– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker
Diane Harper gick i bräschen i utvecklingen av vaccin som motverkar papillomavirus. Gardasil och Cervarix är de två främsta vaccinerna inom området. När hon i oktober 2009 skulle tala på en internationell konferens i Virginia om vaccinering gav hon ett överraskande tillkännagivande.
Hennes tal var tänkt att främja användandet av Gardasil och Cervarix, men istället gav hon sig på hennes företagschefer och fick publiken att känna att vacciner inte bör användas.
Läs artikeln i Nya Dagbladet
NYHETER OM MÄSSLINGEN 2013: Storbritanniens fejkade mässlingsepidemi i Wales – endast åtta bekräftade fall i mars – 302 felaktigt diagnostiserade och ”rapporterade” av doktorer
Översättning: Fred S Jarl/Publicerat 3 maj 2013 av ChildHealthSafety
En stor rubrik – men bara ett mycket kort inlägg med länkar till de officiella siffrorna som just publicerats av Public Health Wales. Du kommer inte att tro dina ögon – så ladda ner och se själv. Länkar till de fullständiga officiella statistikrapporterna från Public Health Wales finns nedan.
Om du har lagt märke till den brittiska pressen så vet du att ”epicentrum” i denna brittiska epidemi av episka jordbävningsproportioner – är Swansea i Wales, Storbritannien. Det är därifrån allt ståhej kommer.
Gissa hur många mässlingsfall det verkligen var – nej – inte de enorma siffror som brittiska media rapporterade.
Det var bara ETT fall bekräftat i laboratorium av de 183 rapporterade fallen i mars – det är 18 200% överdiagnos – eller annorlunda uttryckt – 0,005 av de rapporterade mässlingsfallen var verkligen mässlingen. Och hallå, många av dem har inte blivit vaccinerade och de har ändå inte fått mässlingen. Vad sägs om det.
För hela perioden 1 januari till 31 mars 2013 var det i hela Wales endast 26 laboratoriebekräftade fall av 446 rapporterade: tio i januari, åtta i februari. Och i mars endast åtta fall av 302 rapporterade för hela Wales.
I mars är det en procentsats av överdiagnos och överrapportering på 3 774%, eller att endast 0,027 av rapporterade fall faktiskt var mässlingen – och det är medicinsk personal som utför diagnoser och rapporter. Ett hårt slag mot tilltron till doktorernas förmåga att diagnostisera en grundläggande barnsjukdom. Och vi får inte glömma den stackars man som dog – men ingen vet vad han dog av och tre doktorer diagnostiserade det inte som mässlingen.
Men brittiska media tog det till sig – det var trots allt ett dödsfall och du vet hur de älskar att vifta på skynket för att sälja sina tidningar på en ständigt vikande marknad. Journalistik – ett utdöende yrke på fler än ett sätt.
Foton – 7 april 2013 – brittiska media rapporterar om enorma köer när nödvaccineringscentra öppnar i Swansea:
Och mediahajpen är exakt samma typ av smörja från hälsovårdsmyndigheterna som vi såg med SARS, sedan fågelinfluensan och sedan svininfluensan.
Nu kan du se omfattningen av bluffen som genomförs av hälsovårdsmyndigheterna i Wales, Storbritannien.
Bry dig inte om att köpa tidningar eller att tro på skräpnyheterna från BBC och andra tv-”journalister”. Dessa människor är endast oansvariga panikmakare. Du kan inte lita på ett ord de skriver eller sänder. Är de bara idioter eller? Inte den sortens yrke som Joseph Pulitzer beskriver här:
”En duglig, icke jävig, samhällstillvänd press, med tränad intelligens för att veta det rätta och mod att göra det, kan bevara denna allmänna dygd utan vilken det folkvalda statsskicket är ett bedrägeri och ett hån.”
Du kan lita på det gamla CHS eftersom vi här låter dig kolla upp siffrorna själv. Jämför dessa två separata officiella rapporter – den ena är laboratoriebekräftade fall och den andra är rapporter:
Se tabellen på sidan 18: ”2013 – Reports of Measles virus by LHB/LA of residence by month (table 2 of 2)”
Och jämför med denna:
Se tabellen på sidan 4: ”2013 – Notifications of Measles by LHB/LA or residence by month (table 2 of 2)”
MEN: det verkligt intressanta kommer att bli siffrorna för april. Då det pågår en stor panik hos 66 miljoner människor i Storbritannien endast på grund av en handfull personer från hälsovårdsmyndigheterna och de fullständigt urusla, enkelt manipulerade brittiska medierna, kommer doktorerna att rapportera fläckar på sina bordsdukar som mässlingen. Så om siffrorna för april är fullständigt annorlunda så vet du säkert att någon inte säger som det är.
Låt oss vänta på aprilsiffrorna. Och om tio år kanske vi roas av erkännanden som detta:
”Oj då, när vaktmästaren städade råkade han av en olyckshändelse spilla mässlingsvirus i alla dessa negativa prover, och han sa ingenting om det till mig förrän igår.”
Översättning: Fred S Jarl/Publicerat 3 maj 2013 av ChildHealthSafety
[Läs mer…] om Storbritanniens fejkade mässlingsepidemi i Wales
Den huvudsakliga orsaken till att man i Sverige beslutade om vaccination mot bla. mässling var inte i första hand för att undvika risken att insjukna i hjärninflammation, utan hade helt och hållet samhällsekonomiska aspekter. Det skulle bli billigare för samhället att vaccinera bort sjukdomarna än att betala föräldrar som måste vårda sina barn i hemmet.
När endast en minoritet av föräldrarna lyssnade till detta argument började man starkare poängtera risker för allvarliga komplikationer i samband med bland annat mässling och då framför allt hjärninflammation. Denna hotbild fick önskad effekt.
Hur kommer det sig att mässlingen 1890 ansågs vara en mild sjukdom som sällan ledde till döden, numera blivit en av våra mest fruktade sjukdomarna? Är det försvarbart att massvaccinera hela jordens befolkning med ett vaccin som har bristfälligt och kortvarigt skydd? Något som i sin tur leder till att de människor som har störst risk att få komplikationer nu riskerar insjukna. Detta på grund av att mammor inte längre ger skyddande antikroppar till sina spädbarn och att tonåringar och vuxna tappat sitt skydd de fått från vaccinet, om de ens fått ett skydd… Men WHO är fast beslutna att lägga alla resurser de kan på att utrota viruset och har nu vaccinationskampanjen ”Prevent. Protect. Immunize”. Undras hur världen sett ut om deras slagord istället var ”Nutrion. Water. Peace”?
Läs mer om vaccinmisslyckanden och hur man sett på mässling genom tiderna i artikeln ”Meslinger – Frykt og feilinformasjon fra Folkehelseinstituttet”
Sammanställning: Marina Ahlm
Bild: Freedigitalphotos.net, Foto: Hin255
En svensk läkare vid Karolinska Institutet (KI) i samarbete med KTH gjorde ett skrämmande fynd när de undersökte Pandemrix injektionslösning. Mycket höga halter på nanopartikelnivå av de giftiga tungmetallerna arsenik och tenn fanns i vaccinet.
Text: Torbjörn Sassersson | Foto: Wikimedia Commons
NewsVoice fick ett tips om att en svensk läkare sommaren 2011 försökte väcka uppmärksamhet i kopplingen mellan Pandemrix och narkolepsi. LMV la locket på. Två år senare i april 2013 annonserade Ingemar Persson på LMV via ”Läkemedelsvärlden” att de inte vet varför många fick narkolepsi efter massvaccineringen. Att problemet förblir ”en gåta” verkar nämligen vara mycket praktiskt. En ”gåta” leder varken till orsakssammanhang eller ansvar. Det betyder att myndigheterna kan begå samma misstag igen, bara ytan ser bra ut.
KI-läkaren larmade i juli 2011 Socialstyrelsen som skickade ärendet till Läkemedelsverket (LMV). Myndigheten engagerade sig påfallande långsamt. Först efter 2-3 månader gick LMV till vaccintillverkaren GlaxoSmithKline (GSK) som gjorde egna tester på ”referensprover” och då hittades inga halter av tungmetallerna. LMV lät även ett laboratorium i Polen undersöka Pandemrix som fann tungmetallerna, men i låga halter.
Det verkar vara oklart om det finns oberoende källor som kan verifiera att ”referensproverna” som undersöktes från början inte var giftfria vaccinvätskor. GlaxoSmithKline riskerar här miljardförluster om giftinnehållet blir allmänt känt. Deras tester är jäviga.
Eftersom den brittiska regeringen inte insåg att smittkoppsvaccinering inte hindrade sjukdomen så drev man år 1856 igenom en lag om obligatorisk vaccinering. Åren mellan 1870 och 1872 ägde sedan en av de värsta smittkoppsepidemierna rum.
Översättning: Margareta Lundström Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
”Den dagen du tar ett receptbelagt läkemedel och lagstiftar om det och tillämpar lagen mot kloka människors vilja och samvete med hot om böter, utmätningar och fängslanden är det inte längre en rent medicinsk fråga – det blir i huvudsak en social och politisk fråga.” -Dr. Hadwen
I dag, ironiskt nog, sker den mesta lagstiftningen när det gäller vacciner i ”Frihetens land” (USA). Till exempel försökte Rick Perry, guvernör i Texas, att driva igenom en lag om att Gardasil skulle ges till alla flickor och pojkar i staten. Gardasil är ett tveksamt vaccin som ges till ungdomar och påstås förebygga livmoderhalscancer i 30 år. Naturligtvis vet ingen om så är fallet.
I september 2011 publicerade Centers for Disease Control (CDC) siffror från biverkningar av vaccinet Gardasil, som infördes 2006. Under dessa fem år har det förekommit rapporter om 71 dödsfall. Andra allvarliga biverkningar, som förlamningar, tillskrivs inte vaccinet av CDC även om det har rapporterats på annat håll.
Cancer är inte en smittsam sjukdom. Men en politiker har undertecknat en order om att vaccinet skall ges till Texas’ ungdomar. Varför? Kan det vara så att några dagar efter att Perry undertecknade ordern om vaccinering, gav vaccintillverkaren Merck honom en rejäl kampanjdonation? Varför tillåter den medicinska professionen politiker att skriva ut receptbelagda läkemedel? Praktiserar dessa politiker medicinsk vetenskap utan läkarlegitimation?
George Santayana skriver i sin Reason in Common Sense, The Life of Reason, Vol.1
”De som inte minns det förflutna är dömda att upprepa det.”
Vi upprepar sannerligen historiens misstag när det gäller hur vi praktiserar vaccinering. Det finns mycket kunskap i det förflutna.
Det som denna artikel handlat om är följande:
Dr Wilder säger år 1901, att efter vaccinkontaminering av kroppen, kan den tidigare renheten av kroppen aldrig återvinnas. Idag har vi en generation av barn vars hälsa har förstörts av vacciner. Winterburn sade år 1885, att det upphör att vara komiskt om en vetenskaplig fråga inte kan diskuteras rationellt utan att upplysta frågeställare anklagas för mental störning.
Han tillskrev Jenner en brist på en förnuftig debatt, eftersom han ignorerade eller undertryckte fakta om att kokoppor inte hindrade smittkoppor. Den högljudda debatten idag är otäck och tillför ingenting till diskussionen.
Vi har accepterat att den medicinska professionen har rätt att störa den normala funktionen hos den mänskliga kroppen trots varningen från dr Hadwen 1896. Sir James Paget uttryckte sin bestörtning år 1850 över att personer vaccinerades utan att genomgå en grundlig läkarundersökning. Idag ser vi barn uppradade för att få sin spruta utan att någon ifrågasätter det.
År 1896 konstaterade dr Hadwen att vaccination blivit en politisk fråga, inte en medicinsk. I dag har vi politiker som inte bara förnekar föräldrarnas rätt att själva bestämma, de gör dessutom vaccination obligatorisk. Inga frågor ställs av den medicinska professionen när politikerna tar sig rätten att ordinera läkemedel. Under andra omständigheter skulle de anklagas för att utöva läkarvård utan legitimation.
Tanken att föra in giftiga ämnen under huden för att förhindra sjukdom bygger på en falsk premiss, nämligen att kokoppor förebygger smittkoppor. Trots den enorma mängden av motsatt bevisning, är denna myt fortfarande levande. Dr Maclean berättade år 1810:
”Men erfarenheten har lärt oss att inte förvänta sig någon sådan rättrådig och storsint handling. Vi kan vara säkra på att under inga omständigheter kommer de att överge en så lukrativ verksamhet, inte förrän verksamheten överger dem.”
Det växande antalet föräldrar med vaccinskadade barn är de enda som kan förändra den nuvarande situationen. Som konsumenter kan de utöva sin makt och vägra produkten och därmed låta praxis överge vaccintillverkarna.
Om artikelförfattaren:
Dr Jennifer Craig föddes i Yorkshire i England. Utbildade sig till sjuksköterska. Emigrerade till Kanada, gifte sig, fick barn och tog en doktorsexamen. Hon har också utmärkt sig som skönlitterär författare. Hennes bok Yes Sister, No Sister handlar om hennes sjuksköterskeutbildning på Leeds Infirmary. Boken låg i 17 veckor på The Times bestseller lista 2010.
På 1800-talet orsakade injektion av var från kokoppor många sjukdomar; framför allt syfilis, tuberkulos och spetälska. Uppgifter om dessa sekundära infektioner fås bland annat i en studie från år 1867, publicerad av M. Depaul, chef för Vaccination Service, French Academy of Medicine. Där beskriver han risken för syfilis genom vaccination. Han räknar upp ett halvt dussin syfilisfall orsakade av vaccin, efter att 160 barn hade blivit infekterade.
Översättning: Margareta Lundström Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
Dr A. Wilder, professor i patologi och tidigare redaktör för The New York Medical Times, gick så långt som att år 1901 säga:
”Vaccination är infusion av kontaminerade element i systemet och efter en sådan förorening kan man aldrig vara säker på att återfå kroppens tidigare renhet. Tuberkulos följer i spåren av vaccinering lika säkert som verkan följer orsak.”
Dagens barn kommer säkert aldrig att återfå sin ursprungliga ”renhet av kroppen” efter att ha blivit antastade med vaccin från Dag Ett. Inte nog med att de lider av kroniska sjukdomar såsom astma, diabetes och eksem. De lider också av autism som under 2012 drabbade 1 barn på 88. Pojkar är mer drabbade än flickor, deras andel är 1 på 54 (USA).
I stället för en massiv forskningsinsats för att undersöka orsaken till denna epidemi gör regeringar och företag extraordinära ansträngningar för att förneka något som helst samband mellan autism och vaccinering. Detta trots att det är bevisat att metaller som aluminium och kvicksilver, som används i vacciner, orsakar neurologiska skador. Men en industri med $ 17 miljarders årlig lönsamhet är hotad.
Att människor kan diskutera frågor och basera sina argument på kontrollerbara uppgifter är avgörande på alla mänskliga områden, men ännu mer i frågor som rör hälsa och välbefinnande. Man behöver bara titta på ett diskussionsforum kring vaccination för att snabbt inse att okunskap, fördomar och personangrepp förekommer – vare sig diskussionen är för eller emot.
Ett exempel på personligt angrepp hittas på Rational Wiki: ”Suzanne Humphries är en nefrolog (njurläkare) som nyligen har blivit en högljudd förespråkare för pseudovetenskap och medicinskt kvacksalveri. Humphries har varit involverad i Medical Council on Vaccination, en frontgrupp för vaccinhysteri … ” Författaren är anonym och har upprepade gånger ändrat delar av webbsidan efter att dr Humphries försökt korrigera uppgifterna om sina meriter och andra uppenbart felaktiga uppgifter om sina publikationer.
Att dr Humphries är invärtesmedicinare och njurspecialist, som haft en framgångsrik karriär tills hon sade sanningen om vaccinationer, och att International Medical Council on Vaccination (IMCV) består av högst respekterade personer kan naturligtvis förringas när det gäller vaccinationer.
Vilken fanatiker som helst med tillgång till dator kan tillåta sig att kasta smädelser över professionella personer. Han eller hon anser sig förmodligen vara i besittning av den obestridliga kunskap som förmedlas av Fox nyheter och kan följa den demokratiska principen om att min okunnighet är lika mycket värd som din kunskap. Denna låga nivå av diskussion är inte ny. Winterburn skriver år 1885:
”Det verkar löjligt att en fråga av så stor vikt och av så rent vetenskaplig karaktär, skall drivas med en sådan högljuddhet. Men det upphör att vara komiskt och blir smärtsamt pinsamt när människor inte kan diskutera en fråga av så avgörande betydelse för dem själva och för mänskligheten, utan att beskylla varandra för att ha onda avsikter och för att vara mentalt störda. Ändå är detta precis vad som hänt sedan de tidigaste åren av vaccinationer.”
Att anklagas för att vara mentalt störd om du ifrågasätter vaccinering fortsätter än i dag. Till exempel, i januarinumret av Kanadas Maclean’s Magazin proklameras på framsidan: ”Hur Vaccingalningar utsätter Dina Barn för Risker”. Artikeln i tidningen är ett underbart exempel på hur Public Health propaganda upprepas av en okunnig journalist och utan en tillstymmelse till underlag.
Winterburn, en amerikansk MD, Ph.D, är helt klar över orsaken till detta kvalitetsförfall inom den vetenskapliga diskursen:
”Jenner startade den med sina ansträngningar att undertrycka alla fakta som talade emot hans teori, och hans mantel har under årens lopp axlats av män med liknande benägenhet att dölja obehagliga sanningar.”
Vid vaccinering var det första gången läkare mot betalning behandlade friska människor. Dr Hadwen sade i sitt tal år 1896: ”Jag anser att om en person är sjuk är en läkare skyldig att göra allt han kan för sin patient. Men när en person är frisk har han ingen rätt att störa normala funktioner i den mänskliga kroppen, vilket han gör när han inför en sjukdom, särskilt en sjukdom från en underordnad djurart ” Hadwens varning är lika tillämplig i dag, men ingår den i den nuvarande medicinska etiken? År 1850 varnade Sir James Paget:
”Jag tror det kan fastställas en i praktiken omutlig regel att ingen ska vaccineras utan en grundlig undersökning. Hälsovårdsmyndigheternas slarv i detta hänseende är häpnadsväckande. Vaccination utförs med en lättsinnig nonchalans som om det vore en fullständig omöjlighet att det skulle kunna skada människor och utan att ställa den minsta fråga om deras fysiska tillstånd eller sjukdomshistoria. Och detta görs bland de samhällsklasser där den största faran alltid lurar – bland hyreshusbefolkningen. En vaccination måste ju för att vara effektiv invadera och förändra hela kroppskonstitutionen.”
Dagens motsvarighet till ”hyreshusbefolkning” är de fattiga i Afrika som inte bara lider av kronisk undernäring, diarré, tuberkulos och parasiter utan också av vacciner från väst. Deras börda har ökats med kroniska sjukdomar som följd av detta.
WHO medger att dess massvaccinationsprogram orsakar epidemier av sjukdomar som inte är mindre allvarliga än de som tredje världens befolkning blir vaccinerade mot.
WHO medger att de 16 miljarder injektioner som årligen administreras i hela världen, antingen som vacciner eller läkemedel, varje år orsakar uppskattningsvis 21 000 000 fall av hepatit B, 2 000 000 fall av hepatit C och 260 000 fall av HIV i utvecklingsländerna.
Hälsomyndigheter är lika nonchalanta i dag. När ett vaccinprogram har skrivits uppfattas det som ett påbud från högre makter, särskilt av sjuksköterskor, eftersom de är utbildade att följa order. I många fall är tanken helt främmande att vacciner skulle kunna vara farliga.
Inte bara det, den accepterade etiska principen om ett informerat samtycke gäller inte för vaccination. Istället är tvång och skuld lagda på människor, i synnerhet på föräldrar som vägrar vaccination. Ett färskt exempel på behandling av vacciner med ”lättfärdig nonchalans” skedde i Belgien i januari 2012. Nio veckor gamla tvillingar, födda en månad för tidigt, gavs nio vacciner på en dag. En av tvillingarna hade en förkylning den dagen. Men bortsett från det, är för tidigt födda barn med sina omogna organ extremt sårbara. En vecka senare dog den tvillingen. Medicinsk personal förnekade samband med vaccination.
Om artikelförfattaren:
Dr Jennifer Craig föddes i Yorkshire i England. Utbildade sig till sjuksköterska. Emigrerade till Kanada, gifte sig, fick barn och tog en doktorsexamen. Hon har också utmärkt sig som skönlitterär författare. Hennes bok Yes Sister, No Sister handlar om hennes sjuksköterskeutbildning på Leeds Infirmary. Boken låg i 17 veckor på The Times bestseller lista 2010.
Översättning: Margareta Lundström Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
Efter en katastrofal smittkoppsepidemi i England 1872, trots hög vaccinationstäckning, utsågs en kunglig vaccinkommission år 1889 för att granska ärendet. Sju år och 136 möten senare utfärdade kommissionen fem huvudrapporter, bestående av tätt tryckta dokument, tillsammans med åtta tjocka bilagor som tillsammans vägde över 6 kilogram. Detta tunga motbevis lyckades ändå inte göra en spricka i den bergfasta övertygelsen om att vaccin trots allt hindrar smittkoppor!
Översättning: Margareta Lundström Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
Dr Maclean, en välkänd medicinsk auktoritet på den tiden erbjöd en förklaring av den bergfasta övertygelsen när han år 1810 sade:
”Det kan tyckas att det åligger vaccinatörerna att träda fram och vederlägga felaktigheten hos de många konstaterade fakta mot vaccinering, vilka har avgetts av oförvitliga auktoriteter, eller göra ett hedervärt och manligt medgivande om att ha haft fel. Men erfarenheten har lärt oss att inte förvänta oss någon sådan rättrådig och storsint handling. Vi kan vara säkra på att de under inga omständigheter kommer att överge en så lukrativ verksamhet, inte förrän verksamheten överger dem.”
Macleans ord är fortfarande sanna. Samma övertygelse om att vacciner förebygger sjukdom kvarstår än i dag, en övertygelse tillsammans med samma bagatellisering av bevisen på motsatsen.
År 2012 rapporterar Reuters forskning som visar att utbrott av kikhosta är högre bland vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade barn. Denna slutsats bygger på en studie ledd av Dr David Witt, en specialist på infektionssjukdomar på Kaiser Permanente Medical Center i San Rafael, Kalifornien.
Witt rapporterade att i början av 2010 utbröt en topp av sjukdomsfall vid Kaiser Permanente Medical Center i San Rafael. Det fastlades snart att det var ett utbrott av kikhosta – den största i Kalifornien på mer än 50 år. Witt hade förväntat sig att se sjukdomen hos ovaccinerade barn, i tron att de är mer mottagliga för sjukdomen.
”Vi började dissekera data. Det som var mycket överraskande var att majoriteten av fallen var fullt vaccinerade barn. Det var det som fångade vår uppmärksamhet.”
Witt bör hedras för att uppmärksamma detta faktum.
Vi har siffror från 1800-talet som visar att stora andelar av de som drabbades av smittkoppor hade vaccinerats och vi har siffror från 2010 som visar att de flesta fall av kikhosta var vaccinerade. Men människor fortsätter att tro att vaccinering förhindrar sjukdom. Hur många fler lektioner behöver vi? Inte nog med att varet från kokoppor inte förhindrar smittkoppor, det gynnar smittspridning och för med sig ett stort antal biverkningar.
År 1807 sade Mr Birch vid S:t Thomas Hospital, dåvarande prinsen av Wales’ biträdande kirurg:
”Det är inte ovanligt att höra en offentlig vaccinatör säga att han har vaccinerat ett visst antal tusen och aldrig sett den minsta skada. Visst, man behöver inte se solen om man bara bestämt stänger ögonen. Tyvärr, jag är ledsen över att behöva säga det, men många medicinare som upptäcker svåra skador, tror att de kan döljas av bortförklaringar. Som om något gott någonsin kommit ut av en lögn.”
År 1986 stiftade kongressen i USA National Childhood Injury Act. Lagen kräver att alla läkare som administrerar vacciner skall rapportera vaccinreaktioner till federala hälsomyndigheter. Men på Food and Drug Administration (FDA) uppskattar man att endast 10 procent av läkarna rapporterar inträffade fall.
Tidigare FDA-kommissionären David Kessler uppskattar i en artikel i Journal of American Medical Association 1993, att även om FDA får in många rapporter om biverkningar så är dessa förmodligen bara en bråkdel av dem som vaccinatörerna möter.
Endast biverkningar som visar sig inom några dagar efter vaccination anses vara resultatet av vaccinet. Mer kroniska effekter såsom astma, är av myndigheterna inte förknippade med vaccinationen. En jämförande studie av vaccinerade och icke-vaccinerade barn skulle kunna ge svar på många frågor. Men av något skäl vägrar hälsovårdsmyndigheterna att göra en sådan studie.
Två små jämförande studier har gjorts av föräldragrupper: en i Nya Zeeland och en i Kalifornien. Båda studierna visade att kroniska sjukdomar, såsom autism, astma och eksem, var vanligare hos vaccinerade barn. Bortsett från resultatet: Varför måste föräldragrupper bedriva forskning som borde utföras av hälsovårdsmyndigheterna?
Om artikelförfattaren:
Dr Jennifer Craig föddes i Yorkshire i England. Utbildade sig till sjuksköterska. Emigrerade till Kanada, gifte sig, fick barn och tog en doktorsexamen. Hon har också utmärkt sig som en skönlitterär författare. Hennes bok Yes Sister, No Sister handlar om hennes sjuksköterskeutbildning på Leeds Infirmary. Boken låg i 17 veckor på The Times bestseller lista 2010.
Det gamla engelska ordspråket ”historien upprepar sig” kan inte bättre illustreras än av hur vaccinering praktiseras, en praxis som blev utbredd på 1800-talet och som fortfarande bedrivs i dag. Detta skriver Jennifer Craig, PhD, i en artikel om vaccinets historia, översatt av Margareta Lundström. Syftet med artikeln är att betrakta vad några av de mest respekterade läkarna från förr hade att säga om vaccinering.
Bild: Freedigitalphotos/graur razvan ionut Del 1 Del 2 Del 3 Del 4
Ett antal böcker från artonhundratalet tar upp frågor om vaccinering, vilka i hög grad liknar dagens. Men eftersom vi har misslyckats med att dra lärdom av vad som skrivits av tidigare författare, mestadels läkare, upprepar vi nu samma misstag med ödesdigra konsekvenser för befolkningens hälsa. Fyra frågor kommer att belysas och dessa var lika aktuella på artonhundratalet som de är idag:
Edward Jenner, en engelsk apotekare, lyssnade på ett rykte bland mjölkerskor. Detta rykte sade att om man drabbats av kokoppor, en banal smitta, förhindrades smittkoppor. Han beslöt sig för att pröva ryktet genom att föra in varet från kokoppor under huden på en försöksperson för att framkalla en kokoppsinfektion. Om försökspersonen fick kokoppor skulle man sedan försöka framkalla smittkoppor på densamme.
Trots Jenners rykte som den förste att prova ympning av kokoppor, kan han inte räkna sig som upphovsmannen. Krönikor nämner även en bonde från Dorset vid namn Benjamin Jesty, en lärare vid namn Plett och en bonde från Holstein vid namn Jensen. Samtliga ”experimenterade framgångsrikt” på området kokoppsvaccination i flera år innan Jenners första ympning. Deras namn redovisas inte i historien, förmodligen eftersom förfarandet inte hindrade smittkoppor.
Sanningshalten i ryktet om att man efter att ha haft kokoppor skyddas från smittkoppor, skulle ha kunnat testas med en enkel enkät. Man kunde ha frågat hur många människor med smittkoppor som haft kokoppor. Men, många visste att sambandet var felaktigt. Walter Hadwen, JP, MD, LRCP, MRCS, LSA, beskrev i ett officiellt tal i januari år 1896:
”När han (Jenner) först hörde om kokoppslegenden började han tala om den vid sammankomsterna i en social medicinsk förening, där den tidens äldre läkare möttes för att röka sina pipor, dricka ett glas och prata om sina fall. Men han blev utskrattad direkt. Kodoktorerna, det vill säga veterinärerna, kunde ha berättat för honom om hundratals fall av smittkoppor som följt efter en kokoppsinfektion.”
Även Jenners anhängare ansåg att ryktet var falskt. En rapport från Royal Society, 1806, säger: ”Kommittén medger att de sett några fall av smittkoppor hos personer som smittats av kokoppor på naturligt sätt.” Trots de underliggande falska förutsättningarna, gick experimenten vidare.
Jenners första experiment på åttaårige James Phipps ägde rum den 14 maj 1796. Han upprepade sedan proceduren på flera andra barn. Övertygad om framgång med sina experiment lovade han den godtrogne kung George III att hans vaccin skulle ha den ”synnerligen gynnsamma effekten med ett livslångt skydd för personer som på detta sätt ympades och helt säkert skydda från infektion av smittkoppor.”
Kungen framlade en begäran till parlamentet om att Jenner skulle förlänas ett legat ur statskassan. En summa motsvarande en halv miljon dollar anslogs. Detta gav upphov till en armé av betalda vaccinatörer som genomdrev sin uppgift med stor iver. Efter vaccinationerna började smittkoppsinfektioner uppträda i ett alarmerande stort antal.
Winterburn åberopar flera fall. Till exempel från ”Smittkoppssjukhuset” i London, som antas vara en god representant för erfarenheten i England: ”antalet fall av smittkoppor efter vaccination har stadigt ökat från ca 5 procent i början av detta århundrade till 44 procent år 1845, 64 procent år 1855, 78 procent år 1865, 90 procent år 1875 och nu 1885 ca 96 procent.”
Det konstaterades inte bara fler fall av smittkoppor, det inträffade även fler dödsfall.
I en rapport av Dr William Farr, sammanställare av statistik från Registrar General of London, konstaterades:
”Smittkoppor har uppnått sin maximala dödlighet efter införandet av vaccination. Den genomsnittliga årliga dödligheten för 10 000 invånare 1850 till 1869 var 2,04. Efter den obligatoriska vaccineringen 1871 var dödstalet istället 10,24 för 10 000 invånare. År 1872 var dödstalet 8,33, och detta efter de mest lovvärda insatser för att utvidga vaccination genom lagbestämmelser.”
Trots dessa siffror och många andra rapporterade siffror, fortsatte vaccinförespråkarna att påstå att vaccination förhindrar smittkoppor. Och gör så fortfarande.
Om artikelförfattaren:
Dr Jennifer Craig föddes i Yorkshire i England. Utbildade sig till sjuksköterska. Emigrerade till Kanada, gifte sig, fick barn och tog en doktorsexamen. Hon har också utmärkt sig som en skönlitterär författare. Hennes bok Yes Sister, No Sister handlar om hennes sjuksköterskeutbildning på Leeds Infirmary. Boken låg i 17 veckor på The Times bestseller lista 2010.
Två milstolpar – en regeringseftergift i US Vaccine Court och ett banbrytande vetenskapligt dokument – bekräftar att läkaren, forskaren och AMC-chefen doktor Andrew Wakefield, och föräldrarna till de autistiska barnen, hade rätt hela tiden.
Översättning: Fred S Jarl
I en nyligen publicerad dom i vaccinrätten från 13 december 2012, där föräldrarna beskrivit hur ”mpr-vaccinationer” orsakade en ”allvarlig och försvagande skada på Ryan Mojabis[i] hjärna, diagnostiserad som Autism Spectrum Disorder (’ASD’)”, tillerkändes han hundratusentals dollar.
Senare samma månad drabbades regeringen av ännu ett stort nederlag när den unga Emily Moller från Houston fick ersättning efter en vaccinrelaterad skada som, än en gång, omfattade mpr och resulterade i autism.
Fallen följer liknande framgångsrika inlagor i italienska och amerikanska rättssalar (inklusive Hannah Poling[ii], Bailey Banks[iii], Misty Hyatt[iv], Kienan Freeman[v], Valentio Bocca[vi] och Julia Grimes[vii]), i vilka regeringen gav upp eller rätten kom fram till att vacciner hade orsakat hjärnskada. Denna skada ledde i sin tur till en ASD-diagnos. Mpr-vaccin var den gemensamma nämnaren i dessa fall.
Och idag rapporterade forskare och läkare från Wake Forest University, New York och Venezuela, fynd som inte bara bekräftar förekomsten av tarmsjukdom hos barn med autism och symptom på magåkomma, utan som även visar att denna sjukdom kan vara ny.[viii]
Genom sofistikerade laboratoriemetoder har doktor Steve Walker och hans kollegor bekräftat Wakefields ursprungliga fynd, genom att påvisa molekylära förändringar i barnens tarmvävnader, vilka var mycket tydliga och uppenbart onormala.
År 1998 upptäckte och rapporterade doktor Wakefield tarmsjukdom hos barn med autism.[ix] Baserat på barnens medicinska historia kopplade han deras sjukdom och deras autistiska regression till mässling, påssjuka och röda hund-vaccinet (mpr-vaccinet). Han har sedan dess blivit utsatt för obevekliga personangrepp samt yrkesmässiga angrepp i media, från regeringar, läkare och läkemedelsindustrin. Efter uppenbart falska och mycket skadliga anklagelser om forskningsfusk från den brittiske journalisten Brian Deer och British Medical Journal, driver doktor Wakefield förtalsmål mot dessa i Texas.[x]
Medan upprepade studier gjorda runt om i världen har bekräftat Wakefields magåkomma hos autistiska barn[xi] och hans synpunkt om att säkerhetsstudierna av mpr är otillräckliga[xii], har doktor Wakefields karriär blivit förstörd av falska anklagelser. Trots detta fortsätter han oförtröttligt att arbeta för att lösa autismkatastrofen.
Förekomsten av autism har ökat till en risk på ungefär 1 av 25 för barn födda idag. Under tiden fortsätter regeringar, i avsaknad av en förklaring och av rädsla för att förlora allmänhetens förtroende, att förneka kopplingen mellan vaccin och autism, trots nederlagen i vaccinrättegångar.
I ett uttalande från sitt hem i Austin, Texas, sa doktor Wakefield; ”Det råder mycket liten tvekan om att vacciner kan orsaka och orsakar autism. Bevisen för en negativ reaktion i form av hjärnskada efter mpr, vilken utvecklas till en autismdiagnos, är överväldigande. Det är nu en fråga om att räkna antalet drabbade. Föräldrarnas berättelser var riktiga hela tiden. Regeringar måste sluta att leka med ord medan barn fortsätter att ta skada. Min förhoppning är att ett erkännande av tarmsjukdom hos dessa barn kommer att leda till en lindring av deras lidande. Detta är verkligen på tiden.”
Doktor Andrew Wakefield är en bästsäljande författare, grundare av det ideella forskningsinitiativet inom autism; Strategic Autism Initiative (SAI) och chef för Autism Media Channel.
Se:
“Identification of Unique Gene Expression Profile in Children with Regressive Autism Spectrum Disorder (ASD) and Ileocolitis” PLOS ONE March 8, 2013, tillgänglig online via:
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0058058
För att se en exklusiv intervju med en av studiens huvudförfattare doktor Arthur Krigsman, gå till autismmediachannel.com
Kontakt: info@autismmediachannel.com eller (001) 512 992 7389
Översättning: Fred S Jarl
Källor:
[i]
http://www.uscfc.uscourts.gov/sites/default/files/CAMPBELL-‐SMITH.MOJABI PROFFER.12.13.2012.pdf
[ii] http://www.cbsnews.com/8301-‐31727_162-‐20015982-‐10391695.html and http://www.uscfc.uscourts.gov/sites/default/files/CAMPBELLSMITH.%20DOE77082710.pdf
[iii] http://www.uscfc.uscourts.gov/sites/default/files/Abell.BANKS.02-‐0738V.pdf (see footnote 4)
[vi] http://www.dailymail.co.uk/news/article-‐2160054/MMR-‐A-‐mothers-‐victory-‐The-‐vast-‐majority-‐doctors-‐say-‐link-‐triple-‐jab-‐autism-‐Italian-‐court-‐case-‐reignite-‐controversial-‐debate.html
[viii] Walker S., Fortunado J, Krigsman A., Gonzalez L. Identification of Unique Gene Expression Profile in Children with Regressive Autism Spectrum Disorder (ASD) and Ileocolitis.
[ix] Wakefield AJ. Callous Disregard: Autism and Vaccines – The Truth Behind a Tragedy. 2010. Skyhorse Publishing, NY, NY. Chapter 1, footnotes 1 & 4, p.20
[x] For Affidavits see www.DrWakefieldJusticeFund.org
[xi] Wakefield AJ. Waging War on the Autistic Child. 2012 Skyhorse Publishing NY, NY. Chapter 2, footnotes 2-‐11, pp.255-‐256
[xii] Jefferson T et al, Unintended events following immunization with MMR:
a systematic review.
Vaccine 21 (2003) 3954–3960
Bevisen för Gardasils effekter, som presenterats av Merck, håller inte för noggrann genomläsning. Detta stämmer även för GlaxoSmithKline’s (GSK’s) Cervarix. Forskarna Tomljenovic, Spinosa och Shaw har dokumenterat hur dessa vacciner har misslyckats med att uppfylla det som utlovats.
Sammanfattning: Peter Widén
Cervarix är ett vaccin ursprungligen utformat för flickor runt puberteten. Detta för att förebygga livmoderhalscancer genom att förhindra infektion med humant papillomvirus (HPV) av stammarna 16 och 18. Studier utförda av GSK tittar på samma resultat som Merck gjorde; utveckling av cellförändringar i livmoderhalsen. Men till skillnad från Mercks gardasilstudier var försökspersonerna inte inkluderade i testen om de redan hade en pågående HPV-infektion. Som redan dokumenterats har det visat sig att flickor som redan var infekterade med HPV hade så mycket som 44-45% större risk för att drabbas av cellförändringar.
Det finns tre nivåer av cervikal intraepitelial neoplasi (CIN): 1, 2 och 3, där 1 är den mildaste. För att förstå resultaten är det viktigt att förstå att CIN-skador inte nödvändigtvis utvecklas till cancer. CIN är ett system för att klassificera celler i livmoderhalsen som kan utvecklas till cancer. I själva verket utvecklas endast 5% av HPV-infektioner till CIN 2/3-skador. Och de går ofta tillbaka till det normala. Mindre än 1,6% av infektioner leder till CIN 3-skador, som inte heller det är cancer.
Kom ihåg detta: endast en mycket liten del av HPV-infektioner avancerade till CIN 2/3, och ännu mindre utvecklades till cancer. En diagnos av HPV eller ens skador till följd av dessa virus motsvarar inte en framtida cancerdiagnos.
Vidare är endast ca 70% av livmoderhalscancerfallen förknippade med HPV-stammarna 16/18. Det är därför nödvändigt att visa att vaccinet har en chans att förhindra minst 70% av livmoderhalscancerfallen. Annars ger det inget värde i förhållande till Pap-screening (ett redan utvecklat riskfritt system som används för att upptäcka just livmoderhalscancer).
Resultat efter 2,9, 6,3 samt 7,3 år av tester kan du läsa om i originalartikeln ”Ceravix like Gardasil doesn’t do what was claimed: research”
Studierna var utformade väldigt olika. En del inkluderade kvinnor som redan kommit i kontakt med HPV och en del inte. Och det finns fler felkällor än så. Resultaten är naturligtvis svåra att dra några definitiva slutsatser från. Uppgifterna är tvivelaktiga på grund av extremt stora konfidensintervaller (särskilt i de bästa resultaten), brist på p-värden på längre sikt och det ringa antalet försökspersoner i de långsiktiga studierna.
Studien dokumenterar en mycket viktig punkt om livmoderhalscancer; att den stora majoriteten av HPV-infektioner och cellförändringar i cervix rensas av kroppen utan resulterande skadeverkningar. GSK:s egna studier, dåliga som de är och naturligtvis utformade för att producera bästa möjliga resultat för sin produkt, visade att antalet fall av CIN 3 är extremt få. Antalet CIN 2-fall är mycket lägre än av CIN 1, vilket är precis vad vi skulle förvänta oss om de flesta fall gick tillbaka naturligt. Således har de oavsiktligt hjälpt till att dokumentera att markörerna CIN 1 och 2 är meningslösa vad gäller att bestämma vaccinets effektivitet i förebyggandet av cancer!
Även om effektiviteten för HPV 16/18 är hög, bör vi söka liten eller ingen tröst alls från det. Det viktiga är den totala effektiviteten, alltså ifall vaccinet minskar CIN-skador relaterade till någon cancerassocierad HPV-typ i en takt tillräckligt hög för att motivera dess användning.
Självklart kan varken Cervarix eller Gardasil motiveras i termer av funktionalitet. Godkännandet från FDA och hälsomyndigheter runt om i världen, för att inte tala om trycket och i vissa fall tvånget att ta dessa vaccinationer, är helt omotiverade.
Sammanfattning: Peter Widén/Bild:Freedigitalphotos/Imagerymajestic