polio

Månadsgammal baby dog några timmar efter sin första vaccination

22 mars, 2013 By Marina 7 Comments

En liten flicka på en månad dog den 21 februari 2013 i Indien bara några timmar efter att ha fått sina första vaccinationer: hepatit B, dpt (difteri, kikhosta och stelkramp) och orala poliodroppar. Hennes föräldrar skyller hennes död på vaccinationerna och har lämnat in ett klagomål mot sjukhuset för vårdslöshet.

Sammanställning: Marina Ahlm

Strax före vaccinationstillfället informerade flickans föräldrar sjukhuset om att deras barn var sjukt och hade hosta. Efter att ha undersökt barnet, berättade läkarna för barnets föräldrar att hostan orsakades av förändringar i vädret och därmed fullbordades vaccinationerna.

Fem vacciner senare är deras dotter borta

Enligt rapporter började flickan gråta omedelbart efter att ha mottagit vaccinationerna. Men läkarna informerade hennes oroliga föräldrar om att det var möjligt att hon kunde gråta hela dagen, eftersom detta är en vanlig biverkning av vaccinationerna. De rådde hennes föräldrar att ta henne hem och mata henne. Pappan berättar:

”Vi tog hem henne och matade henne med mjölk omkring två timmar senare. Runt 7 på kvällen var hennes ögon stängda och vi antog att hon hade somnat. När min fru försökte väcka henne rörde hon inte på sig.”

De tog genast barnet till sjukhuset men tyvärr var det för sent och flickan dödförklarades vid ankomsten. Experter rapporterade därefter att biverkningar efter vaccinationer är sällsynta och att de 22 andra barnen som fick vaccinationer sades må bra.

Man kan undra om det i första hand var lämpligt för det lilla barnet att få vaccin eftersom hon inte var frisk? Eftersom man såg att barnet inte mådde bra efter vaccineringen, varför övervakades hon inte av sjukhuset i 24 timmar, för säkerhets skull?

I västvärlden är det ovanligt för såhär små barn att få så många vaccinationer på en gång, men enligt det indiska Academy of Pediatrics (IAP) vaccinationsschema, är detta förfarande normalt. I själva verket, så snart ett barn föds i Indien, får det BCG, OPV (oralt poliovaccin) och Hep B-vaccination. Detta vaccinationsschema är speciellt skrämmande när man betänker att polio enligt de traditionella medierna nästan helt har utrotats i Indien.

Den verkliga faran inte polio

Om polio nästan är utrotad, varför är det nödvändigt att ständigt vaccinera indiska barn under de första fem åren av deras liv? Enligt det indiska vaccinationsschemat, får barn i Indien poliovaccin enligt följande:

Födelse
6 veckor
10 veckor
14 veckor
6 månader
9 månader
16 -18 månader
4-5 år

Faktum är att barn i Indien får fyra doser av IPV (inaktiverat poliovaccin) och fyra doser av OPV (oralt poliovaccin) innan de är fem år gamla. Åtta poliovaccinationer känns som en massa vacciner för en sjukdom som nästan har utrotats, eller hur? Är det konstigt att barn dör när de kan de få 50 eller fler vaccinationer innan de är fyllda fem? Särskilt när man betänker att många av de barn som får dessa vacciner är sjuka, undernärda och kan leva under fruktansvärda förhållanden utan tillgång till rent dricksvatten.

”Högriskbarn” ges ytterligare sju vaccinationer. Deras immunsystem är redan stressat av till exempel hiv-infektion, kroniska hjärt- och lungsjukdomar, astma, leversjukdom, njurproblem och diabetes. Barn som får långvarig steroidbehandling, salicylater, immunosuppressiv behandling eller strålbehandling administreras också dessa extra vacciner. Hur kan deras redan nedsatta immunförsvar hantera över 50 vacciner som innehåller flera giftiga ingredienser?

En viktig punkt de traditionella medierna bekvämt glömmer att nämna är en nyligen publicerad artikel som visar att en ökad tillförsel av OPV-doser hos barn i Indien förknippats med ökningar i akut förlamning (AFP), vilken är lika förlamande och dödlig som vild polioförlamning! Dr Mercola rapporterade i augusti 2012:

”En artikel publicerad tidigare i år i den indiska Journal of Medical Ethics borde ha skapat rubriker runt om i världen. Detta eftersom det uppskattningsvis fanns 47 500 fall av ett polioliknande tillstånd hos indiska barn som fått upprepade doser av oralt poliovaccin under bara 2011. Incidensen av icke-polioförlamning (AFP) i Indien är nu 12 gånger högre än förväntat och sammanfaller med stora ökningar av OPV-doser som ges till barn i strävan att ’utrota’vild infektion av polio och förlamning.”

I försöket att stoppa spridningen av polio, en sjukdom som enligt Bill Gates redan är nästan utrotad, har han tillsammans med många av de organisationer han arbetar med, helt legitimt förlamat barn med poliovaccineringarna tänkta att skydda dem. Om Bill Gates och ”humanitära” organisationer verkligen vore bekymrade över dessa barns välfärd, skulle de slutat använda OPV helt efter att ovannämnda rapport publicerades.

Istället är denna typ av legitimt folkmord vad Bill Gates och hans armé av hjälpare kallar Guds verk, medan regeringen, Big Pharma och den medicinska professionen kallar det vård!

Slutsats

Intressant är att OPV stoppades i USA år 2000 eftersom det orsakar vaccinassocierad paralytisk polio. Men hellre än att förstöra dessa livshotande vaccinampuller, liksom många andra avvecklade och farliga vacciner, skeppas de i stället över till utvecklingsländerna för att användas där.

Galet, eller hur? Inte enligt Bill Gates, som säger att om sex år kommer polio att vara utplånat från planeten:

”Vi är på väg att göra något vi aldrig kunnat göra innan för de allra flesta barnen på de mest avlägsna platserna i världen.”

Vad han inte nämnde, var naturligtvis det faktum att dessa vaccinationer orsakar många fall av förlamningar och även dödsfall. Frågan är hur många andra barn som dött efter att ha fått dessa vacciner utan att deras död rapporterats? Kanske herr Gates kan svara på varför han anser att det är nödvändigt att ge barn i Indien fyra doser av ett vaccin som förbjöds i hans eget land, och om han är beredd att vaccinera sina egna barn med samma vaccin?

Läs hela artikeln och se referenserna

Sammanställning: Marina Ahlm

Vaccinkritik ingen modetrend – redan på 1800-talet visste man att smittkoppsvaccin var livsfarligt och ineffektivt

1 mars, 2013 By Marina 14 Comments

Aftonbladet skriver i sin artikel ”Ansvarslöst att inte vaccinera sig”, att modetrenden med ”vaccinationskritik” rentav kan vara livsfarlig. Att börja en artikel på detta vis visar tydligt hur dåligt insatt man är i hela vaccinationsfrågan. Kritik mot vaccin är nämligen ingen nyhet och det har i alla tider funnits upplysta människor som skrivit böcker och artiklar samt protesterat för att visa att vacciner gör större skada än vad som hävdas.

Text: Marina Ahlm

Förr eller senare märks konsekvenserna av ett agerande och många människor märker att vacciner varken fungerar eller har den säkerhet som utlovats. Hade de varit säkra och effektiva hade man inte behövt utöva känslomässig utpressning och försöka få människor att känna sig värdelösa och oansvariga. För vem vill inte ha det magiska pillret som löser alla sorger och besvär?

Vacciner leder inte till bättre hälsa och har aldrig gjort det. Sedan när har det blivit accepterat att medvetet ha ihjäl människor, utsätta dem för risken att drabbas av hjärnskador, förlama dem och utsätta dem för andra former av hälsorisker? Allt med argumentet att vi ska hindra människor från att bli sjuka och att detta ”sjukdomshot” till och med kan utrotas. Virus och bakterier är något som funnits sedan urminnes tider och man kan fråga sig om dessa mikroorganismer verkligen är människans största hot och om lösningen på människans problem är att föra krig mot dessa mikroorganismer?

På 1700-talet skrev en apotekare: ”Naturliga vanliga smittkoppor dödar sällan, om man inte är under misskötsel eller bär på någon dold ondska som var lugn innan men väcks i vätskan och sammanförs med jäsningen av kopporna.”

År 1885 skrev William White en 600 sidor lång bok, The Story of a Great Delusion, som visar att vaccinet inte varit den avgörande faktorn för smittspridning. Dessutom ökade mortaliteten bland barn under de år det var tvångsvaccinering. Som exempel kan nämnas att en strikt obligatorisk vaccinering i England 1870-72 ledde till en enorm smittkoppsepidemi som hade ihjäl 44 840 människor (1).

Redan för mer än 100 år sedan visste man att smittkoppor försvann i högre grad i områden utan vaccinering. I New York-området hade man i minst 15 år i rad fler som dog i sviterna efter smittkoppsvaccin än av själva sjukdomen. Presidenten fick till och med en petition för att vaccineringen genast skulle upphöra (2).

Anledningen till att smittkoppor så gott som är borta (detta om man bortser från högre levnadsstandard på många håll i världen), är att en doktor vid namn William Foege började studera smittspridningen mellan byarna i Afrika. Han utformade sedan program där man efter rapportering började isolera de som var sjuka. Detta ledde till att smittkoppsutbrotten försvann, men än vägrar WHO att inse fakta och fortsätter lobba för vaccin (3).

Människans problem ligger inte i existensen av mikroorganismer. Istället bör vi fokusera på hur vi väljer att behandla oss själva och vår omgivning. Ta DDT som man i början av 1940-talet gjorde en utvärdering av och fann att det var toxiskt. Men i stället för att avbryta användandet hävdade kommittén för medicinsk forskning i USA att ”DDT använt enligt föreskrifterna utgör liten eller ingen risk alls” (4). Så i stället för att ta det säkra före det osäkra gick tanken på att utrota all ohyra före människors hälsa. Konsekvenserna blev så klart förödande då just DDT-användningen är en stor orsak till att polioviruset fick fäste i människokroppen och därmed ledde till förlamningar (5).

Denna vaccinhysteri har förödande konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Sedan mitten av 90-talet har människor som lider av undernäring ökat medan vaccinationstäckningen gjort detsamma. Detta är ett tydligt bevis på hur människor prioriterar. Vacciner före mat och rent vatten!

Artikeln avslutas med ”Att tvinga människor att delta i vaccinationsprogrammet är ingen framkomlig väg. Men myndigheterna borde kunna göra mer än i dag för att upplysa om riskerna med att avstå”. Här har vi ett riktigt allvarligt och förödande argument. Vi ska alltså vaccinera oss för att det finns risker med att bli sjuk? Ja, det finns risker med att bli sjuk men detta är inget bevis för att vacciner är lösningen. Ej heller att vacciner är säkra och effektiva.

Den dag det framkommer bevis på att det är hälsosamt att bespruta sig med tungmetaller, främmande proteiner, celler från aborterade foster, affärshemliga ingredienser, virus från alla möjliga ursprung och pesticider – den dagen lovar jag att överväga om jag är intresserad av att tacka ja till ett vaccin.

Text: Marina Ahlm

Vacciner och kopplingen till nutidens epidemi av autoimmuna sjukdomar

27 februari, 2013 By Marina 1 Comment

En mycket intressant föreläsning av Dr. Tent om den epidemi av autoimmuna sjukdomar som vi nu har på planeten. Jag håller med honom, våra kroppar är fulla av virus. De kommer dels naturligt genom våra sociala möten med folk, dels per injektion – och det är de sistnämnda som är de allvarligaste i och med att de går in i blodbanan och förbi våra normala skyddszoner som hud och slemhinna. Dessa virus ansamlas ofta längs ryggraden och på andra ställen i kroppen där de ligger inaktiverade. De saker som kan aktivera dem listade han i föreläsningen: rökning, stress, kemikalier, nya vaccinationer, blodtransfusioner, strålning, kirurgiska ingrepp, aggressiva familjemedlemmar, Ibuprofen, rädsla och naturligtvis näringsbrist. Med andra ord; vi kan ha alla dessa virus i vår kropp och inte märka något under en lång tid. Så utsätts vi för stress av något slag och då blommar de upp och ställer till det i kroppen.

– Dr Ann-Charlotte Stewart

Är det de vaccinerade eller de ovaccinerade som utgör ett hot mot folkhälsan?

25 november, 2012 By Marina 7 Comments

Varför är det så viktigt för en del människor att få andra människor att vaccinera sig själva och sina barn? En anledning anses vara att vi annars skulle dö och skadas i större omfattning. Men är det verkligen de sjukdomar som vi var hårt drabbade av för 100 år sedan som utgör dagens största hot? Vaccinföre- språkarna hävdar att det skulle bli så om vi slutade vaccinera.

Text: Marina Ahlm

Under 1800-talet var scharlakansfeber en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn. Under 30-årsperioden mellan 1861 till 1890 var antalet döda i ”barnsjukdomar” i vårt land 25 580 i kikhosta, 32 590 i mässling, 81 040 i difteri och 86 960 i scharlakansfeber. Dödligheten i alla dessa sjukdomar minskade kommande år och fortsatte att göra så en bra bit in på 1900-talet innan varken vaccin eller antibiotika fanns tillgängligt. Än idag använder vi inget vaccin mot scharlakansfeber.

En annan anledning anses vara att vaccinskeptiker skapar risker för andra genom sina val, vilket är något som det skrivs om i SvD opinions svar på ”Replik från Vidarkliniken”. Detta synsätt kan vara intressant att fundera över: ”skapar risker” för andra genom att inte göra det som en viss mängd människor anser är rätt … Människor som anser att det är oansvarigt att inte vaccinera sina barn hävdar att föräldrarna riskerar sina barns hälsa och liv genom ”felaktiga” val. Men hur mycket ska man egentligen få skuldbelägga andra för deras ”felaktiga” val vad gäller att utsätta andra människor för eventuella risker?

Hur kan då de som förespråkar vaccinering hävda att människor som inte vaccinerar utsätter sig själva och sina barn för onödiga risker? Jo, genom statistik. Enligt vaccinförespråkarna är flera sjukdomar vi i dag vaccinerar mot ett minne blott just tack vare vaccinering. Smittkopporna sägs vara utrotade, men plötsligt råkade det dyka upp en annan liknande sjukdom, nu med namnet apkoppor. Ingen behöver dock oroa sig eftersom smittkoppsvaccinet till all tur kan råda bot på även detta virus. Med det senaste vaccinet Gardasil hävdas det att alla kvinnor nu också kan slippa drabbas av livmoderhalscancer. Dessa påståenden gör man trots att bevisen för vaccinernas säkerhet eller effektivitet är mycket tveksamma.

Vad säger då den andra sidan av myntet angående statistiken? Om man tittar på antalet dödsfall i samband med de sjukdomar vi vaccinerar emot så faller vaccinförespråkarnas tes ganska snabbt. De stora infektionssjukdomarna var praktiskt taget utrotade långt innan vaccinationerna infördes, skriver Roman Bystrianyk i sin rapport ”Vacciner och sjukdomar – en undersökande rapport”. Enligt honom försöker vaccinindustrin i dag föra oss alla bakom ljuset och roffa åt sig äran av något de inte har del i. Vaccinernas effektivitet är synnerligen tveksam.

Som exempel kan visas att dödstalen i USA av mässling sjönk från 13,3 per 100 000 till 0,2 per 100 000 – en minskning på 98 procent innan vaccinets införande. Mellan 1900 till 1949 sjönk dödstalet i kikhosta från 12,2 per 100 000 till 0,5 per 100 000 – en minskning med 96 procent. Från 1900 till 1949 sjönk dödstalen i difteri från 40,3 per 100 000 till 0,4 per 100 000 – en minskning med 99 procent.

Vem får vara sjuk?

Men, menar andra, vi vaccinerar inte för att förhindra dödsfall. Vi vaccinerar för att människor inte ska bli sjuka och därmed riskera allvarliga komplikationer. Då undrar jag, menar dessa personer att alla ska undvika situationer där människor statistiskt sett kan befinna sig i eller utsätta andra för en situation där det anses finnas en ökad risk för att sjukdom kan uppstå? Hur långt ska vi då ta denna strävan att undvika att någon ska utsättas för denna så kallade ökade risk? Ska till exempel människor med kroniskt ärftliga sjukdomar ha tillåtelse att skaffa barn?

I Sverige finns det hundratusentals människor som lider av någon form av dessa sjukdomar. Flera av dessa räknas till folksjukdomarna och kan ge allvarliga komplikationer som ögonproblem, njurskador, hjärt- och kärlsjukdomar, ledbesvär, mag-tarmbesvär och för tidig död. Människor med ärftliga sjukdomar riskerar, om man drar saker till sina ytterligheter, göra kommande generationer allvarligt sjuka och därmed belasta vården i onödan. (Med detta inte menat att jag lägger någon värdering i hur dessa människor ska eller borde utforma sina liv.) Vill vi ha ett sådant samhälle? Ett samhälle där människor är så osäkra på sin egen ståndpunkt att de behöver att andra människor gör likadant för att de ska känna sig trygga?

För att återgå till statistiken som hävdar att det är tack vare vaccinerna vi slipper dö och skadas i samma utsträckning som förr i tiden; tittar man på smittkoppsvaccinering i England och Wales ser man tydligt att antalet dödsfall minskade även då vaccinationstäckningen minskade. Om nu vaccinet är så fantastiskt och det var tack vare det som dödsfallen minskade, borde väl dödsfallen ha ökat då det uppstod en nedgång i vaccinering?

Förlamningarna ökar mångfalt i Indien

Men polio då, där ser vi väl helt fantastiska framsteg? Det beror på hur man ser på saken. Visst var Sverige ett ganska drabbat land, men frågeställningen blir; varför började människor helt plötsligt drabbas av förlamningar i större omfattning än tidigare? Polio är en sjukdom som man tror sträcker sig långt tillbaka i tiden. Man vet också att injektioner som vaccinering ökar utlösandet av sjukdomen avsevärt. Även att utsättas för gifter som DDT har visat sig vara en utlösande faktor. Har det gjorts några efterforskningar om huruvida de drabbade blivit vaccinerade eller vilka gifter de utsatts för och eventuellt samband? För övrigt har polio alltid varit en ovanlig sjukdom. I USA, till exempel, var där ungefär lika många rapporterade fall 1937-1950 och 1951-1997 trots att poliovaccinet började användas i mitten på 1950-talet. Antalet inrapporterade fall har så småningom minskat men är det tack vare vaccinet? Borde man inte se en snabbare och mer direkt minskning om vaccinet verkligen var verksamt?

En annan stor felkälla till poliostatistiken är att kriterierna för vad som räknades till polio helt förändrades år 1955 i USA. Detta inträffade också i Indien 1997. Fram till 1996 räknades alla fall av flaccid paralysis, AFP (onormalt tillstånd som kännetecknas av försvagning eller förlust av muskeltonus) som polio. Exempel på tillstånd som kan likna polio, taget ur ”En förälders dilemma” av Greg Beattie, kan vara tillstånd som aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation), CP, transversal myelit (inflammationer i ryggmärgen), demyelisering (nedbrytning av myelin), diplegi (förlamning i två extremiteter), hemiplegi (halvsidig förlamning) etc…

Från 1997 och framåt räknas ett AFP-fall endast som polio om ett eller flera av följande symtom uppträder (1) Vilt poliovirus funnet i feces (2) Förlamningen kvarstår i minst 60 dagar (3) Patienten dör eller (4) försvinner så ingen uppföljning kan göras. År 1990 fanns till exempel 10 408 rapporterade fall av AFP, varav alla fick diagnosen polio (100 %). År 1999, med de nya diagnoskriterierna, fanns däremot endast 2 817 diagnosticerade poliofall (29 %) av 9 587 anmälda AFP-fall. År 2011 drabbades 47 500 människor i Indien av AFP, en förlamning kliniskt oskiljbar från polio men med två gånger så hög dödlighet. Inte speciellt bra reklam för vaccinets effektivitet …

Vaccin mot mässling en fara

Idag hävdas det att mässlingen skördar 1 på 1 000-2 000 liv. Men är detta verkligen sanningsenligt? Enligt WHOs faktablad om mässling så har 85 procent av jordens alla barn fått sin första mässlingsvaccination innan de är ett år gamla. Siffran var 72 procent år 2000, vilket borde innebära att 72 procent av alla 12-åringar på vår planet är vaccinerade, samt att de som är yngre än 12 år har högre vaccinationstäckning än så. Ändå är mässling den femte största dödaren av små barn. Hur går det ihop?

Dessutom gjorde man en studie för att ta reda på hur många som blev smittade med mässling, påssjuka och röda hund på den tiden sjukdomarna förekom allmänt, genom att studera antikroppar i blodet hos svenskar som är över 65 år. Studien visar att 99 procent hade antikroppar mot mässling, ett tecken på en tidigare genomgången mässlingsinfektion, medan 95 procent hade antikroppar mot röda hund och 90 procent mot påssjuka. Detta betyder också att de komplikationer och dödsfall som uppstod måste ställas i relation till att praktiskt taget hela befolkningen drabbades och ej endast till kända inrapporterade fall.

Det finns indikationer som visar på att runt 30 % av alla mässlingsfall missas på grund av att de har ett så milt förlopp. Om fall missas i ovaccinerade och utbrott av sjukdomen kan uppstå i en population med 100 procent vaccinationstäckning, är det då inte rimligt att mässlingsfall missas även i vaccinerade? Enligt Suzanne Humphries är mässlingsvaccin inte något vi verkligen behöver, utan det började användas av den enkla anledningen att det fanns tillgängligt. I stället för att en sjukdom utrotats har vi nu ökat risken för våra mest sårbara människor i samhället att utsättas för en smittorisk.

Kan vi då med säkerhet gå in och avgöra vem som drabbas av vad och när? Vem ska egentligen ha rätten att bestämma över sina val här i livet? Vi själva eller en viss grupp av människor som tycker att just de har rätt?

Text: Marina Ahlm

Poliovaccinets dolda historia – huvuden rullade överallt efter att barnen förlamades och dog

18 oktober, 2012 By Marina 12 Comments

Historien kring minskningen av specifika sjukdomar är inte ristad i sten. Det finns variabler och flera faktorer – inte bara vaccinationer – att ta hänsyn till när man analyserar resultaten. Epidemiologiska undersökningar visar att dödligheten i polio minskade med 82 procent före 1956 i England och Wales. Samma mönster ses i Frankrike. Vaccinet hade ingenting att göra med minskningen. År 1966, tio år efter att poliovaccinet togs i allmänt bruk, visade den övergripande statistiken att antalet poliofall återvänt till samma nivå som på 1920-talet. Och idag hävdas det att den enda källan till insjuknande i paralytisk polio är poliovaccin.

Sammanställning: Marina Ahlm

Oavsett varför polio inte längre ses som ett stort hot, har poliovaccinet haft fruktansvärda konsekvenser som få människor vet någonting om. I sin fascinerande bok ”Mary, Ferrie and The Monkey Virus” ger författaren Edward Haslam en kortfattad beskrivning av poliovaccinets uppkomst.

Idag kommer många amerikaner inte ihåg vilken fruktansvärd förbannelse ”polioepidemin” var. I början av 1950-talet förlamades mer än 33 000 människor i USA, varav de flesta barn. Flera dog en långsam, fruktansvärd död på grund av polio varje år. Ordet ”polio” satte skräck i hjärtat på föräldrar. Anledningen var överförbara virus som först smittade slemhinnan i tarmen, sedan blodet och slutligen nervsystemet där det förstörde offrets hjärnstam. Skillnaden mellan att sluta som krympling eller död bestämdes av skadornas omfattning på hjärnstammen. Sjukhusavdelningarna var fulla av maskiner, järnlungor, som var till för de patienter som blev för svaga för att andas själva. President Franklin Roosevelt själv var lamslagen av polio, och framtagningen av ett poliovaccin blev ett nationellt vetenskapligt arbete uppbackat av de mäktigaste politiska krafterna i landet.

March of Dimes-kampanjen insamlade miljontals dollar i mynt från skolbarn över hela landet, för att finansiera forskningen. Resultaten var uppmuntrande. I början av 1950-talet kom Jonas Salk fram med en modig ny idé för att eliminera alla tre stammar av polio på en gång: Odla poliovirus i labbet, döda dem och sedan injicera friska barn med döda virus. Immunsystemet skulle detektera närvaron av viruset och på så sätt bilda skyddande antikroppar. Barnens fullt beväpnade immunförsvar skulle vara redo att avvärja varje levande poliovirus som attackerade dem i framtiden. Salks försök år 1953 och 1954 ansågs framgångsrika.

Fem laboratorier började tillverka vaccinet. Förväntningarna var höga, en födelsedagsfest skulle hållas för Franklin Roosevelt. År av forskning, miljontals dollar i investeringar och ödet för tusentals barn skulle resultera i den mest omskrivna och efterlängtade händelsen i den medicinska historien.

Barn förlamades och dog av vaccinet

Bernice Eddy, en bakteriolog på National Institute of Health (NIH), blev tillsagd att testa säkerheten på de nya poliovaccinen. När hon injicerade vaccinet i sina apor, föll de förlamade ner i sina burar. Eddy insåg att viruset i vaccinet inte var dött som utlovat, utan fortfarande vid liv och redo att föröka sig. Det var dags att slå larm. Hon skickade bilder på förlamade apor till NIH:s ledning och varnade dem för en kommande tragedi. En handfull framstående läkare från hela landet klev in i striden för att intyga säkerheten. En av läkarna, Ochsner, ympade sina egna barnbarn för att visa sin övertygelse.

Injiceringen av vaccinet fortsatte enligt planerna. Inom några dagar började barn insjukna i polio. Några förlamades och några dog. Uppskattningar varierar kraftigt. (Sanningen kommer aldrig att bli känd.) Ochsners sonson dog. Hans andra barnbarn drabbades av polio men överlevde. En sänkt stämning utbröt. Huvuden rullade överallt. Sekreteraren för vård, utbildning och välfärd avgick. Direktören för National Institute of Health, Dr William Sebrell, avgick. Detta var det största fiaskot i medicinsk historia. Ett annat, säkrare vaccin som utvecklats av Albert Sabin sattes in. Det var tillverkat av ett försvagat levande virus istället för ett dött virus. Det fungerade. Polio var historia, framtiden var säker – verkade det som.

Efterdyningarna av poliovaccinets fiasko

Stora pengar har betalats ut till offer för poliovaccin. De två stora namnen inom poliovaccin – Salk och Sabin – pekar finger åt varandra. Först attackerade Dr Sabin Salkvaccinet. Senare vittnade Salks son till förmån för en man som drabbats av paralytisk polio efter det orala poliovaccinet (framtaget av Sabin). Detta var 1982 och mannen tilldelades 10 miljoner dollar.

En far drabbades av ”irreversibel bulbär poliomyelit” som förlamade lungorna 10-12 dagar efter hans dotters immunisering. Informationen om att någon i omgivningen löper risk att smittas av polio då de kommer i kontakt med någon som tagit det orala vaccinet försummas.

Det mesta av denna information finns inspelad – ändå är det få människor som känner till historien om poliovaccinets fiasko. Istället har allmänheten blivit hjärntvättad till att tro att Salk- och Sabinvaccinerna var undermedel i modern tid.

Hela artikeln

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Vaccininformation

Mer läsning:

Polio Was NOT Eradicated By The Vaccine

LITTLE KNOWN FACTS ABOUT POLIOMYELITIS VACCINATIONS

Smallpox: Bringing a Dead Disease Back to Life

History suggests polio was caused by pesticides – then eradicated by their decline

25 juni, 2012 By Torbjörn Sassersson 1 Comment

One of the most common arguments used to defend vaccinations is the claim that vaccines eradicated polio and smallpox. But an investigative review by Jeffry John Aufderheide explains why this claim is untrue and why pesticides may have been responsible for spurring these diseases.

Text: Jonathan Benson, staff writer, June 25, 2012

As part of a trivia series on polio, Aufderheide cites several studies showing that the widespread use of chemical pesticides such as dichlorodiphenyltrichloroethane, or DDT, and heptachlor following World War II, actual exacerbated viral disease outbreaks across the United States.

On a visual graph, it is clearly seen that the production and use of pesticides throughout the mid-20th century is directly correlated to polio outbreaks, including the worst polio epidemic in known history, which occurred in 1952.

polio pesticides DDT

According to a report compiled by the Secretary of the Interior that was presented before the 85th Congress back in 1958, polio really only became a problem after the 1940s, when chemical companies began to produce large amounts of DDT, heptachlor, dieldrin, tetraethyl pyrophosphate (TEPP), malathion, benzene hexachloride (BHC) and other pesticide chemicals for use on agricultural crops. Prior to that time, polio was not nearly as virulent or problematic as many people believe it was.

As DDT and other pesticides were eventually phased out, cases of polio also began to decline, which suggests that vaccines may not have been primarily responsible for eradicating polio. Improvements in sanitation, which are hardly ever mentioned by mainstream health authorities, also played a major role in eradicating polio.

Text: Jonathan Benson, staff writer, June 25, 2012

Learn more

Läkare vidhåller krampaktigt argument att ovaccinerat folk insjuknar i livsfarliga sjukdomar

13 juni, 2012 By Linda Karlström 36 Comments

Vaccin.me har tidigare publicerat en debattartikel om det vaccinkritiska seminariet som stoppades av finska myndigheter. Österbottens Tidning (ÖT) publicerade en motreplik den 26 september 2009, undertecknad med ”Samtliga läkare vid Malmska hälso- och sjukvårdsområdet (MHSO)”.

Text: Linda Karlström

Läkarna påstår bland annat att de välkomnar kritisk debatt om vaccinationer, bara den baserar sig på vetenskap. De hävdar också att vacciner tas i bruk efter långa och grundliga vetenskapliga undersökningar, och att allergiska reaktioner är sällsynta – för att inte tala om allvarligare reaktioner.

De avslutar med att skriva:

”Då tillfället enligt media kommer att ordnas i privat regi, hoppas vi att även det officiella vaccinationsprogrammets stora och framgångsrika betydelse för folkhälsan kunde presenteras där av nationella experter på området.”

Nedan följer Karlströms svar till läkarna, publicerat i ÖT 29 september 2009.

Samtliga läkare vid MHSO har en insändare med rubriken ”Rätt stoppa ensidig information” i ÖT lördagen den 26 september 2009. Om läkarna tycker det är rätt att stoppa ensidig information så antar jag att ni framledes plockar ner all vaccinreklam som finns i mängd och massor vid sjukhusen och rådgivningarna? Alternativt ställer fram mera allsidig information, förslagsvis ”Vaccinationer – fördelar och nackdelar” av den svenske läkaren Jackie Swartz. En sak är vi nämligen rörande eniga om; att ensidig information inte är bra i längden. Jag undrar vidare hur ni kan hävda att Alan Rees’ seminarium ger ensidig information? Har ni deltagit i hans seminarier tidigare? Känner ni till innehållet? För inte är det väl så illa att ni har förutfattade meningar? Det är betryggande att veta att det finns läkare som Leena Furubacka (insändare 26.9.2009) som inser vikten av kritiskt och självständigt tänkande och inte låter sig luras av läkemedelsbolagen.

Läkarna vidhåller krampaktigt argumentet att folket utan vacciner skulle insjukna i livsfarliga sjukdomar. Jag förstår precis vad ni menar, för så trodde jag också först. Sedan skaffade jag kunskap i frågan, och lärde mig snart att de sjukdomar som vi idag vaccinerar barnen mot försvann många år innan vaccinernas intrång på marknaden. Detta påtalade Jakobsson i sin insändare 19.9.2009 men det tål att upprepas; vaccinernas andel i utrotandet av sjukdomar är mycket tveksam. Sjukdomarna har försvunnit i takt med att den hygieniska standarden har stigit. Det mest talande exemplet är mässling, vars dödsfall minskade med hela 98 % innan vaccinet ens fanns tillgängligt.

Jag bestrider inte det faktum att mässlingen skördar många liv i u-länderna, vilket beror på barnens dåliga allmänkondition till följd av näringsbrist och trångboddhet. Att börja vaccinera dem skulle få katastrofala följder, eftersom deras redan svaga immunförsvar mer eller mindre skulle kollapsa av alla gifter. Ett fruktansvärt exempel på detta är vaccinationskampanjen i Australiens nordterritorium, vilken dödade hälften av aboriginernas barn. Man fann att det berodde på C-vitaminbrist. Forskaren och medicine doktor Kalokerinos skrev sedermera en bok om tragedin, ”Every second child” (Vartannat barn).

Vaccinförespråkare lyfter ofta fram poliovaccinationerna som en av de största framgångarna. Sanningen är den, att vaccineringen orsakat betydande ökningar i förekomsten av polio efter åratal av stadiga nedgångar innan vaccinet fanns. I Saudiarabiens grannland Oman utbröt en polioepidemi år 1989, sex månader efter att hela befolkningen vaccinerats. Sex delstater i USA anmälde ökad förekomst av polio ett år efter att vaccinet infördes – i Massachusetts ökade förekomsten med anmärkningsvärda 642 procent. Poliovaccinets upphovsman Jonas Salk har inför amerikanska senaten vittnat om att nästan alla polioepidemier som utbrutit efter 1961 orsakats av vaccin. Så erkände han också själv att ”när man vaccinerat barn med poliovaccin så sover man dåligt i tre-fyra veckor efteråt…”

Intressant är att läkarna åberopar den minskade smittorisken som orsak till att man tagit bort tuberkulosvaccinet ur det nationella programmet. Samtidigt hävdar de att vårt nationella vaccinationsprogram baserar sig på noggrant undersökta vacciner, och att vacciner tas i bruk efter långa och grundliga vetenskapliga undersökningar. Alldeles klart är att så inte var fallet med det vaccin som började importeras från Danmark år 2002, trots att tuberkulosfallen minskat kraftigt i Finland de senaste årtiondena. Rapporterade svåra biverkningar, såsom inflammation i benvävnaden, ledinflammation, BCG-infektion och hudinfektion steg med nästan tusen procent (Finska Läkaresällskapets Handlingar nr 2, 2006)! När dessutom flera spädbarn dog blev situationen ohållbar och år 2006 ansåg experterna att det var bäst att sluta med tuberkulosvaccinering. Ett talande exempel på hur man slätar över misslyckade vaccinationskampanjer.

Om så kallade nationella experter vill presentera det officiella vaccinationsprogrammets stora och framgångsrika betydelse för folkhälsan kan de ju ordna ett eget seminarium på detta tema. Lokaliteter finansierade med våra skattepengar står sannolikt till buds, likaså sponsorpengar från vaccintillverkare.

Text: Linda Karlström

Fotnot: En intressant aspekt så här i sommartider då det så kallade fästingvaccinet diskuteras ofta, är att läkarna skrev följande i sin artikel: ”Utanför det officiella vaccinationsprogrammet finns även vacciner, vars efterfrågan ofta är förvånansvärt stor, men där nyttan för befolkningen i stort kan ifrågasättas. De ger dock en trygghetskänsla för individer under vissa omständigheter. Ett exempel är fästingvaccinet, som en stor del av nejdens befolkning har hunnit skaffa sig trots att risken för fästingenkefalit är relativt liten.”

Myten om polio

22 maj, 2012 By Marina 13 Comments

Janine Roberts är en undersökande journalist som under många år sökt svaret på den sanna orsaken till polio. Vad hon funnit är att:

Utbrotten av polio, under första hälften av 1900-talet, i första hand orsakats av mänsklig miljöförstöring genom till exempel pesticider, kvicksilver, bly och arsenik. Dessa gifter leder till att kroppens motståndskraft försämras.
Sjukdomen inte stoppats av vaccinet utan i många fall medvetet döljs genom förändrad diagnos. Från början räknades alla möjliga influensasymtom som polio. Förlamning var väldigt ovanlig och ansågs vara en komplikation som kunde uppstå. Exempel på tillstånd som vi har idag och förr hade räknat som polio är aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation), CP, transversal myelit (inflammationer i ryggmärgen), demyelinisering (nedbrytning av myelin), diplegi (förlamning i två extremiteter), hemiplegi (halvsidig förlamning) etc … Numera räknas det endast som polio om ett vilt poliovirus upptäcks i feces och förlamningen kvarstår i minst 60 dagar.
Polio kan mycket väl botas om den tillskrivs som en sjukdom orsakad av gifter.

Slutsatsen blev, enligt henne, att vaccinet inte bara är verkningslöst utan dessutom farligt på grund av alla de föroreningar det innehåller.

Polio PDF 1

Polio PDF 2

Sammanställning: Marina Ahlm

Jim West, Health And Research Publications | Bildkälla

[Read more…] about Myten om polio

Injektioner ökar risken för förlamningar – 600 000 barn förlamade i onödan

11 maj, 2012 By Marina 1 Comment

”Vaccinationstäckningen ska till varje pris upprätthållas och de som framhäver vacciners negativa åverkan ska till varje pris bemötas (tystas). De är en fara för allmänheten genom att försätta mänskligheten i riskzonen för både pandemier och epidemier.”

Text: Marina Ahlm

Bild: Freedigitalphoto/Renjith Krishnan

Del 1/5 Del 2/5 Del 3/5 Del 4/5 Del 5/5

Vad är då en pandemi? ”En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.” Pandemier förekommer några gånger varje århundrade. Enligt SMI är begreppet epidemi omdiskuterat och utan enhetlig definition, men en enkel och vardaglig förklaring av ordet epidemi är att det innebär ”fler fall än förväntat – med hänsyn till geografi, befolkning och årstid.”

Antalet sjukdomsfall ska alltså hållas lägre än förväntat och det enda sättet är genom massvaccination. Vilka sjukdomar är det då vi riskerar få omfattande utbrott av? Röda hund? Är det då rätt att massvaccinera alla barn för att inte gravida ska kunna smittas? Röda hund är vanligtvis en så mild sjukdom att den lätt kan passera obemärkt. Påssjuka? Är det rätt att massvaccinera alla för att inte män ska riskera påssjuka? T ex inträffar orkit (testikelinflammation) i ca 20 % av påssjukfallen hos män efter puberteten. Detta påverkar dock vanligen bara en testikel varav sterilitet är extremt sällsynt. Hjärnhinneinflammation kan i väldigt sällsynta fall leda till bestående skador men detta är även en officiellt erkänd biverkning av själva vaccinet.

Kan det vara polio? I början av 50-talet toppade Sverige världsstatistiken när det gällde insjuknande i polio – 17 insjuknade på 100 000 invånare. Åren 1953-54 hade vi det största utbrottet då 5 000 personer insjuknade och ungefär hälften fick pareser (förlamningstillstånd). År 1957 var det endast 200 som insjuknade och detta innan införandet av vaccinet. 90-95 % av de som insjuknar får inga symtom medan det hos 5 % uppstår förkylningssymtom. I 0,1-1 (2)% uppstår förlamningssymtom som hos de flesta är övergående. I Sverige anses polio vara helt utrotat. När difteri- och kikhostevacciner infördes på 1940-talet i USA sköt fallen av paralytisk polio i höjden. Detta har dokumenterats i bl a Lancet. Vid en närmare granskning visade det sig att de under 30 dagar efter en injektion ökade risken för att människor skulle drabbas av förlamning.

En annan studie publicerad i New England Journal of Medicine visade att barn som fick en injektion inom en månad efter att ha fått poliovaccin, löpte åtta gånger större risk att få polio än barn som inte fick några injektioner. I Indian Journal of Medical Ethics skriver HV Wyatt 1996 att man beräknar att injektioner mot feber under 1980-talet, lett till att fler än 600 000 barn drabbats av förlamningar i onödan och förvärrat förlamningen på ytterligare en miljon. Flera studier pekar på att injektioner måste undvikas i länder med inhemsk polio. År 1994 uppskattade WHO antalet nya poliofall i hela världen till 107 000, främst förekommande i Indien och Centralafrika. Det vilda polioviruset anses kunna utrotas och detta för att förhindra att människor ska drabbas av förlamningar.

Hur stor del vaccinet har i att reducera just fall av förlamningar på grund av polio lär vi aldrig få veta då diagnoskriterierna för sjukdomen ändrats efter vaccinets införande. Den nya definitionen kräver kvarstående paralytiska symtom i minst 60 dagar, till skillnad från dåtidens 24 timmar, samt även laboratoriebekräftelse av viruset i faeces. Efter detta har istället fallen av aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation) och coxsackievirusinfektioner ökat. Dessa fall hade tidigare räknats som polio. I Indien där man använder det orala vaccinet noterades under 2011 runt 47 500 fall av vaccininducerade muskelförlamningar (NPAFP) som kliniskt inte går att särskilja från polio men är mer än två gånger så dödligt. Risken att drabbas är högre ju fler vaccindoser som givits.

Vad gäller kikhosta så fortsätter perioder av utbrott trots hög vaccinationstäckning. Alla som drabbats av långvarig krampartad och skrällande hosta bör undersöka om det är kikhosta. Infektionen är allvarligast för barn under 3-6 månader då dessa har små luftrör där upphostningen inte fungerar tillfredsställande. Det är viktigt att skydda de minsta och hålla sig på avstånd vid misstanke om smitta. Överlag är kikhosta ingen allvarlig sjukdom men kan vara väldigt långdragen. Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis som utsöndrar pertussistoxin (PT). Detta toxin i vaccin har i sin tur kopplats samman med neurologiska komplikationer av varierande grad. Mellan 1953 och 1979 vaccinerade vi här i Sverige med ett vaccin som redan på 30-talet antyddes leda till allvarliga biverkningar. Detta bekräftades helt på 50-talet men med tanke på att det anses oetiskt att inte erbjuda barn vaccin samt viktigast att ha en god vaccinationstäckning kan man förstå varför experimenterandet på barn med ett vaccin med skadliga biverkningar fortsatte.

Det vaccinet (dtap) vi använder idag anses mycket säkrare men en genomgång av de mest aktuella produktbladen som publicerats av tillverkarna avslöjar allvarliga varningar för att det finns risker för oåterkalleliga skador och en omfattande lista på allvarliga biverkningar som rapporterats efter att människor fått dtap-vaccin. Följande lista innehåller ”händelser som har ett troligt orsakssamband med komponenter” i dtap-vaccinet: anafylaktiska reaktioner, hjärnsjukdom, neuropati, brakial neurit, Guillian-Barrés syndrom, demyeliniserande sjukdomar i det centrala nervsystemet, lymfadenopati, utbuktande fontanell, kraniell mononeuropati, anfall, stora epileptiska krampanfall, gäll gråt, ihållande gråt, skrikande, hypotonisk-hyporesponsiva episoder (kollaps eller chockliknande tillstånd), cyanos, trombocytopeni, diarré, kräkningar, öronvärk, autism, andningssvårigheter och plötslig spädbarnsdöd.

Mässlingsutbrott förekommer trots hög vaccinationstäckning. Ett utbrott uppstod i en population där 99 procent var vaccinerade och immunitet via vaccin uppmätts till 95 procent. Den medicinska litteraturen innehåller storskaliga exempel på dokumenterade misslyckade vaccinationer. Det hävdas att vaccinmisslyckanden sker då endast en dos givits eller då vaccinationstäckningen varit för låg. År 2000 hade Nepal ett mässlingsutbrott där alla de 130 insjuknade var vaccinerade. Professor D. Levy vid Johns Hopkins University har undersökt oddsen för att utrota mässling genom vaccinationskampanjer och drog slutsatsen att om nuvarande praxis (att undertrycka naturlig immunitet) fortsätter så kommer en stor del av befolkningen att vara i riskzonen år 2050 och ”det kan teoretiskt inträffa över 25 000 mässlingsdödsfall i USA”. Vaccinet ger endast ett kortvarigt eller inget skydd alls medan naturlig immunitet är livslång. Av de som dör i komplikationer av mässling bor över 95 procent i ett land med ingen eller låg ekonomisk utveckling, ett fattigt land (enligt WHO).

Influensa då? Enligt SMI är i komplikationer från influensa en av våra vanligaste dödsorsaker men inte om man är ung, frisk och har ett starkt immunförsvar. De rekommenderar att personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa bör vaccineras. Sjukhuspersonal vaccineras för att man ska undvika att de smittar personer i riskgrupperna. Det finns studier som visar att det kan vara effektivare att vaccinera personal än intagna inom äldrevården. Hittills har det varit så små undersökningar att man inte kan dra några säkra slutsatser om att det verkligen är effektivt. Dock visade en genomgång av 64 studier över en period från 98 influensasäsonger att influensavaccinet inte gav ett märkbart skydd bland äldre boende på vårdhem. I en genomgång av 48 rapporter inkluderat 66 000 vuxna visades endast ett skydd på 6%, missade arbetsdagar var mindre än en och ingen förändring sågs bland de som behövde uppsöka sjukvård. Vid en annan genomgång av 51 studier gjorda på fler än 294 000 barn visades inget bättre skydd än placebo på de i åldern 6-24 månader och endast i 33% av fallen på de över 2 år.

Vill du veta sanningen om hur det ligger till? Ta dig tiden att granska den så kallade vetenskapen och nöj dig inte med sammanfattningen. För inte sällan ser man en överdrivet positiv slutsats trots att det inte nödvändigtvis stämmer.

Härmed avslutas den artikelserie som utgör en motreplik till Amina Manzoors artikel Vaccinrädsla i tidningen Läkemedelsvärlden. Manzoor fick lön från sin ”oberoende om läkemedel”-arbetsgivare för att publicera artikeln som totalt saknade faktagranskning. Denna artikelserie är inte betald av någon. Den syftar till att upplysa medmänniskor så att de själva ska kunna fatta välinformerade beslut baserade på oberoende forskning.

Text: Marina Ahlm/Bild: Freedigitalphoto/Renjith Krishnan

Källor:

Barnhälsovårdsöverläkare Margareta Blennow vill stoppa kritisk information om vaccin

Pandemi

Epidemi

Vaccinationer: risker och skador

Polio programme: let us declare victory and move on

Polio – igår, idag i framtiden

Kikhosta livshotande för de minsta barnen

Diphtheria and Tetanus Toxoids and Acellular Pertussis Vaccine Adsorbed Tripedia®

Measles outbreak in a fully immunized secondary-school population

Measles outbreak in a vaccinated population in Dhankutta

The Truth About the Flu Shot

Polio ökade efter massvaccinering – förändrade diagnoskriterier lurade en hel världspopulation

2 mars, 2012 By Marina 19 Comments

Polio var en fruktad sjukdom i början av förra seklet, och nådde sin kulmen på 1950-talet. I slutet av 50-talet kom poliovaccinet och vi har alla fått lära oss att detta var vår räddning undan den fasansfulla sjukdomen. Men hur är det egentligen – är polion verkligen utrotad? Eller existerar den fortfarande men under annat namn? Och är det verkligen på grund av vaccinet som incidensen sjönk? Sjönk incidensen verkligen när vaccinet kom? Faktum är att poliofrekvensen ökade i USA efter massvaccinering. Och faktum är att poliofrekvensen samvarierat med vår sockerkonsumtion samt användning av miljögifter såsom DDT.

Text: Marina Ahlm / Bild: Vaccininformation

Dr Jonas Salks poliovaccin med avdödat virus (ipv) började användas i mitten av 50-talet och dr Albert Sabins orala poliovaccin med levande virus (opv) i slutet av 50-talet. En het diskussion angående effekterna av dessa två olika typer av vacciner har pågått sedan dess.(1)

De stora polioepidemierna har inträffat på 10-talet, 30-talet och 50-talet. Därefter har sjukdomsförekomsten minskat till nära noll. När polion starkt minskade efter kulmen på 50-talet, efter det att vaccinering i stor skala hade påbörjats, fick vaccinet oförtjänt ära för minskningen. Vid polioepidemin i Massachusetts 1961 var det vanligare med förlamningar bland vaccinerade än ovaccinerade. En genomgång av sjukdomsregistret från 50-talets USA visar att mellan 1957 och 1958 ökade poliofrekvensen med 50 procent. Efter massvaccineringen 1958-59 ökade poliofrekvensen med hela 80 procent.(1)

När polioepidemin var vida spridd i USA 1948, påvisade näringsexperten Benjamin Sandler sambandet mellan polio och överkonsumtion av socker och stärkelse. Han upptäckte att dessa födoämnen hade en uttorkande effekt på cellerna och dessutom urkalkade nerver, muskler, ben och tänder. Enligt Sandler uppstår kalkbrist innan polio kan slå rot. Polio drabbar mest på sommaren när läsk och glasskonsumtionen ökar. Höga fosforhalter i läskedryck lakar ut kalk från kroppen. Dessutom innehåller både läsk och glass stora mängder socker, som stjäl vitaminer och mineraler. Under sommaren 1949 fick Sandler befolkningen i delstaten Carolina att minska sitt sockerintag med 90 procent. Poliofallen minskade också med 90 procent. Men mejerierna och Coca-Cola-industrin motverkade Sandler och konsumtionen ökade igen. Poliofallen ökade sedan i samma takt som konsumtionen av läsk och glass. Näringsstatus och kostvanor har tydligen en mycket starkare skyddseffekt mot närvarande smittoämnen än vad vaccinationer har.(1)

Förutom ett klart samband mellan kostvanor och polioskydd har flera forskare påvisat ett samband mellan utbrott av polio och miljögifter. Amerikanska soldater i Fjärran Östern vilka utsattes för DDT, löpte mycket större risk än genomsnittssoldater att bli drabbade av polio. (1)

Men situationen i Indien, det måste ju ändå vara ett bevis för att vacciner är effektiva?

Från 150 000 fall år 1985 till 0 fall år 2012! Om man endast ser till föregående mening utan någon vidare efterforskning kan ju fallet te sig vara så. Men tittar vi lite närmare på historien så finns där en hel del aspekter som uteslutits ur påståendet att vaccinet utrotat polio i Indien.

År 1979 introducerades the National Immunisation Programme (NIP) och då rapporterades det runt 20 000 poliomyelitisfall i Indien. På 80-talet var incidensen 13 000-38 000 rapporterade fall per år. Effektiviteten av vaccinet är uppmätt till 70-93 procent efter 3 doser opv. Frågan man ställer sig är varför vaccinet inte har bättre effekt trots hög vaccinationstäckning? (2)

År 1992 gjordes en studie av 262 barn med AFP (onormalt tillstånd som kännetecknas av försvagning eller förlust av muskeltonus) efter att barnen vaccinerats eller fått injektioner. Sambandet mellan förlamning och vaccinering/injektion var tydligt. (3) Injektioner och vaccin kan försvaga kroppens försvar mot polioviruset på grund av kontaminering eller för att det uppstår en inflammatorisk process.

Kalawati Saran Childrens hospital, New Delhi, är centrum för polio i norra regionen och 52-76 procent av fallen av akut polio från the Union Territory of Delhi är registrerade här. Från detta sjukhus presenteras data under de senaste 13 åren. En detaljerad analys av 1 874 fall under år 1987 presenteras också. Trots storskalig vaccinering som utförs, har det totala antalet fall inte visat motsvarande nedgång. Incidensen av akut polio i Delhi har inte minskat under årens lopp: den var 14,7 per 100 000 invånare år 1976 och 15,25 per 100 000 år 1988. Det har inte skett någon förändring i sjukdomens epidemiologi över åren, förutom att sjukdom bland de fullt vaccinerade barnen har ökat från 1,3 procent år 1979 till 13,9 procent år 1988. Trots ett decennium av användning av det orala poliovaccinet har det inte skett någon väsentlig minskning av förekomsten av sjukdomen, och akuta alternativa strategier behövs. (4)

År 1989 fick 50 av 11 461 rapporterade poliofall förlamning och 1991 drabbades 17 av 11 218. Vaccinationstäckningen 1988 efter 3 doser opv var 91 procent och 1992 97,6 procent. Cirka 54 procent av de som drabbades av förlamning hade tidigare fått 3 doser opv. (5)

I slutet av 1997 gjordes en ny satsning, då genom The National Polio Surveillance Project. Poliofallen har minskat men vaccinets inblandning ifrågasätts:

Diagnoskriteriena har ändrats:
Fram till 1996 räknades alla fall av flaccid paralysis, AFP (onormalt tillstånd som kännetecknas av försvagning eller förlust av muskeltonus), som polio. Exempel på tillstånd som kan likna polio, tagna ur ”En förälders dilemma” Greg Beattie, kan vara aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation), CP, transversal myelit (inflammationer i ryggmärgen), demyelinisering (nedbrytning av myelin), diplegi (förlamning i två extremiteter). hemiplegi (halvsidig förlamning) etc…
1997 och framåt räknas ett AFP-fall som polio endast om ett eller flera av följande symtom uppträder: (1) Vilt poliovirus funnet i feces (2) Förlamningen kvarstår i minst 60 dagar (3) Patienten dör eller (4) försvann så ingen uppföljning kunde göras. Till exempel fanns år 1990 10 408 rapporterade fall av AFP varav alla fick diagnosen polio (100 procent). År 1999, med de nya diagnoskriterierna, fanns däremot endast 2 817 diagnostiserade poliofall (29 procent) av 9 587 anmälda AFP-fall.
Immunitet kan ha uppnåtts av naturliga orsaker.
VAPP (vaccininducerad förlamning) är inte medtaget i beräkningen, vilken beräknas uppgå till omkring 300 fall per år.
Annan diagnos av AFP-fall där förlamningen varat i mer än 60 dagar men inget vilt poliovirus hittades i feces.
Människor är i dag inte lika utsatta för viruset på grund av förbättrade hygieniska förhållanden. I alla länder där poliovaccinet börjat användas har man sett en nedgång av sjukdomen långt innan införandet av allmän vaccinering. (6)

Inga ansträngningar har gjorts för att värdera den verkliga effekten av vaccinet och inga åtgärder har vidtagits för att minska antalet VAPP. Folket i Indien blir gång på gång försäkrade om att polio är på väg att bli utrotat. När det inte går som utlovat skyller de på barnen som inte ingått i programmet. Ingen verkar ta barnen som blivit förlamade av vaccinet på allvar, ej heller de fall där vaccinet trots upprepade doser inte fungerat utan barnen blivit sjuka ändå. (6)

Media får gång på gång restriktioner om att inte publicera några rapporter om vaccinets misslyckande och doktorer får rådet att inte diskutera riskerna för VAPP. Allt för att inte tilltron till vaccinationsprogrammet ska brista.(6)

Det mest förbluffande med hela programmet är:

Ingen vet om vaccinet verkligen skyddar.
En oacceptabelt hög incidens av VAPP och läkarna får inte informera patienterna om att vaccinet kan orsaka polio i flera fall. (6)

I Indien har runt 700 miljoner människor inte ens tillgång till en toalett. Och med tanke på att ett litet gram avföring kan innehålla 10 miljoner virus, 1 miljon bakterier, 1 000 parasitägg och 100 maskägg, är det inte konstigt att sjukdomar sprids. En bristande hygienisk tillvaro är den primära orsaken till nästan alla infektionssjukdomar. Varje timme dör fler än 200 barn i Indien trots att det hade kunnat undvikas genom en satsning på rent vatten, bättre hygieniska förhållanden och näringsrik kost. (7)

Bara i Sverige lägger vi mer än 120 miljoner kronor per år på att köpa in vaccin (detta innan införandet av pneumokock- och hpv-vaccin). Marknaden för vaccin är verkligen lönande. Mellan 2005 och 2008 har förtjänsten fördubblats, från 11,6 miljarder dollar till 25,2 miljarder dollar. År 2013 räknar man med en försäljning på 50,7 miljarder dollar. (8) Polio var nästan helt borta i Norden innan man började vaccinationskampanjen. Sjukdomen är så sällsynt, att det inte finns någon anledning att vaccinera sig, speciellt när skyddsverkan är ytterst tveksam. Risken att utveckla polio i Sverige är ungefär lika liten som att bli biten av en haj! – Vaccinationer 1996 Vol.1 Nr. 3

Så sett ur denna synvinkel: Var det fortfarande värt det? Miljoners miljoner för att köpa in vaccin mot en sjukdom som man kan förebygga med hjälp av en minskad miljöbelastning samt näringsrik mat.