ofödda barn. Vi förstår att det är lättare att skaka av sig detta om man nu faktiskt inte drabbats, men egentligen borde alla föräldrar och medborgare känna sig enormt svikna och reagera! Hur ska man kunna lita på myndigheternas rekommendationer i framtiden?

Det är hög tid att på allvar ta upp detta ämne till debatt! I den bästa av världar skulle Läkemedelsverket ha vänt på det hela och kört med öppna kort från myndigheternas sida istället. Om man vänder på steken kan man ju i stället gå ut till allmänheten med en lista på en rad symptom som man trots allt vet många fått av vaccinet, och uppmana vaccinerade individer att reflektera över om det är något de drabbats av i samband med vaccinationen men inte själva satt i samband. Då skulle man få rättvis statistik! I stället för att hitta orsak och behandling läggs nu energin och resurserna på att mörka så mycket det går. Vi som är drabbade är bara toppen av ett isberg, det är det ingen tvekan om. Livet kommer kanske för många att aldrig bli sig likt igen på grund av detta.

Vi vänder oss nu till Er då vi anser att detta måste tas på allvar och inte får gömmas undan. Svenska folket har rätt att veta vad vi blivit utsatta för. Det kommer troligen att visa sig i framtiden vilket dåligt experiment detta var. Kunskapen och insikten om hur det förhåller sig borde vara av stort allmänintresse. Vi har ju inte resurser att driva detta ensamma, varken ekonomiska eller personliga. Vi är trots allt sjuka människor som kämpat envist i drygt tre år nu, inte bara med att få igång debatten, utan även med att få rätt till behandling och vård, rätt till sjukpenning och ett erkännande från myndigheterna. Vi är mycket tacksamma om ni vill engagera er i detta ämne!

Här kan ni läsa medlemmarnas egna berättelser som belyser ämnet och ger en nyanserad bild av hur verkligheten faktiskt ser ut för de drabbade. Många är för dåliga för att ens orka skriva ihop sin historia. Det är hoppet om en förbättring och rätt hjälp som gör att vi faktiskt orkar kämpa på. Vi har inte något val!

Vänliga och hoppfulla hälsningar från oss,

Medlemmarna i ”Livet efter sprutan”

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: Livet efter sprutan, narkolepsi, neurologiska skador, PANDEMRIX, svininfluensa

”Vår för tidigt födda son blev helt utslagen och måste ligga under övervakning efter vaccination”

17 december, 2012 By Linda Karlström 2 kommentarer

Jag fick en son i vecka 27 + 4 dagar. I vecka 37 vaccinerades han för första gången och vi skulle egentligen fått permission från sjukhuset den helgen, men fick stanna kvar då han reagerade kraftigt på vaccineringen. Han fick feber, blev slö, fick pulsfall och var väldigt medtagen. De fick lägga honom under övervakning igen en hel natt för att se att han stabiliserades. Det tog flera dagar innan han var sig själv igen.

Sedan fick han nästa spruta sex veckor senare. De sa att eftersom han reagerat så kraftigt första gången så skulle han inte reagera denna gången. Han fick feber igen och var väldigt trött i flera dagar. Ett dygn efter vaccineringen blev hans mage helt utslagen. Jag hörde mig för både på bvc och neonatalavdelningen men ingen hade hört talas om en sådan reaktion på vaccin. Han hade diarré som var svart/mörkgrön i flera veckor tills jag tog saken i egna händer och gav honom lite homeopatika. Efter ett par dagar var han hur bra som helst i magen.

Nu blev vi väldigt tveksamma till nästa vaccinering. Till saken hör att barn som är för tidigt födda får fyra stycken sprutor i stället för tre mot difteri, kikhosta, stelkramp och polio med motivering att de är känsligare. Men de är ju känsligare för vaccineringarna också! Det erkände de!

Nu inhämtar vi all information vi kan och har valt att vänta med resten av vaccineringarna.

Erica

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: diarré, prematur, vaccinbiverkning, vaccinreaktion

Tacka ja eller nej till sprutan?

11 december, 2012 By Marina 39 kommentarer

Flickor i vårt område erbjuds nu gratis HPV-vaccination med Gardasil. Den information vi får kommer mestadels från läkemedelsbolaget som tillverkar vaccinet.

Text: Elenor Bengtsson | Bild: Freedigitalphotos.net

Det sägs skydda mot bland annat livmoderhalscancer, som enligt Socialstyrelsen är den femtonde vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. I vaccinet ingår fyra av ett hundratal kända HPV-stammar.

I sprutan finns också enligt bipacksedeln (fass.se) vatten för injektionsvätskor, natriumklorid (vanligt salt) L-histidin (aminosyra), polysorbat 80 (glykol) och natriumborat (används bl a som flamskyddsmedel, råttgift och för att döda insekter. Förbjudet i flera länder).

I information till vårdpersonal står det också att det ingår en aluminiumbaserad adjuvans, en immunretare. Det ska också finnas återupplivningsutrustning i rummet där vaccinationen sker.

Enligt bipacksedeln ska alla övervakas minst 15 minuter efter injektionen, eftersom man ibland observerat allvarliga reaktioner. Man varnar också för biverkningar kända från andra vacciner: Svullna körtlar (hals armhåla eller ljumske), Guillain-Barrés syndrom (muskelsvaghet, onormala känselförnimmelser, krypningar i armarna, benen och överkroppen), yrsel, kräkningar, ledsmärta, värkande muskler, ovanlig trötthet eller svaghet, frossa, allmän sjukdomskänsla, ökad risk för blödningar och blåmärken samt hudinfektioner.

Ändå är det enligt vissa undersökningar  bara en tiondel av alla biverkningar som rapporteras, eftersom många patienter inte känner igen dem som biverkningar och många läkare inte tar dem på allvar.

På internet och i tidningar rapporteras om allvarliga biverkningar som infertilitet och till och med dödsfall för både Gardasil och Cervarix, det andra HPV-vaccinet som finns tillgängligt i Sverige.

Vem tar då ansvar för eventuella biverkningar? Vad gäller influensavaccinet Pandemrix och alla barn som fick narkolepsi verkar det mycket oklart. Samtidigt har ytterligare ett stort antal människor drabbats av andra neurologiska problem av varierande svårighetsgrad efter den vaccinationen. Pandemrixproblematiken jämförs numera med Neurosedynskandalen för femtio år sedan då barn föddes missbildade. Håller ett liknande misstag på att ske igen, med dessa HPV-vaccin? Jag är mycket oroad.

I min familj blir det inga vaccinationer. Däremot regelbundna cellprover då det är mycket ovanligt att kvinnor som går på dessa utvecklar cancer. Det poängteras också i reklamen för HPV-vaccin att det är viktigt att gå på cellprovtagning även om man vaccinerats. Då tackar jag nej till ett vaccin med ett stort antal kända biverkningar och med ett innehåll jag inte tycker verkar hälsosamt. De dödsfall som rapporteras av drabbade familjer stärker mig i mitt beslut.

Jag hoppas att jag med denna text fått dig att bli nyfiken nog att söka mer information från andra än läkemedelsbolagen innan du fattar något beslut om vaccination. Men börja gärna med bipacksedeln för att bekräfta mina påståenden.

Text: Elenor Bengtsson/ Bild: Freedigitalphoto

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: Gardasil, HPV

”Min bror fick epilepsi efter vaccination i vuxen ålder”

9 december, 2012 By Linda Karlström 10 kommentarer

Jag ser fler och fler människor som börjar misstänka ett samband mellan svininfluensavaccinet och epilepsi. Att narkolepsi är en tydlig biverkning kan man läsa spaltmeter om, men det finns inte en rad om epilepsi i media. Om man börjar läsa kommentarer på diverse sajter träder dock en annan bild fram.

Jag har en bror som vid 20 års ålder fick epilepsi efter vaccinet, och jag har aldrig gjort kopplingen innan jag läste kommentarer till liknande historier på er sajt. Allt jag vet är att det inte finns i släkten. Har ni några kontakter till andra som går i samma funderingar, eller finns det tydliga belägg att lägga den teorin bakom sig? Söker egentligen någon att prata med.

Text: Tony

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: epilepsi, PANDEMRIX, svininfluensavaccin, vaccinbiverkning

”Efter vaccination mot hepatit drabbades jag plötsligt av multipel skleros”

9 november, 2012 By Linda Karlström 2 kommentarer

I början av april 2007 skulle vi till Gran Canaria och blev rekommenderade att ta vaccin mot hepatit A. I början på juli månad skulle vi dessutom till Bali. Vi tre i familjen tog vaccinet Havrix från GlaxoSmithKline och allt var frid och fröjd. Resan till Gran Canaria blev bra och vi kom hem.

Några dagar efter ankomsten till Bali började jag få kraftiga smärtor i vänster lår. Jag reagerade kraftigt på kallt vatten, kände en otrolig smärta, men upplevde ingen reaktion alls på varmt eller hett vatten. Samtidigt började min mage strula. Jag kunde inte gå på toaletten, blev för hård i magen. Jag ville inte fördärva semestern för resten av familjen och ett par kompisar som var med, så jag sökte inte hjälp där.

På vägen hem, uppe i luften, från Bangkok till Köpenhamn, domnade hela nedre delen av kroppen; från naveln ut till tåspetsarna. Väl hemma ringde jag genast till min kiropraktor och ville få en tid för behandling. Efter att jag berättat om mina symptom, rådde han mig att omedelbart söka till akuten.

På akuten trodde man först att det hade med diskbråck att göra, och jag blev remitterad till ortoped. Jag hade nu fått nya symptom: kraftig smärta i höger underarm och en otroligt stark kliande känsla i höger armbåge. Jag blev skickad till magnetröntgen, det togs LP (lumbalpunktion) och konstaterades att jag har multipel skleros (ms). Jag hade fem aktiva områden i hjärnan, inga gamla, vilket visade att allt detta hänt nyligen.

Beskedet om ms fick jag via telefon. Hela min värld rasade, jag blev deprimerad och fick ”välja” vilken bromsmedicin jag ska använda. Jag vägrade till en början ta någon eftersom jag läst att man kan få självmordstankar av de flesta bromsmedicinerna. Jag var missnöjd med hur jag blev behandlad på lasarettet och sökte till en privat läkare i Helsingborg. Där fick både jag och min fru stöd och all information vi behövde.

I slutet av året använde jag Rebif i ca 3 månader, med kraftiga självmordstankar som biverkning (förutom förkylningssymptom precis hela tiden). Jag svischade över till Copaxone men tålde det inte. Då var det dags för Avonex, med samma biverkningar som Rebif. Efter många om och men fick jag till slut testa Tysabri, en bromsmedicin man får intravenöst en gång i månaden. Mina symptom blev inte värre men inte bättre heller. Under tiden hade det tillkommit tre nya plack i hjärnan.

År 2009 kom det en nyhet som jag läste om på Internet, något som heter CCSVI. Den nya teorin gick ut på att det är venförträngningar i halsen och ryggen som orsakar ms, eftersom man funnit detta hos många ms-patienter.

Juni 2011 gjorde jag ett CCSVI-ingrepp i Serbien, och efter det har alla mina symtom gått tillbaka och jag anser mig näst intill fri från ms. Någon gång kan den kliande känslan i höger armbåge komma tillbaka, men då väldigt, väldigt kort. Andra problem jag hade, som kronisk trötthet, har försvunnit helt, liksom alla kognitiva problem. Svåra uppgifter som matteräkning i huvudet är inga problem längre. Magen började fungera till 100 procent. Jag använder också något som heter LDN (low dose naltrexone) som jag tror håller min ms i schack.

Min djupa övertygelse är att hepatit A-vaccin har orsakat min ms, eller kanske venförträngningar i halsen (min vänstra halsven var förträngd till 75 procent och jag hade knappt något blodflöde tillbaka till hjärtat).

CCSVI vill inte svenska läkare ens ta i med handskar, då de anser att inte tillräckligt många studier har gjorts, men jag och många andra i Sverige och i övriga världen har blivit hjälpta med CCSVI-ingreppet (angioplastik i hals- och ryggvener). Jag har i två år varit aktiv i (startat och drivit) SMOC (svenska ms/CCSVI föreningen, ccsviforeningen.se) men vi hade nästan ingen framgång alls, då svenska ms-läkarkåren styrs hårt av ms-sällskapet.

Ingen behöver beklaga min ms – jag gör det inte i alla fall. Ms har öppnat mina ögon och jag har börjat leva ett helt annorlunda och bra liv. Varken jag eller någon annan i min familj kommer någonsin mera att ta ett enda vaccin. Eller någon bromsmedicin för min del.

Text: Predrag

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: bromsmedicin, CCSVI, hepatit A, MS, multipel skleros, Vaccin

Åttaåring sov 16 tim/dygn och ökade i vikt efter vaccination – ”Hon är i puberteten och dricker för mycket mjölk”, sa läkaren

21 oktober, 2012 By Linda Karlström 9 kommentarer

Vi är en familj som har en dotter som fått narkolepsi  efter Pandemrix-vaccinationen. Det är verkligen en  hemsk situation. Jag kan ta det så kort jag kan.

Mellan-dottern fick första sprutan av Pandemrix den 19 november 2009. Två veckor efter vaccinationen blev hon  arg och trött, och drabbades av viktökning. Vi trodde det var det vanliga. Dotter 8 år. Växer, bråkar med mamma och syskon, skolan som oroar med mera. Den 12 januari 2010 fick hon andra vaccinationen. Två dagar senare åkte vi till vårdcentralen på grund av hennes viktökning, trötthet och humör. Då hade hon gått upp från 39 kilogram till 45 kilogram, sov dagtid klockan 14-18, nattetid klockan 19-07. På vårdcentralen tog man några prover. Svar: Inget fel. Dottern frisk.

Dottern fortsatte att sova och öka i vikt. I maj 2010 sov hon fortfarande 14-18 och 19-07, ibland mer. Vikten var uppe i 55 kg. Då fick vi äntligen träffa en barnläkare på ett större lasarett. Svar: Dottern äter för mycket mat. Ni måste sätta lås på kylskåpet. Hon går upp på nätterna och äter när ni sover.

Jag som förälder ville ha remiss till sömnlabb. Men svaret var att man måste vara 18 år. Jag tjatade mig till andra läkare. Fick i juni en remiss till barnneurolog på annat lasarett. Där sa överläkaren: Dottern  dricker för mycket mjölk på dagarna i skolan och hon måste röra på sig mer. Det är  vanligt att barn är trötta (skoltrötta) och sedan har din dotter kommit in i  puberteten. Men se till att hon inte sover på dagarna och att hon inte äter fet mat.

Sommaren 2010 var en katastrof. Dottern var arg och irriterad dagligen. Hon ökade 1 kg i vikt per vecka. Hon sov till kl 10-11 på förmiddagen. Sov på eftermiddagen och somnade redan kl 19. Tvingade vi henne att vara vaken på dagen så blev hon arg och ilsken. Sedan somnade hon vid 17 istället.

Augusti 2010 kom jag i kontakt med några föräldrar vars barn hade liknande symtom. Det var narkolepsi. Nu tjatade jag ännu mer på läkarna och fick igenom ett MSLT (multiple sleep latency test) i Uppsala. Svaret kom efter fyra veckor (oktober): Troligen narkolepsi. Nu vägde dottern 62 kg och var 150 cm lång.

Nu ville läkaren ge Concerta direkt. Men jag ville veta säkert; är det narkolepsi eller inte? Jag ville att de skulle göra en lumbalpunktion på min dotter. (Orexinhalten är låg på dem som har narkolepsi.)  Även där fick jag tjata mig till det. I november 2010 gjordes en till MSLT, och lumbalpunktionen (LP) fick vi genomförd i januari 2011. Svaret på LP kom i februari och orexinhalten var under 10 – normalt ska man ha 200.

Då var det klart. Diagnosen var narkolepsi. En livslång neurologisk sjukdom. Hon kommer att få äta medicin hela livet. Det finns ingen bot på sjukdomen.

Idag äter hon 81 mg Concerta och 20 mg Ritalin per dag och är bara 11 år. Jag är fortfarande i en bubbla. Ibland tror jag att allt bara är en mardröm. Allt blir bra. Ibland tänker jag att det kanske finns bot. Men när vi är med på  narkolepsiföreningens familjeträffar och vi får föreläsningar av experter så går det upp för oss att denna sjukdom inte går över. Idag väger hon 68 kg och är 159 cm. Vikten går sakta uppåt och det finns inget  att göra. Läkarna säger att hon äter för mycket.

Ska tilläggas att hon tränar 3 gånger i veckan (längdskidor, skidskytte och  fotboll). Träning, tävling och matcher. Vi tvingar henne dit. Hon sover oftast  till träning, tränar 1 timme och sover hem igen. Hon somnar i bilen efter 2 minuter. Hon har alltid tränat och ändå går hon upp i vikt.

Ja, oj vad mycket  jag skrev. Men det är så tråkigt. Jag sitter ofta och gråter när  jag är hemma. Ångrar mig att vi tog vaccinationen. Jag tvekade många gånger men bestämde mig samma dag. Jag vill att allt ska vara som vanligt. Fast det gått snart 3 år så gråter jag. (Tårarna rinner även nu.) Är arg, ledsen, förtvivlad, orolig, har ångest, ja allt man kan komma på. Det är tur att jag är med i narkolepsiföreningen i Sverige. En förening som  startades av oss familjer med drabbade barn. Räddningen är årliga träffar och vårt mejlnät.

Vi har varit till en kinesiolog som utfört BARS på Rebecka. Hon har blivit  piggare och älskar att åka dit. Men denna behandling får vi i Borlänge (15 mil  enkel resa). Har inte tid och pengar att åka dit ofta.

Jag törs inte ge något av barnen några vaccinationer mer. (De andra barnen är 6 och 13 år.) Har stått över vanlig 5 års-spruta, stelkramp, Gardasil. Törs helt enkelt inte. Jag har ångest bara jag ser en spruta komma nära mig och mina barn. Men oj vad läkarna har blivit arga!

Text: Helena Arwidson

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: Concerta, narkolepsi, PANDEMRIX, Ritalin

Jag drabbades hårt av influensavaccinet

16 oktober, 2012 By Marina 8 kommentarer

Nu är det dags igen med nya vaccinationer inför en ny influensavåg. Svenska läkemedelsverket har köpt in vaccin för 1,5 miljarder svenska kronor. Detta skall enligt Läkemedelsverket genomföras under hösten med nya vaccinationer, fastän vi blev drabbade så hårt förra gången med hemska kroniska biverkningar.

Barnen och ungdomarna som fick narkolepsi har erbjudits 70 000 kronor per individ, men med ett stort men, då får de underteckna ett avtal om att inte driva någon rättslig process mot myndigheterna. Hur tolkar man sådant, jo att vi lever i ett väldigt ruttet samhälle.

”Vi andra som då har fått kroniska neurologiska biverkningar, vi är bara som de inbillade sjuka. Vi har massor med bevis, men alla myndigheter sticker huvudet i sanden och försöker trötta ut oss.”

Jag bara varnar alla tänk efter före innan ni tar årets influensaspruta, jag själv ångrar varje minut och sekund att jag tog detta vaccin i december 2009. Jag har förlorat mitt tal, kan inte svälja vanlig mat, får all min näring genom en sond numera. Mina muskler i nacken är delvis försvunna, detta gör att jag inte kan hålla mitt huvud upprätt längre. Plus att min vänstra arm nu också börjar bli förlamad. Jag har fått min diagnos, ALS . Så ser livet ut för mig i dag och tyvärr många med mig. Vi har till och med medlemmar i gruppen som inte har fått någon diagnos än, detta är tre år sedan som vi fick giftet insprutat i våra kroppar. Läkarna står fortfarande totalt hjälplösa. Men som tur är har vi bildat en grupp där vi stöttar varandra. Hur stort mörkertalet är sedan, detta kan vi bara gissa.

Insändare i Trelleborgs Allehanda

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: ALS, influensa, narkolepsi, neurologiska skador, Vaccin

”Efter fästingvaccinet har vår åttaåriga dotter haft konstant feber i över ett års tid”

10 september, 2012 By Admin 9 kommentarer

Vi misstänker att vår äldsta dotter, nu åtta år, kan ha fått en biverkning eller skada av vacciner. Det som gör oss lite osäkra är att det gick rätt lång tid efter den senaste vaccinsprutan tills hon blev dålig, knappt tre månader. Innebär den långa tiden att detta omöjligt kan vara biverkningar eller skada av vaccin, eller kan det ändå röra sig om en sådan?

Fakta är, att hon tills för ungefär ett år sedan har fått alla sprutor enligt det svenska vaccinationsprogrammet samt tbe-vaccin, utan att – vad vi vet – tidigare ha fått några biverkningar eller skador av dem. Den senaste vaccineringen var en påfyllnadsdos av tbe-vaccin (Encepur Barn) i maj 2011. Hon var då sju år.

I augusti 2011 började vår dotter, från att ha varit helt frisk, ständigt ha ihållande huvudvärk och feber – en huvudvärk och feber som hon har än idag, lite drygt ett år senare.

De första sex veckorna  hade hon hela tiden mycket ont i huvudet och en hög feber som hela tiden varierade, men som aldrig gick under 38 grader. Hon var tvungen att stanna hemma i flera veckor när höstterminen började. Vi var i ständig kontakt med vården, som upprepat undersökte vår dotter och gjorde alla tester de kunde komma på, men utan att kunna fastställa vad som var fel med henne.

Efter sex veckor började febern ibland vara under 38 grader, och efter ytterligare ett antal veckor oftast vara under 38 grader. Vi var tillsagda av vården att ha henne hemma från skolan om hon kände sig dålig eller hade en feber som var 38 grader eller högre. Under höstterminen 2011 var vår dotter sålunda hemma väldigt mycket från skolan.

Under vårterminen 2012 och under sommaren fram till i dag har det varit mycket bättre, men febern och huvudvärken har aldrig försvunnit. Hela tiden har hon lite ont i huvudet och en feber som hela tiden ligger mellan 37,4 och 38, 2 grader. Det är inte ofta numera som febern är över 38 grader, men det händer någon gång då och då.

Så, själva frågan är om detta kan bero på tbe-vaccinet trots att det gick nästan tre månader från sprutan tills vår dotter började vara dålig? Det finns inte heller, vad vi kan komma på, några andra förklaringar till hennes feber och huvudvärk. Innan augusti 2011 var vår dotter alltid frisk. Nu idag är hon, om man bortser från den ständiga febern och huvudvärken, i övrigt frisk.

Vi har sedan maj 2011 helt upphört med alla vaccineringar i vår familj och vårt yngsta barn som nu är 8 månader är helt ovaccinerat. Vi har haft stor hjälp av det arbete ni på vaccin.me gör!

Text: Tobias Lindberg

Arkiverad under: BERÄTTELSER Taggad som: Encepur, fästingvaccin, feber, huvudvärk, tbe-vaccin, vaccinbiverkning

  • « Go to Föregående sida
  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Gå till sida 4
  • Gå till sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 7
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Sök

Vi finns på Facebook och Twitter sedan 2013

Prenumerera på bloggen via epost

Senaste kommentarer

  • bjornwiklund om Läkare varnar: vår utbildning om vacciner är otillräcklig
  • petergrafstrm om Government of Sweden to Stand Trial for Persecuting Vaccine Skeptics
  • elin om Government of Sweden to Stand Trial for Persecuting Vaccine Skeptics
  • Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet om Dr Robert Malone: Covidvacciner förstör människors immunitet och industrin kände till riskerna
  • Sonja Brimberg om Dr Robert Malone: Covidvacciner förstör människors immunitet och industrin kände till riskerna

SAKNAS OFTA VETENSKAPLIGA BEVIS FÖR VACCINERNAS NYTTA

Läkemedelsboken 2014
Läkemedelsboken 2014 från Läkemedelsverket bekräftar vad vaccinkritiker säger: Det saknas hållbart stöd i forskningen för att vacciner fungerar. Läs mer
Facebook RSS Soup Twitter

ANDRA SAJTER SOM DISKUtERAR VACCIN

  • NewsVoice om vaccin
  • Vaccinationers baksida
  • Vaccinationsdiskussioner
Cliquez ici pour  traduire en francais
Donera 200 kr

REDAKTÖREN / LINDA

Välkommen till vår informationssajt om vacciner och deras biverkningar. Vårt syfte är att lyfta fram den forskning och erfarenhet som medvetet tystas ner av sjukvårdsapparat och myndigheter. Alla har rätt att göra informerade val. Välkommen att skicka in din egen berättelse om hur du eller dina barn påverkats av vaccination. Använd också vårt vetenskapliga rapporteringsformulär.

Copyright 2011-2017 Linda Karlström · Sajtbygge: sasser.net