Vaccin & biverkningar

– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker

Search Results for: socialstyrelsen

Tacka ja eller nej till sprutan?

By 39 Comments

Flickor i vårt område erbjuds nu gratis HPV-vaccination med Gardasil. Den information vi får kommer mestadels från läkemedelsbolaget som tillverkar vaccinet.

Text: Elenor Bengtsson | Bild: Freedigitalphotos.net

Det sägs skydda mot bland annat livmoderhalscancer, som enligt Socialstyrelsen är den femtonde vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. I vaccinet ingår fyra av ett hundratal kända HPV-stammar.

I sprutan finns också enligt bipacksedeln (fass.se) vatten för injektionsvätskor, natriumklorid (vanligt salt) L-histidin (aminosyra), polysorbat 80 (glykol) och natriumborat (används bl a som flamskyddsmedel, råttgift och för att döda insekter. Förbjudet i flera länder).

I information till vårdpersonal står det också att det ingår en aluminiumbaserad adjuvans, en immunretare. Det ska också finnas återupplivningsutrustning i rummet där vaccinationen sker.

Enligt bipacksedeln ska alla övervakas minst 15 minuter efter injektionen, eftersom man ibland observerat allvarliga reaktioner. Man varnar också för biverkningar kända från andra vacciner: Svullna körtlar (hals armhåla eller ljumske), Guillain-Barrés syndrom (muskelsvaghet, onormala känselförnimmelser, krypningar i armarna, benen och överkroppen), yrsel, kräkningar, ledsmärta, värkande muskler, ovanlig trötthet eller svaghet, frossa, allmän sjukdomskänsla, ökad risk för blödningar och blåmärken samt hudinfektioner.

Ändå är det enligt vissa undersökningar  bara en tiondel av alla biverkningar som rapporteras, eftersom många patienter inte känner igen dem som biverkningar och många läkare inte tar dem på allvar.

På internet och i tidningar rapporteras om allvarliga biverkningar som infertilitet och till och med dödsfall för både Gardasil och Cervarix, det andra HPV-vaccinet som finns tillgängligt i Sverige.

Vem tar då ansvar för eventuella biverkningar? Vad gäller influensavaccinet Pandemrix och alla barn som fick narkolepsi verkar det mycket oklart. Samtidigt har ytterligare ett stort antal människor drabbats av andra neurologiska problem av varierande svårighetsgrad efter den vaccinationen. Pandemrixproblematiken jämförs numera med Neurosedynskandalen för femtio år sedan då barn föddes missbildade. Håller ett liknande misstag på att ske igen, med dessa HPV-vaccin? Jag är mycket oroad.

I min familj blir det inga vaccinationer. Däremot regelbundna cellprover då det är mycket ovanligt att kvinnor som går på dessa utvecklar cancer. Det poängteras också i reklamen för HPV-vaccin att det är viktigt att gå på cellprovtagning även om man vaccinerats. Då tackar jag nej till ett vaccin med ett stort antal kända biverkningar och med ett innehåll jag inte tycker verkar hälsosamt. De dödsfall som rapporteras av drabbade familjer stärker mig i mitt beslut.

Jag hoppas att jag med denna text fått dig att bli nyfiken nog att söka mer information från andra än läkemedelsbolagen innan du fattar något beslut om vaccination. Men börja gärna med bipacksedeln för att bekräfta mina påståenden.

Text: Elenor Bengtsson/ Bild: Freedigitalphoto

Fästingvaccinet kan ge dig Parkinsons, somnolens och hjärninflammation – sprutan farligare än TBE

By 77 Comments

Under sommarhalvåret propageras det friskt för vaccin mot TBE, i folkmun ”fästingvaccin”. Det senaste decenniet har både fästingbussar och fästingbåtar åkt på vaccinationsturné i de värsta riskområdena – inte bara en, utan minst två gånger per säsong, för att säkerställa att alla får sina två grundvaccinationer mer eller mindre utanför husdörren.

Text: Linda Karlström / Artikeln publicerad i senaste Tf-bladet

Är detta verkligen nödvändigt? Innan vi tar oss en närmare titt på vaccinet och TBE, som står för tick-borne encephalitis (fästingburen hjärninflammation) vill jag klargöra det allra viktigaste.

Fästingvaccinet är ett vaccin som alla andra. Det består av en kemikalie- och viruscocktail som sprutas in direkt i kroppen, förbi alla naturliga skyddsbarriärer. Syftet är att provocera kroppen till att framställa antikroppar, som påstås skydda mot insjuknande i TBE.

Detta resonemang håller inte. Antikropparnas antal är inte avgörande för om vi blir sjuka eller inte. Hela vaccinationsteorin bygger på en tro som aldrig bevisats på ett vetenskapligt sätt. (1–3) Immunförsvaret är oerhört komplext och alla delar samspelar med varandra. Vill man ha en bättre kaka räcker det inte att dubblera mängden mjöl och spetsa härligheten med aluminium och formaldehyd.

Detta faktum torde räcka för att säga nej tack till vaccin, men låt oss ändå för skojs skull anta att vaccinet mot TBE är effektivt, det vill säga ger ett skydd mot fästingburen hjärninflammation. Är det då värt alla biverkningar?

Aluminium kan orsaka Parkinsons och Alzheimers

I Sverige finns två olika TBE-vacciner godkända: Encepur från Novartis och FSME-IMMUN från Baxter. På FASS.se hittar man information om dessa, såsom innehåll och biverkningsprofil. Vi får veta att båda vaccinerna innehåller aluminium för att trigga immunförsvaret.

Aluminium är neurotoxiskt även i små mängder och har en lång historia av väldokumenterade hälsorisker. Forskning har kopplat samman aluminiumhydroxid som används i vacciner med Parkinsons sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (als) och Alzheimers sjukdom. Möss som injicerats med denna vanliga vaccinbeståndsdel utvecklade statistiskt signifikanta ökningar av minnesförlust, ångest, allergiska hudreaktioner och skador på nervceller. En epidemiolog på CDC i USA gjorde år 2000 följande uttalande: ”Resultaten för aluminium var nästan identiska med etylkvicksilver eftersom mängden aluminium i vacciner nästan exakt följer kvicksilvrets”. Han syftade på en banbrytande studie som fann ett signifikant samband mellan både aluminium och kvicksilver i vacciner och utvecklingsneurologiska förseningar. (4)

Om Encepur får vi vidare veta att ”spårmängder av formaldehyd, neomycin, klortetracyklin och gentamycin ingår i vaccinet. Försiktighet bör iakttas vid vaccination av individer med överkänslighet mot dessa substanser.” Frågan är då om inte alla individer är överkänsliga mot formaldehyd? Det är nämligen att cancerframkallande gift! Och nog vore det bra spännande att få veta hur man injicerar ett vaccin ”med försiktighet”…

Vill man veta mera om alla de beståndsdelar som ingår i vaccinerna får man leta på nätet. Wikipedia kan exempelvis berätta att kaliumdivätefosfat (som finns i FSME-IMMUN) ”säljs som gödningsmedel under beteckningen MKP och används vanligen i växthus och hydrokultur. Det används också som tillsats i cigaretter och sportdrycker och har E-nummer 340.” Man bör också känna till att alla vaccinbeståndsdelar inte offentliggörs, eftersom de anses vara en affärshemlighet. (5)

Pålitlig biverkningslista?

De kliniska säkerhetsprövningarna för FSME-IMMUN för vuxna har gjorts på cirka 3 500 personer. Hur man då kan ange frekvensen för de biverkningar som klassificeras som sällsynta, det vill säga drabbar cirka 1 på 10 000, är en intressant frågeställning. Samtidigt är detta låga antal försökspersoner tacksamt för tillverkarna, eftersom en rad obehagliga biverkningar då kan klassificeras under frekvensen ”inga kända”.  Det ger intrycket av att dessa biverkningar är så sällsynta att de inte ens är mätbara. Hit hör biverkningar såsom nervinflammationer, synstörningar och hjärninflammation (!). Tillverkarna varnar också för att vaccinet kan förvärra autoimmuna sjukdomar såsom multipel skleros. Risken att drabbas av somnolens, en sjuklig trötthet som beror på en skada i hjärnan, uppskattas till cirka 1 på 10 000. Vi måste komma ihåg att dessa risker mångfaldigas i takt med injektionerna, som är tre till antalet under den så kallade grundimmuniseringen. Därefter följer boosterdoser vart tredje år hela livet ut.

Smittskyddet har inte läst sin läxa

Det verkar inte som om Smittskyddsinstitutet (SMI) tagit del av TBE-vaccinernas produktresuméer, eftersom myndigheten på sin hemsida lovar att ”Det finns vaccin mot TBE som har god skyddseffekt och vars biverkningar är milda.” Än mer tragikomiskt blir det när SMI i nästa andetag skriver ”En person som fått en allvarlig (livshotande) reaktion mot en föregående dos ska inte vaccineras.” Hur en livshotande reaktion kan anses vara en mild biverkning är en ekvation som förmodligen bara kan lösas av det medicinska skrået. Att skyddseffekten skulle vara god är också ett påstående med modifikation. År 2008 gick det nämligen inte att mörklägga vaccinets ineffektivitet längre eftersom ett stort antal TBE-vaccinerade människor hade drabbats av TBE. (6) ”Det är ju väldigt tragiskt när det inträffar men inte helt förvånande”, kommenterade den medicinska direktören på Baxter det skedda. (7)

Enligt Smittskyddsinstitutet yttrar sig TBE som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk och emellanåt kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda men upp mot 30 procent får långdragna eller till och med bestående besvär i form av uttalad trötthet, minnesstörningar etcetera och, i ovanliga fall, bestående förlamningar. Dödsfall kan förekomma men är mycket sällsynta. Förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna.

Årligen rapporteras 150-200 fall i Sverige. År 2011 var ett rekordår med 284 rapporterade fall. Trots den stigande vaccinationsfrekvensen har en gradvis och relativt kraftig ökning av antalet fall skett under 2000-talet.

Risken att få allvarlig TBE överskattad

Hur vanligt är det då att fästingar bär på TBE? I Sverige påbörjades en stor fästingbiopsistudie år 2006 och år 2009 inkluderades Åland i samma studie. För cirka ett år sedan var de preliminära resultaten klara, och forskarna kunde meddela att fästingbett inte är lika farliga som befarat. Varken sjukdomen borrelia eller TBE är lika vanliga som man tidigare trott. Förr räknade man med att en av hundra fästingbitna fick TBE, men nu räknar man med att smittorisken är en av 600. Av de 2 160 fästingar som analyserats i Sverige och på Åland hittade forskarna fyra fall av TBE. (8)

Och även om man skulle råka bli biten av just den där sexhundrade fästingen som bär på TBE, måste man komma ihåg att över hälften av alla infektioner är symtomfria.(9) Man kan alltså ha TBE utan att veta om det, och ändå utveckla ett livslångt skydd. Enligt THL, Finlands motsvarighet till Socialstyrelsen, leder cirka en tiondel av de infektioner som ger symtom till långvariga komplikationer som uppträder i ett senare skede. Eftersom SMI menar att hela 30 procent får långdragna besvär tycks det råda en viss osäkerhet om hur det förhåller sig.

Om vi fångar 15 000 fästingar borde det alltså statistiskt sett vara 25 av dem som bär på TBE. Av dessa borde cirka 10 ge symtom på TBE. Av dessa 10 är det bara 1-3 stycken som ger långvariga komplikationer. Den verkliga risken att drabbas av komplicerad TBE är alltså 1-3 på 15 000 fästingar.  Detta bör sättas i relation till risken att drabbas av allvarliga vaccinbiverkningar, vilka är minst 1 per 10 000 injektioner enligt bipacksedeln. Och då bör man komma ihåg att man först ska bli biten av en fästing för att riskera att få TBE, medan man via återkommande vaccinationer systematiskt utsätter sig för en allt större risk att drabbas av mer eller mindre allvarliga biverkningar.

Avslutningsvis vill jag citera Ulf Brånell, redaktör på Alternativjournalen: ”Svenskarna behöver inget vaccin mot TBE – de är sjuka nog som de är.” (10)

Text: Linda Karlström

Artikeln ingår i det senaste numret (nr 3 2012) av Tandvårdsskadeförbundets medlemstidning.

Källor:

  1. Vaccine theory proven wrong
  2. Vaccinernas verkliga verkan – många människor insjuknar allvarligt trots gott om antikroppar
  3. What are the limits of adjuvanticity?
  4. Eisenstein, Mayer och Miller, Neil Z. Vaccinationer: risker och skador. Anarchos, 2012.
  5. Affärshemligt innehåll i vaccin redovisas inte
  6. Hur ofta förekommer det att man får TBE trots vaccination?
  7. Myndigheter utreder TBE-vaccin
  8. Nya rön om fästingsmitta
  9. Vacciner mot fästingburen encefalit
  10. TBE-vaccin åter aktuellt

Fördelar och nackdelar med Hepatit B-vaccin

By 5 Comments

Virus - Freedigitalphotos.net
Virus –  Bild: Freedigitalphotos.net

Hepatit B virus upptäcktes 1968. Viruset förkortat HBV har förmåga att mutera, vilket kan skapa förutsättningar för viruspersistens (kronisk sjukdom) och medföra resistensutveckling mot läkemedel. Smittspridning sker parenteralt (via skadad hud, slemhinnor och blod) genom kontakt med infekterat blod: blod-blod, via sexkontakt, via intravenöst missbruk och från mor till barn (vertikalt). Inkubationstiden är 2-6 månader.

Text: Marina Ahlm

Virusproduktionen hos en patient kan variera kraftigt. Samma mängd smittämne kan finnas i en miljondels ml som i 100 l blod. Smittrisken vid sticktillbud anses variera mellan 2-40%.

Smittsamhetsperiod vid akut hepatit varar från 4-6 veckor före ikterusdebut (gulfärgningen) till 3-4 månader. Dock utvecklar inte alla en gulfärgad hud. Upprepade blodprov visar om och när smittsamheten upphör eller om sjukdomen övergår till en kronisk fas. Hepatit B i kronisk fas kan förorsaka levercancer, vilket ses i Asien och Afrika, samt även levercirros (skrumplever). Det finns numera läkemedel som i många fall tycks kunna bota den kroniska infektionen och förebygga eventuella senkomplikationer.

Enligt Socialstyrelsen läker sjukdomen, i de flesta fall, ut av sig själv. Och risken för kronisk infektion är störst hos de som smittas vid förlossning. Risken avtar sedan med stigande ålder vid insjuknandet och är cirka 50 procent i 1-årsåldern, 20 procent hos 2-åringar och mindre än 5 procent hos skolbarn och äldre. Enligt WHO har så många som två miljarder människor världen över antikroppar mot hepatit B (HB) varav ungefär 350 miljoner utvecklat kronisk hepatit B. HBV förekommer i hela världen.

Hepatit B är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen. I Sverige är prevalensen 0.05-0.1%. Vid blodgivarscreening diagnostiseras cirka 15-30 fall årligen.

I Sverige anmäls årligen cirka 150-300 fall av akut HB. De vanligaste smittvägarna är intravenöst missbruk samt sexuell smitta. Smittämnet är globalt mycket spritt. I vissa delar av Afrika och Asien är 10–20% av befolkningen smittad. I Sverige var där mellan åren 1990-2007, 0-3 anmälda fall årligen av hepatit B bland sjukvårdspersonal som yrkesexponering. Inget fall bland barnmorskor under 2000-talet. (1)

Förenklat kan man förklara att Hepatit är en inflammation i levern. Hepatit delas in i olika typer beroende på vad som orsakat inflammationen. Hepatiten kan vara virusorsakad men även bakterier, parasiter och giftiga substanser som olika svampgifter från maten eller reaktioner på läkemedel kan ge upphov till en hepatit. En hepatit kan vara symtomfri men kan också ge besvärliga symtom som bland annat feber, illamående, trötthet och ledvärk samt att hud och ögonvitor blir gulfärgade. (2)

Fördelar med vaccinering enligt Smittskyddsinstitutet (SMI)

Vaccination mot hepatit B ingår i de allmänna vaccinationsprogrammen i de flesta av världens länder. Undantag är de nordiska länderna, England och Nederländerna. I Sverige ingår hepatit B vaccination till de som tillhör någon av följande riskgrupper:

Nyfödda till mödrar med hepatit B. Barn som tillhör någon grupp där det finns ökad risk för hepatit B-smitta (exempelvis om en familjemedlem bär hepatit B-smitta, om barnet eller föräldrarna kommer från ett land med medelhög till hög förekomst av hepatit B eller om barnet är under sex år och ingår i en barnomsorgsgrupp med ett barn som har hepatit B) (3).

Anledningen till att vi i Sverige inte har allmän vaccination mot hepatit B är den låga förekomsten och därmed den låga risken för infektion i förhållande till kostnaden för vaccination. Vaccinet kan ges till personer som just utsatts för smitta, ofta i kombination med specifikt immunglobulin (antikroppar). Detta gäller även för de barn som föds av en hepatit B-infekterad mor (3).

Vaccination mot hepatit B rekommenderas också om man ska resa till ett område där risken att smittas är större än i Sverige, till exempel Asien, Afrika eller Sydamerika, och stanna längre än tre veckor  (3).

Vaccinering rekommenderas inte till de som haft allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med hepatit B eller har en känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet.

Skyddseffekten efter tre doser är, enligt SMI, över 90%. Skyddet anses vara långvarigt, minst 10 – 15 år. Behovet av påfyllnadsdos är ännu inte klarlagt och på en del ställen står det att skyddet tros vara livslångt. Vaccin mot hepatit B är det första vaccin som sägs förhindra en cancerform, nämligen levercancer (3).

Hepatit B är, enligt SMI, ett mycket säkert vaccin. Det är ovanligt att problem uppstår. Man har beräknat att en allvarlig allergisk reaktion uppstår ungefär en gång per 1.1 miljoner doser.

Vaccinet kan liksom andra vacciner orsaka ömhet eller värk på injektionsstället. Svullnad, rodnad, feber, huvudvärk och irritabilitet är mindre vanliga men förekommer. Mer uttalade lokala reaktioner är ovanliga och nässelutslag och allergiska reaktioner är sällsynta (3).

Personal inom hälso- och sjukvården, tandvården och kriminalvården erbjuds gratis vaccination liksom narkomaner (4).

Nackdelar med vaccinering

Hepatit B vaccinet har som funktion att med hjälp av genmodifierade ytprotein få kroppen att efterlikna den naturliga processen. Tanken är att dessa ytprotein ska efterlikna det protein som sitter på det verkliga virusets yta och därigenom stimulera till antikroppsbildning. Enligt Socialstyrelsen får 95-100% skyddande antikroppar som beräknas hålla i minst 15 år.

Problemet med detta är att det inte finns något bevis för att just antikroppsbildning är det avgörande för om du utvecklar immunitet eller inte. Detta kan med andra ord innebära att man kan insjukna i en sjukdom trots adekvata mängder antikroppar och således undslippa sjukdom trots frånvaron av antikroppar (5).

Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att utesluta eller bekräfta ett samband mellan multipel skleros (MS) och hepatit B-vaccination. De data som finns talar, enligt dem, sammantaget mot ett orsakssamband.

I artikeln ”A review of hepatitis B vaccine” kan man läsa; ”Hepatit B vaccin innehåller jäst, aluminium, thiomersal och hepatit B som kan resultera i autoimmuna sjukdomar hos en del mottagare. Därför finns det tveksamheter om fördelarna med vaccinet överstiger risken med att utsättas för smitta” (6). Inga advekata studier i kopplingen mellan autoimmunitet och vaccinering har utförts men det finns ett tydligt tidssamband på 2-3 månader mellan insjuknandet i vaccinrelaterad autoimmunsjukdom.

Den första rapporten om autoimmun sjukdom (GBS, Guillian Barrea syndrom) efter vaccinering kom 1977 efter en massiv kampanj mot svininfluensa. Symtomen uppkom runt sex veckor efter vaccinering. Frågan om vaccinrelaterad MS uppkom i Frankrike då 600 personer fick symtom inom åtta veckor efter just hepatit B vaccin. Studier finns som nekar samband men artikelförfattaren menar att förändringar i vaccinet har gjorts och man kan därför inte utesluta att symtom kan uppstå även efter en längre tid (7).

Det är relativt okänt hur vaccinering kan påverka vårt centrala nervsystem men det finns rapporter som sammanlänkar vaccinering och autoimmuna reaktioner i hjärnan som t ex disseminerad encefalomyelit, vilket är en akut utbredd inflammation i hjärna och ryggmärg som ett försvar mot främmande ämnen, tex virus (8). Akut disseminerad encefalomyelit kan vara en differentialdiagnos till MS men har ibland även räknats som en första attack av MS (9). I en artikel som berör ett fall med en 16-årig pojke som drabbas av akut disseminerad encefalomyelit som sedan leder till MS efter hepatit B vaccin, nämner man att det finns en studie som visar på en signifikant (utmärkande) ökad risk för MS efter vaccinering (10).

I tidskriften Vaccine hade man 2005 en rapport över en sammanställning av alla relevanta rapporter om samband mellan autoimmun sjukdom och vaccination. De mest frekventa tillstånden som inrapporterats efter hepatit B vaccin var RA (reumatoid artrit), reaktiv artrit (Reiters syndrom), vaskulit (blodkärlsinflammation), encefalit (hjärninflammation), neuropati (en samling av sjukdomar som uppstår när nerver i det perifera nervsystemet, nerver utanför hjärna och ryggmärg, är skadade) och trombocytopeni (brist trombocyter/blodplättar vilket ger ökad blödningsbenägenhet) (11).

I en rapport från 2005 beskriver Marc Girard, en oberoende konsult för läkemedelsindustrin, flera exempel på dålig metodik kring utvärderandet av riskerna med vaccin och att forskningen fortfarande ligger på en nollnivå av att vara evidensbaserad medicin (12). I en annan artikel publicerad i Journal of American Physicians and Surgeons, skriver han; ”Även om mycket av WHO’s information kring vaccinrekommendationer, speciellt hepatit B, förblir hemlig så finns det tillräckliga bevis i den öppna litteraturen som tyder på vetenskaplig inkompetens, dåligt uppförande och kriminella förbrytelser. Fördelarna är överdrivna och toxiciteten kraftigt underskattad” (13). Marc Girard menar vidare att det idag fokuseras på ”de bästa tillgängliga bevisen” istället för ”alla de tillgängliga bevisen”. Detta i sin tur leder till stora brister i det slutgiltiga resultatet.

Något annat problematiskt är när information används för egen favör. Ett exempel är Vaccine Adverse Event Reporting System  som är ett övervakningssystem för att samla in biverkningar som uppkommer efter vacciner, licensierade för användning i USA. Detta system används vid vissa utvalda tillfällen för att lugna allmänheten och bevisa säkerheten hos nya vaccin, vilket var fallet med t ex vaccin mot vattkoppor och hepatit A. I dessa sammanhang ser man positivt på systemet men när man sedan genomsöker VAERS och finner biverkningar som autism, mental retardation och permanenta hjärnskador till följd av MPR vaccin, så avfärdas uppgifterna.

En annan paradox är när man från tillverkare och förespråkare av läkemedel hör ”att en statistisk ökning av en biverkning Y i personer som intar läkemedlet X inte kan räknas som ett orsakssamband mellan X och Y”. Ändå så är alla kliniska förbättringar, om så bara marginellt, det som det medicinska etablissemanget bygger sina framgångar på. Detta är några av flera brister, i den så kallade evidensbaserade medicinen, som leder till ignorans av allvarliga biverkningar (14).

Vid en sökning på VAERS och pubmed för tiden 1966-2003 fann man  ett orsakssamband mellan hepatit B vaccin och tillstånd som artrit, reumatoid artrit, myelit (inflammation i ryggmärgen), SLE (autoimmun reumatisk sjukdom), optisk neurit (inflammation i synnerven),  GBS,  glomerulonefrit (inflammatorisk njursjukdom), pancytopeni / trombocytopeni (minskat antal blodkroppar/ökad blödningbenägenhet) och MS (15).  Andra tillstånd kopplat till  hepatit B vaccin är Bells pares (ansiktsförlamning) (16), diabetes typ 1 (17) (18), pankreatit (bukspottkörtelinflammation) (19) och det finns ett stort antal rapporter om allvarliga risker och  en potentiell risk för att inducera centrala neurologiska störningar vilket det måste tas hänsyn till då vaccinet används som en förebyggande hälsoåtgärd (20).

Hepatit B vaccin innehåller aluminiumhydroxid som adjuvans, vilket har som uppgift att öka effekten av vaccinet. Alltfler studier visar nu på de negativa effekterna av detta, för kroppen, giftiga ämne. I en studie på möss publicerad i mars 2012 såg man, att istället för att ge skydd för levern ökade vaccinet istället celldöd i levern pga apoptos, programmerad celldöd, vilket är en markör för de flesta leversjukdomar. Man såg också att en mitrokondriell (cellernas kraftverk) dysfunktion uppstod (21) (22). En granskning av den medicinska litteraturen om aluminium avslöjar en överraskande brist på vetenskapliga bevis för att injicerat aluminium är säkert. Man vet inte heller om ämnet ackumuleras i vävnader och organ eller om det avlägsnas ordentligt från kroppen.

Det är också okänt huruvida genetiska faktorer inverkar på den långsiktiga hälsan hos dem som fått vacciner med aluminium. Aluminium har även kopplats till tillstånd som autism (23) och andra neuropsykiatriska tillstånd (24). Det kan även vara en riskfaktor för Alzheimers (25) och autoimmuna sjukdomar (26) t ex Macrophagic Myofasciitis, MMF (kliniska symtom är muskelsmärta, ledsmärta, muskelsvaghet, trötthet, feber och muskelömhet) (27) (28). Aluminium som adjuvans i vaccin utgör en risk och det kan vara så att vaccinets fördelar överskattats och att risken för eventuella underskattade negativa effekter, inte har analyserats ingående i det medicinska och vetenskapliga samfundet (29).

I USA började de vaccinera alla spädbarn rutinmässigt 1991 och mellan 1992-2005 var där 36  788 rapporter om biverkningar till VAERS varav 14 800 var av så allvarlig grad att följden blev sjukhusvistelse, ett livshotande tillstånd eller permanenta funktionsnedsättningar. 781 personer rapporterades ha dött efter hepatit B vaccin. Tilläggas kan att det på 90-talet gjordes en undersökning där man kom till slutsatsen att endast runt 1% av alla biverkningar blir rapporterade (30). En annan undersökande rapport visade att där var en statistisk ökning av rapporterade biverkningar på vuxna människor efter vaccinering mot HBV (hepatit B virus). Författarna uppmanar till att göra en individuell bedömning om nytta-risk förhållande innan beslut om vaccinering tas (31).

Det har aldrig gjorts några långsiktiga studier på vilka negativa biverkningar vacciner kan ge efter en längre tid. När vaccin mot hepatit B licensierades och godkändes som säkert hade det provats på ett par tusen friska barn i endast 4-5 dagar (32). En annan studie bestod av 147 friska spädbarn som följdes upp under endast fem dagar. Tillverkaren medger att ”bred användning av vaccinet kan komma att avslöja biverkningar som inte observerats under kliniska prövningar”. Vuxna försökspersoner följdes också under endast fem dagar efter vaccination (33). Säkerhetsstudier kan utgöra en jämförelse mellan två vaccin vilket betyder att om vacciner i sig ger biverkningar så kommer man inte se någon större skillnad i de båda grupperna. En studie jämförde Engerix B och Twinrix vaccin (båda mot hep B) i 72 vuxna friska försökspersoner då de fick 3 doser under sex månader med en uppföljning på 30 dagar. Biverkningar som observerades var rodnad, smärta vid injektionsstället, svullnad, trötthet, huvudvärk och övergående feber (34). Dessutom görs studierna på friska försökspersoner vilket innebär att effekt och säkerhet är oklart i vissa åldersgrupper, hos de med olika sjukdomstillstånd och de med nedsatt immunförsvar.

En del människor har en sämre mottaglighet för vaccinet. I studier har det visat det sig att mer  än hälften av de vaccinerade med celiaki inte är mottagliga för att uppnå ett skydd (35)(36). Likaså kan D-vitaminbrist som är vanligt förekommande bland de som har nedsatt njurfunktion svara sämre på vaccinet (37). I en uppföljning under 20 år på 1271 personer som fått upp till fem doser hepatit B vaccin och hade nedsatt njurfunktion, uppvisade en fjärdedel inga antikroppar mot HBV (38).

På barn vaccinerade mot hepatit B finns följande exempel på negativa effekter:

Nyfödda som vaccinerats med hepatit B-vaccin före 1999 (från vaccinationsintyg) hade en trefaldigt högre risk för en autismdiagnos jämfört med pojkar som inte vaccinerats som nyfödda under samma tidsperiod (39). I en analys av 10 barn som 2009 dog efter hepatit B vaccin, antogs åtta av dem ej ha samband med vaccinet medan de två som hade klart samband dog pga anafylaktisk chock (40). Gifter som finns i vacciner kan leda till blödningar och skador på hjärnan och hepatit B vaccin misstänks ha ett samband med retinala (näthinne-) blödningar (41).  År 1999 gjorde Jane Orient MD, en praktiserande medicinare från Arizona och verkställande direktör för Association of American Physicians and Surgeons, en analys av vaccinet. Hennes slutsats blev att för de flesta barn kan en allvarliga reaktion mot vaccinet vara 100 gånger större än risken att insjukna i hepatit B (42).

Vilka förebyggande åtgärder finns för att förhindra smitta av hepatit B?

Rent generellt är det är viktigt att tvätta händerna noga och att enbart dricka rent vatten, till exempel mineralvatten, när man är i områden med dålig standard på vatten och avloppsrening. Undvika råa grönsaker, oskalad frukt, is och glass i områden där stor risk för smitta (främst hepatit A) finns. Kondom vid samlag skyddar mot att smittas med hepatit B (43).

I yrken där risk för blodsmitta finns är det extra viktigt med basala hygienrutiner, kunskap om smittspridning, korrekt användning av utrustning t ex skalpellblad och nålar. Att inte arbeta med riskfyllda arbetsuppgifter under tidspress samt att ha goda rutiner för hantering av utrustning som kommit i kontakt med eventuell smitta (44).

Vilka behandlingsåtgärder finns vid befintlig smitta?

Man får oftast ingen behandling mot hepatit B eftersom sjukdomen i de flesta fall går över av sig själv. Om man haft sjukdomen en gång och blivit frisk är man immun för resten av livet och kan inte få hepatit B igen (45). I början av behandlingen är det nödvändigt att vila, vara sjukskriven och undvika fysisk ansträngning. Man bör också undvika alkohol och mediciner som belastar levern. Personer som lider av hepatit med mycket kraftiga symtom vårdas på intensivvårdsavdelning på sjukhus. Ett gynnsamt behandlingsresultaten för kronisk hepatit B anses vara ca 5–25 procent  (46). I fall med utdragen inflammation – och särskilt om leverfibros påvisas – är behandling motiverad för att förhindra utveckling av cirros eller levercancer. Det finns dock ett problem med resistensutveckling och svåra biverkningar (47), som med interferonbehandling där biverkningarna innefattar influensaliknande symtom för de flesta användare. Behandlingen är långdragen och kan även ge biverkningar som trötthet, minskad aptit och viktnedgång, blodbrist och ge upphov till fosterskador (48).

Andra metoder för potentiell behandling av hepatit kan vara kolloidalt silver som visat sig ha antivirala effekter (48)(49). Även örter är något som visat sig vara läkande för levern och har en lång historia bakom sig. Enligt en artikel om användning av örter i Indien har man använt sig av runt 300 olika örtblandningar (med en variation av 87 örter) för behandling av hepatit och kroniska leversjukdomar. Fyra av dessa har blivit vetenskaplig granskade och två av dessa finns tillgängliga i Sverige i form av kosttillskott.

Dessa är Sylibum marianum (Mariatistel), som visat sig ha en anti-inflammatorisk och leverregenererande effekt, samt skyddar mot oxidativ stress (50) (51) (52) och  Glycyrrhiza glabra (Lakritsrot) som har leverskyddande och anti-inflammatoriska egenskaper (50) (53). En annan ört som anses vara bra mot hepatit B är Curcuma longa (Gurkmeja) vilken har antivirala, anti-inflammatoriska egenskaper samt är en kraftfull antioxidant (54) (55). Örter är inget vanligt förekommande behandlingssätt i den svenska vården utan kan ses som potentiell egenvård eller framtidsmedicin.

Något som är av betydande vikt vid all form av ohälsa är att upprätthålla en god kosthållning.

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer. I november 2007 kom ”Diet and Cancer report” från WCRF som sammanfattar forskningen på området de sista 10 åren. WCRF har systematiskt gått igenom olika studier och formulerat råd om hur man kan minska cancerrisken. I råden tar man hänsyn också till andra kroniska sjukdomar och förekomst av näringsbrister. Bevisen för ett samband mellan övervikt och flera cancerformer har stärkts de senaste åren.

Här är några av de sammanfattade råden från rapporten:

Ät huvudsakligen mat från växtriket. Dessa livsmedel är rika på viktiga antioxidanter, fibrer och mineraler som har en skyddande verkan. Undvik att bli överviktig, behåll normal kroppsvikt hela livet. Vid övervikt – försök att gå ner i vikt; även ett par kilo kan skydda. Motionera mera. Något ökad mängd motion är dock bättre än ingen alls. Minska konsumtionen av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel som innehåller mycket energi men lite näring. Undvik sockrade drycker. Minska intaget av rött kött (i rapporten definierat som kött från nöt, gris, lamm och get). Särskild vikt lägger man på att poängtera att det är skillnad på processat kött som charkuteriprodukter, korv och bacon, och obearbetat kött. Alkohol bör inte överstiga 2 små glas vin per dag om du är man och ett litet glas vin per dag om du är kvinna. Minska konsumtionen av salt, speciellt poängteras det att det blir för mycket salt på grund av hög konsumtion av färdigmat. Ge enbart bröstmjölk under barnets sex första levnadsmånader. Detta förebygger övervikt och fetma hos barnet. Undvik alla former av tobak. Undvik bränd mat och undvik nötter med mögel (vanligast i paranötter och pistagemandel). Mikra ej heller mat i plastförpackningar som inte är avsedda för det, t ex glassförpackningar. Personer som har haft och överlevt cancer bör också följa råden eftersom mycket tyder på att de skyddar mot canceråterfall (57).

Att kosten spelar en avgörande roll för om utvecklandet av leverbesvär  som fettlever och senare cirros (skrumplever) eller levercancer  beskrivs i boken Hepatit C med andra ögon. Här beskrivs studier där människor fått bättre leverhälsa genom att gå ner i vikt och äta en kost som stabiliserar blodsockret trots närvaro av hepatitvirus, samt att man ofta slår ihop hepatit B och C i forskningssammanhang. Många med leverbesvär lider av olika former av näringsbrister samt insulinresistent och en näringsrik kost med litet intag av snabba kolhydrater har visat god effekt både som förebyggande och behandlande åtgärder. Enligt WHO bidrar alkohol endast till 4-6 % av all cancer i världen, medan rökning uppskattas orsaka 25-30 %. Av ca 10 miljoner cancerfall årligen (alla cancerformer inräknat), anses 5-10 % bero på genetiska faktorer, medan så många som 30-35 % anses vara orsakade av dieten. Mat som anses vara cancerframkallande är nitrat, nitrit och nitrosaminer. I en studie såg man att tuggandet av betelnötter som innehåller nitrit var en större riskfaktor till levercirros än att få det från hepatit B eller C. Ca 600 miljoner människor i världen, varav de flesta lever i Asien, tuggar på dessa nötter dagligen. Nitrat som anses mindre skadligt än nitrit, finns i grönsaker som huvudsallad, spenat, mangold, kinakål, isbergssallad, rödbeta och potatis. När dessa upphettas och sedan får stå några timmar i rumstemperatur omvandlas nitratet till nitrit. Båda dessa ämnen kan i sin tur bilda nitrosaminer som är ett vanligt cancerframkallande ämne. Detta finns i charkuteriprodukter, rökt fisk, kaviar och rom, rökt kött, bacon, malt, whiskey, kakao, kaffe, te, torrmjölk, öl samt saltad/inlagd fisk och inlagda grönsaker som därför inte bör överkonsumeras.

En stor men sällan omnämnd källa till levercancer är mögelgiftet aflatoxin. Detta är ett naturligt mögelämne som bildas genom felaktig hantering av en råvara och kan därför finnas i alla grödor som inte fått torka ordentligt, vilket är särskilt vanligt i de länder där varor förpackas under hög luftfuktighet. Giftet är så vanligt att allt fler forskare anser att aflatoxin är en av huvudorsaken till den allt högre frekvensen av levercancer. Det är dock ett globalt problem då en stor del av vår mat importeras från andra länder.. De vanligaste smittade födoämnena smittade med aflatoxin är jordnötter och majs men i riskzonen finns nötter av alla dess slag. Som konsument bör man därför vara uppmärksam och kontrollera innehållet samt inte äta av produkten om så bara någon nöt smakar dåligt. Andra riskfaktorer är överskott på järn och fett av dålig kvalitè (57).

Näringsämne som är av extra vikt vid nedsatt leverfunktion är vitamin D som reglerar celltillväxt och differentiering (process där cellen mognar till en specialiserad cell), har immunmodulerande, anti-inflammatoriska och anti-fibrotiska (förhindrar sjuklig bindvävstillväxt) egenskaper. D vitaminbrist ses ofta vid kronisk leversjukdom och är viktig för kroppens immunförsvar (58). Även B-vitaminer är viktiga för ett bra immunförsvar och en god leverhälsa. Enligt Douglas Lanska betraktade skolmedicinen fram till slutet på 1800-talet alla sjukdomar som antingen symtom på en förgiftning eller en infektion och många läkare botade förr sjukdomar med hjälp av en näringsrik kost samt ett tillskott på vitaminer (57).

Diskussion

Bland sjuk- och tandvårdspersonal har antalet rapporterade, symptomgivande hepatit B fall sjunkit från 389 (1970-1971) via 14 (1993-1994) till 0 (2001-2004). Störst risk för hepatit B-smitta i vårdsituationen utgör inokulation, t ex stick med injektionskanyler som är förorenade med smittförande blod. Inom vården i Sverige är idag smittorisken inget stort problem delvis pga att alla blodgivare testas men säkert också för att man känner till smittvägarna och vet hur man med hjälp av goda rutiner och skyddsåtgärder ska skydda sig från smitta. Att föra journal och ha goda rutiner  då man utför sina arbetsuppgifter är A och O för att förhindra att bli smittad. Dock är alla människor inte helt öppna med vilka sjukdomar de har och en del vet säkert inte om att de bär på smitta. Varje individ bör själv väga nytta med risk då det kan vara något som skiljer sig åt i olika situationer.

För övrigt har jag stora tveksamheter till vaccinet i sig. Det påstås att det är ett av de säkraste vaccinen men i mina ögon sett finns där stora risker med att ta det och jag undrar hur många fler biverkningar de andra vaccinerna i så fall kan ha? En stor anledning till förespråkandet av vaccinet är att hepatit B kan leda till cancer. Men det är långt ifrån alla som blir smittade och vid smitta är det för de flesta ett övergående tillstånd. Det finns många olika anledningar till att vi kan drabbas av olika leverbesvär samt cancer. De vanligaste orsakerna till fettlever som i vissa fall kan leda till levercancer är alkohol samt övervikt ofta kopplat till insulinresistens. Att kosten och näringsstatusen är avgörande för utvecklandet vid dessa riskfaktorer samt vid närvaron av virus och bakterier är tydligt.

Många studier slår också ihop hepatit B med C samt brister i att undersöka vilka typer av läkemedel de drabbade intagit, om de är överviktiga, om de har diabetes eller metabola syndromet. Det behövs även studier på kostrelaterade problem i samband med försämrad leverhälsa som näringsfattig kost, proteinbrist eller överintag av kolhydrater på bekostnad av bra fett och/eller protein. Faktorer som intag av för mycket järn eller cancerogena och/eller mögelförgiftade matvaror verkar inte heller ha fått så stor uppmärksamhet på att vara viktiga hälsoförebyggande åtgärder. På grund av dessa brister i forskningen kring allvarliga leverproblem i samband med hepatit B har jag valt att inte ta med statistik på de som får levercancer i anslutning till hepatit B infektion. Det känns också som att riskerna för att drabbas överdrivs och att biverkningarna från vaccinet underskattas.

Ur denna sida sett anser jag att man till stor del själv kan påverka eventuella risker för att få sjukdomen eller inte genom förnuftiga livsstilsåtgärder. Vaccinet kan också föra in människor i en falsk tro att de har ett garanterat skydd. Detta är inte fallet då vaccinet inte är 100 %-igt samt att de med någon dysfunktion kanske aldrig uppnår skydd alls. Det finns också etiska frågor i frågeställningen att vaccinera eller inte? Vaccin är ett läkemedel men räknas till att vara en hälsoförebyggande åtgärd. Frågan blir då om man är beredd att ta risker för något som eventuellt kan ske? Är man sjuk är svaret för de flesta mer ett självklart ja men är det lika självklart här?

Text: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphoto

[Read more…] about Fördelar och nackdelar med Hepatit B-vaccin

Mammor mot Gardasil nu

By Leave a Comment

Under våren 2009 fick Ann-Britt Axelsson ett reklamutskick från Sanofi Pasteur MSD där  Gardasil erbjöds till hennes tonårsdotter. Reklamen innehöll felaktig information om Gardasil och beskrev till ca 75 % hur man skall utnyttja högkostnadsskyddet för att köpa vaccinet Gardasil. Vaccinet sägs förebygga livmoderhalscancer och genitala vårtor orsakade av HPV, Humant Papilloma Virus.

För att du som mamma/förälder skall kunna avgöra om du vill att din dotter skall ta vaccinet Gardasil, har Ann-Britt Axelsdotter, samlat information kring vaccinet på sidan ”Mammor mot Gardasil”. Informationen innefattar även Cervarix som påstås förebygga livmoderhalscancer på samma sätt som Gardasil men utan ”förebyggande” mot genitala vårtor.

Hennes personliga uppfattning är att man godkänt ett vaccin som inte testats ordentligt och som visat sig ha gett många både små och även mycket allvarliga biverkningar hos de flickor runtom i världen som redan vaccinerats. Beslutet om att Gardasil /Cervarix skall ingå i vaccinationsprogrammet är inte tillräckligt underbyggt med tester och fakta.

Genom att låta Gardasil/Cervarix ingå i vaccinationsprogrammet har också våra politiker gett sitt samtycke att låta en halv generation vara försökskaniner åt läkemedelsbolaget. Gardasil/Cervarix är inte heller verksamt hur länge som helst. Skall vi då också låta samma generation garantera Sanofi Pasteur MSD’s/GSK’s årliga vinst genom att skyddet behövs upprepas regelbundet?

Varför reagerar inte Socialstyrelsen, FDA i USA eller andra länders regeringar när samtliga länder där Gardasil/Cervarix använts rapporterar om allvarliga biverkningar och dödsfall efter vaccinering mot HPV? Ann-Britt är allvarligt oroad över vad våra barn – flickor och kanske också pojkar – utsätts för genom Socialstyrelsens brist på engagemang samt vilka kostnader alla biverkningar kan komma att kosta samhället.

Dr Diane Harper, principal investigator (PI) for clinical vaccine trials for Merck (Gardasil) and GlaxoSmithKline, menar att Gardasil är associerat med allvarliga bieffekter inkluderande dödsfall. Om Gardasil ges till en 11 åring och vaccinet inte är verksamt i åtminstone 15 år så finns där inga fördelar – bara risker – för den unga flickan.

Johan Thor, årets lobbyist 2008, var politisk sakkunnig hos Per Unckel i den borgerliga regeringen 1991-94. Sedan tre år leder han GSKs public affairsavdelning på 16 personer. Där finns också Agneta Karlsson, ansvarig för politikerkontakter, som var statssekreterare åt den socialdemokratiska regeringen. Inte konstigt att läkemedelsbolagen vet hur man arbetar för att driva igenom olika produktsortiment på okunniga människor när man använder gräddfilen och svågerpolitiken samt duperar allmänheten.

Ett 15-tal personer finns i Visby från GSK under Almedalsveckan.

”Vi har varit här i tre år nu. Det finns en allt starkare närvaro av läkemedelsbolag. Det är en komplex bransch med många beslutsfattare och rätt målgrupp för oss finns här under veckan. Vaccinfrågorna blir aldrig en valfråga, men vi träffar rätt beslutsfattare under veckan och då är det relevant för oss att vara där” -Johan Thor

Guvernör Rick Perry i Texas har ertappats med lögner gällande hans försök att genomföra obligatoriska vaccineringar med Gardasil – hans kampanjer har erhållit tusentals dollars i bidrag mot att han erbjudit sin position att gå läkemedelbolagets ärenden.

Noteras bör att Socialstyrelsen inte har några protokollförda dokument där man tar beslut om utredning gällande HPV vaccinens vara eller icka vara i barnvaccinationsprogrammet utan man har meddelat Ann-Britt i telefonsamtal att det bara är beslut som kommit mer eller mindre ur tomma luften efter lobbyism. Då vi har monarki i Sverige tar man alltså helt sonika och erbjuder politiker välbetalda jobb för att utnyttja deras kontakter med politiker och olika departement.

Finsk studie visar dessutom att endast ett 2.6 % var HPV fria vilket innebär att om ger du ditt barn HPV vaccin kan de löpa 44.6% större risk att få livmoderhalscancer i framtiden. Detta då vaccinering vid närvaro av HPV-virus kan öka risken för att drabbas av cancer.

På sidan 13 i detta VRBPAC dokument finns bekräftelse för risken med HPV vaccinen om du redan bär på viruset eller har skapat egen immunitet mot detsamma.

Tack för att du tog dig tid att läsa – dela vidare sidan till så många som möjligt!

Med vänlig hälsning Ann-Britt Axelsdotter

[Read more…] about Mammor mot Gardasil nu

Vaccin mot gulsot – solidaritet mot missbrukarna

By 2 Comments

Ja, denna solidaritet. Den verkar sprida sig som en epidemi i det här landet. Eget tänkande och kunskap för att bilda sig egna uppfattningar om vad som blir bäst för sina egna individuella förutsättningar, ska tydligen bli ett minne blott. Socialstyrelsen vill att vaccination mot gulsot, hepatit B, ska ingå i den allmänna vaccineringen av barn. En förändring som välkomnas av Britt Åkerlind, smittskyddsläkare vid landstinget i Östergötland. 

Detta enligt artikeln ”Gulsotsvaccin dröjer i länet”.

Text: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphoto

Vi ska tydligen börja vaccinera alla spädbarn, inte bara för att skydda dem mot en eventuell framtida levercancer men även för att visa vår solidaritet mot missbrukarna som redan har tillräckliga bekymmer. Samt för att barnen ska slippa, om de någonsin blir smittade, ställas inför det eventuellt svåra valet att berätta för deras partner att de har en smitta. Jag måste säga att det inte finns många mänskliga problem som vaccineringar inte kan råda bot på. Allt från skyddandet av sjukdom till omtanke om varandra samt att vi till och med kan slippa behöva berätta jobbiga saker för varandra. Det är rena idyllen. Märkligt att inte alla vill vara med om att skapa detta fantastiska samhälle, som kunde blivit, om alla bara förstod det fantastiska i det.

Sjuka människor är dessutom en stor kostnad för samhället och vaccinet är givetvis, precis som alla andra vacciner, effektiva och helt fria från biverkningar. Att denna uppfattningen uppreppas om och om igen är inte speciellt märkligt med tanke på att det redan under läkarutbildningen lärs ut hur pass säkra vaccinerna är. I ett samtal med en studerande läkare frågade jag vad de fick lära sig om biverkningar, om det typ bara var lite feber, svullen arm och sådant smått. Inte ens det hade de sagt något om. Biverkningar existerar tydligen inte! Det enda de fått lära sig var att TBC vaccinet inte var så effektivt, ej heller diarrèvaccinet vid utlandsvistelse men det kunde man rekommendera ändå för där fanns inga biverkningar…

Något som inte nämns är att nyfödda som vaccinerats med hepatit B-vaccin före 1999 (från vaccinationsintyg i USA) hade en trefaldigt högre risk för en autismdiagnos jämfört med pojkar som inte vaccinerats som nyfödda under samma tidsperiod. År 2009 gjordes en analys av orsaken till 10 barns död efter hepatit B-vaccin. Åtta av dem antogs ej ha samband med vaccinet medan två dog pga anafylaktisk chock. Gifter som finns i vacciner kan leda till blödningar och skador på hjärnan och hepatit B vaccin misstänks ha ett samband med retinala (näthinne-) blödningar.  År 1999 gjorde Jane Orient MD, en praktiserande medicinare från Arizona och verkställande direktör för Association of American Physicians and Surgeons, en analys av vaccinet. Hennes slutsats blev att för de flesta barn kan en allvarliga reaktion mot vaccinet vara 100 gånger större än risken att insjukna i hepatit B.

I USA började de vaccinera alla spädbarn rutinmässigt 1991 och mellan 1992-2005 var där 36  788 rapporter om biverkningar till VAERS varav 14 800 var av så allvarlig grad att följden blev sjukhusvistelse, ett livshotande tillstånd eller permanenta funktionsnedsättningar. 781 personer rapporterades ha dött efter hepatit B-vaccin. Tilläggas kan att det på 90-talet gjordes en undersökning där man kom till slutsatsen att endast runt 1% av alla biverkningar blir rapporterade. Andra biverkningar listade på biverkningslistan till hepatit B-vaccinet är t ex autoimmuna sjukdomar och MS.

Förenklat kan man förklara att Hepatit är en inflammation i levern. Hepatit delas in i olika typer beroende på vad som orsakat inflammationen. Hepatiten kan vara virusorsakad men även bakterier, parasiter och giftiga substanser som olika svampgifter från maten eller reaktioner på läkemedel kan ge upphov till en hepatit. En hepatit kan vara symtomfri men kan också ge besvärliga symtom som bland annat feber, illamående, trötthet och ledvärk samt att hud och ögonvitor blir gulfärgade. Man får oftast ingen behandling mot hepatit B eftersom sjukdomen i de flesta fall går över av sig själv. Risken för kronisk infektion är störst hos de som smittas vid förlossning. Risken avtar sedan med stigande ålder vid insjuknandet och är cirka 50 procent i 1-årsåldern, 20 procent hos 2-åringar och mindre än 5 procent hos skolbarn och äldre.

Om man råkar ut för blodsmitta eller har oskyddat sex och upptäcker att det funnits risk för smitta så kan man, enligt smittskyddsenheten, vaccinera sig i efterhand. Detta då sjukdomen har lång inkubationstid. Sannolikheten att små barn utsätts för smitta är inte speciellt stor och varför ska man då utsätta dem för onödiga risker i form av vaccinbiverkningar? Missbrukare erbjuds gratis vaccinering och att ta med deras eventuella oförmåga att ta beslut om detta är inget ansvar som ska läggas på små barn samt deras föräldrar.

När man gör något för sig själv – även om andra inte stödjer det beslutet – är man inte egoistisk. Det innebär endast att man gör något för sig själv. Att kräva av andra att göra eller inte göra något för att man själv tycker det, kan däremot läggas inom ramen för egoism.

Text: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphoto

[Read more…] about Vaccin mot gulsot – solidaritet mot missbrukarna

Media – springer läkemedelsbolagens ärende – igen; HPV studien ej publicerad offentligt

By 4 Comments

DN gör något unikt; man går ut till allmänheten och vilseleder unga flickor och föräldrar att tro att HPV-vaccinen är utan allvarliga biverkningar. Detta inför spruta nummer 2 i första årskullen som erhåller Gardasil via barnvaccinationsprogrammet. Man tar stora ord i munnen med en opublicerad cohort studie som inte kan ge en korrekt bild av framtiden för de som (s)väljer propagandan. Detta publicerat i artikeln ”Inga allvarliga biverkningar av HPV-vaccin” 2012-07-11.

Text: Ann-Britt Axelsdotter – Mammor mot Gardasil / Bild:Freedigitalphoto

Jag frågar mig naturligtvis vad som föranleder ett sådant agerande. Befarar man att flertalet ej kommer att genomföra hela serien om 3 sprutor och vill försäkra sig om garanterad avsättning för inköpta vaccindoser? Detta är nämligen fallet med de cohort studier som finns publicerade från bla USA. Endast 60 % (se tillägg nedan) tog hela serien med sprutor då biverkningarna är såpass tydliga. Eller är det så att det vaccin flickorna i Sverige och Danmark erhåller är annorlunda på något sätt vilket ger annorlunda biverkningsförlopp jämfört med tex USA där man har tusentals allvarliga biverkningar registrerade hos FDA (Federal Drug Administration)?

För övrigt kan man inte titta på kortsiktiga biverkningar när man uppmanar kvinnor till vaccinering tills de är i 35-årsåldern.

En annan aspekt är; Vet de föräldrar som gett sitt tillstånd till vaccinet om att deras döttrar blir försökskaniner vars info skall ligga till grund för forskares granskning när de gav sitt medgivande i våras inför första sprutan? Svaret är nej. Man meddelade inget om detta och de kommer alltså i framtiden att granskas på samma sätt som de flickor/kvinnor vilka ingår i denna granskningsstudie ”cohortstudie” som DN glatt rubricerade med HPV vaccin ger inga biverkningar tills undertecknad påtalade att detta var felaktigt/vilseledande och man ändrade titeln till HPV vaccinen ger inga allvarliga biverkningar.

DN’s klavertramp med sin artikel är graverande och jag uppmanade journalisten Andreas Rolfer att i framtiden publicera artiklar om allvarliga biverkningar som svenska flickor kan komma att drabbas av. Precis på samma sätt som intet ont anande flickor/unga kvinnor drabbats i alla länder där Gardasil ges.

Jag har i kommunikation under våren med myndigheterna påpekat att de godkännanden man som förälder skriver under inte innehåller någon information om att detta är ett korttidsvaccin och för ett ev. skydd måste booster doser tas ända upp i 35-årsåldern. Läkemedelsverket svarade mig att vi följer Socialstyrelsens rekommendationer och att informationen ändras när Socialstyrelsen kommer med nya riktlinjer.

Det är upprörande att inse hur våra olika statliga verk utnyttjar varandra för att så långt det går dölja sanningen för allmänheten. Läkemedelsverket har även i kommunikation med mig vägrat att medge att Gardasil är ett ”nanovaccin” trots att jag länkat till EMA ( European Medical Agency ) publikationer där Gardasil och Infanrix listas som just ”nanovaccin”.

Varför ljuger våra myndigheter och media för oss? Detta är något alla måste fråga sig i dagsläget och besvara innan man kastar sig in i denna vaccinpandemi som samhället drabbats av.

Underkastelse där medborgarna blint följer myndigheterna är ett minne blott och hörde till 1900-talet. Idag vet vi bättre än att överlåta tänkandet till dom som inte ser till hälsa på sikt utan vill fylla plånböckerna på aktieägare och göra människor mer beroende av vård genom konstant vaccinering med oprövade produkter som HPV vaccinen de facto utgör.

[Read more…] about Media – springer läkemedelsbolagens ärende – igen; HPV studien ej publicerad offentligt

Ann-Charlotte Stewarts intryck från Dagens Medicins seminarium, ”En ny vaccinationslag – konsekvenser och utmaningar”

By 3 Comments

Den 22 mars 2012 överlämnade regeringen en proposition vid namn ”Ny ordning för nationella vaccinationsprogram” till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att ett nationellt vaccinationsregister ska införas, så att man enklare kan hålla reda på vilka vacciner de svenska medborgarna fått. Dagens Medicin ordnade den 19 april ett seminarium; ”En ny vaccinationslag – vad blir konsekvenserna och utmaningarna?”, för att diskutera innebörden  av lagpropositionen. Doktor Ann-Charlotte Stewart deltog i seminariet och har skrivit en utförlig och mycket intressant rapport, som kan läsas i sin helhet på hennes blogg.

Text: Ann-Charlotte Stewart   Sammanställning: Linda Karlström

Ett register där samtliga svenska medborgares vaccinationer registreras kunde vara till nytta när man vill undersöka sjukdomars eventuella samband med vaccination. Med ett register kunde alltså uppföljningen av biverkningar effektiveras. Nu har dock inte regeringen för avsikt att registrera några biverkningar i detta register, utan endast de erhållna vaccinationerna. Till vems nytta kan man fråga sig? Det rådde uppenbarligen inte någon enighet om detta på seminariet heller.

MB uttrycker att vaccinationsregistret är en ”halvmesyr” till ingen praktiskt nytta för den enskilde, även om det är en allmän handling. Det är inte heller till någon praktisk nytta för vaccinatören/vårdgivaren. Hon tar också upp frågor kring integritet. Vaccinationsregistret kommer att vara svåråtkomligt för individen, enligt MB.  Det kommer att innebära en massa extra och onödigt komplicerat arbete för vaccinatörerna. Modern teknologi är inte utnyttjad och informationen är svåråtkomlig även för vårdpersonalen. Vem är egentligen propositionen och vaccinationsregistret till för, undrar MB – patienterna, vårdgivarna eller myndigheterna?

Om registret skulle vara till riktig nytta, enligt MB, borde följande information finnas med:

  • Givna vacciner
  • Satsnummer
  • Sjukdomar/agens som vaccinet givits mot
  • Datum för vaccination
  • Personnummer, folkbokföringsort
  • Vårdgivare/vaccinatör
  • Rapporterade biverkningar

MB avslutar i ett starkt känsloutbrott med att uttrycka sin förfäran över att ”antivaccinationsrörelsen är växande” och att intresset att vaccinera sig har avklingat. Flickorna googlar och hittar skrämmande information. De är rädda för narkolepsin och andra biverkningar och därför avstår de från HPV-vaccinet. Hon uttrycker sin avsky för det faktum att när man googlar ”vaccin” så kommer antivaccinsidorna först och hon uppmanar publiken att ”göra något för att stoppa detta”, men korrigerar sig själv i nästa mening och säger att det bör ”bemötas”.  Hon ger förslaget till inblandade att tillsätta en grupp och pengar för att få provaccinationssidor att komma upp vid googlesökningar. En något äldre man uttrycker att det ”kan väl inte vara så viktigt vad man får upp på google”, ett uttryck som möts av protester från de flesta.

En chef från EUs ECDC berättar att det ”inte ser snyggt ut” att nästan alla EU-länder har helt olika vaccinationsprogram, trots att ”alla använt samma vetenskapliga underlag för att ta fram programmen”.  Och det får man ju hålla med om. Med samma data i handen tar man fram så vitt skilda program, vad beror det på? Ändå tycker han att alla program är bra; det viktigaste är ju ändå täckningen.

Det är också en av de avslutande och ofta återkommande kommentarerna: ”vaccinationstäckningen är ändå det absolut viktigaste.” Borde inte det viktigaste vara svenska medborgares hälsa och välmående? På det hela taget tror jag att det är en bra idé att regeringen tar över bestämmanderätten om vaccinationer, även om underlaget för införande av nya vaccinationer fortsättningsvis kommer att utvärderas av Socialstyrelsen. Men på sikt kan mer öppet och fritt tänkande individer, människor med helhetssyn, komma att träda in på riksdags- och regeringsnivå och då kommer andra beslut att tas än de vi idag ser.

En underton av makt, pengar och politik genomsyrar mötet. Utomstående, som undertecknad, är inte välkomna och det fick jag på ett uppenbart sätt erfara genom att jag helt enkelt undveks av många. En del var till och med direkt ohövliga och ville inte hälsa eller tala med mig.  Det ger inte något bra intryck att behandla någon på det viset. Respekt och trevligt bemötande förtjänar alla, även om man råkar ha en avvikande åsikt. Det borde väl vara ännu viktigare i ett sammanhang där man utvärderar program som kommer att avgöra framtiden för nästkommande generationer.

Mot slutet av seminariet ställer sig den ena kvinnliga presentatören upp och håller ett brandtal om väsentligheten av att stoppa vaccinmotståndarna på Google.  I samma anda visar hon en bild där, till min häpnad, mitt namn står i stora bokstäver tillsammans med ett citat om aluminium och kronisk inflammation. Hon pekar på bilden och nästan skriker: ”… och här, är ’någon doktor’ som sprider lögner och titta, hon har stavat fel också!”

Läs Stewarts hela rapport här.

Text: Ann-Charlotte Stewart   Sammanställning: Linda Karlström

Stoppa vaccinering med Gardasil!

By 8 Comments

Socialstyrelsen skriver på sin hemsida: ”HPV står för humant papillomvirus och är ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Viruset smittar via sexuell kontakt. En liten del av alla som smittas får en långdragen infektion under många år. Då finns en risk att celler i livmoderhalsen förändras och utvecklas till cancer. Vaccinationen är inriktad mot de två celltyper som orsakar flest fall av sjukdomen, vilket i praktiken motsvarar ett skydd mot cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Därför är det viktigt att flickan som vuxen går på regelbundna cellprovskontroller.” (egen kursivering/förf. anm.)

Text: Ninnie Sjösten, gästskribent

Vårdguiden.se berättar att i Sverige får färre än 400 kvinnor per år livmoderhalscancer, medan omkring 30 000 får veta att de har misstänkta förstadier av någon grad, så kallade cellförändringar. De flesta kvinnor som utvecklat livmoderhalscancer har inte lämnat cellprov regelbundet. Regelbunden cellprovskontroll gör att förstadierna, cellförändringarna, kan upptäckas i tid och behandlas genom en enkel operation. Att gå på regelbundna cellprovsundersökningar ger ett gott skydd mot livmoderhalscancer. Sedan vi började med cellprovskontroller i slutet av 60-talet, har antalet livmoderhalscancerfall halverats.

Gardasil sägs kunna skydda mot 70 procent av cancerfallen, ca 280 kvinnor. Enligt Gardasils hemsida dör ca 30 procent av de som får livmoderhalscancer, ca 120 kvinnor. Med hjälp av Gardasil skulle den siffran enligt dem själva kunna vara 84 istället. Men skulle fler göra cellprovskontroller, skulle vi alltså ändå kunna sänka antalet cancerfall kraftigt.

”Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling på ett tidigt stadium, blir de flesta friska och återvänder till sitt normala liv.”

Cancerfonden.se

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) menar att vi har orealistiska förväntningar på cancervaccinet. Överdrivna förväntningar på effekten av en allmän vaccination riskerar att leda till att färre kvinnor i framtiden deltar i cellprovskontrollerna och därmed uppstår nya hälsorisker. De befintliga vaccinerna kan inte ersätta cellprovskontrollerna, utan måste i stället värderas som ett möjligt komplement. Det är oklart hur länge vaccinet skyddar. Det finns även risk att kvinnor tror sig vara skyddade mot livmoderhalscancer och då glömmer bort andra könssjukdomar och i värsta fall HIV.

I Fass kan man läsa om innehållet i Gardasil: ”2 L1 protein i form av viruslika partiklar framställda i jästceller (Saccharomyces cerevisiae CANADE 3C-5 (Stam 1895)) med hjälp av rekombinant DNA-teknik. Adsorberat på amorft aluminiumhydroxifosfatsulfat-adjuvans (225 mikrogram Al).”

Rekombinant DNA-teknik innebär genmodifiering och kan leda till oanade konsekvenser. Enligt vissa oklara källor innebär rekombinant DNA-teknik att substanser i vaccinen kan penetrera blod-hjärnbarriären och orsaka grava skador.

Aluminium antas kunna bidra till Alzheimers, enligt till exempel alzheimers.org.uk.

Biverkningar som rapporterats sedan introduktionen på marknaden inkluderar svimningar, ibland åtföljda av skakningar eller stelhet. Även om svimningsepisoder är mindre vanliga ska patienter observeras under 15 minuter efter att de fått HPV-vaccinet. Allergiska reaktioner som kan inkludera svårighet att andas, väsande ljud (bronkospasm), nässelutslag och utslag har rapporterats. Några av dessa reaktioner har varit allvarliga.

Liksom för andra vacciner innefattar biverkningar som rapporterats under allmän användning följande: svullna körtlar (hals, armhåla eller ljumske), Guillain-Barrés syndrom (muskelsvaghet, onormala känselförnimmelser, krypningar i armarna, benen och överkroppen), yrsel, kräkningar, ledsmärta, värkande muskler, ovanlig trötthet eller svaghet, frossa, allmän sjukdomskänsla, ökad risk för blödningar och blåmärken samt hudinfektioner.

Nättidningen Newsvoice skriver att det finns hundra olika typer av papillomvirus. De flesta läker ut av sig själva. Gardasil påstås skydda mot fyra typer. Två av dessa – typ 16 och 18 som anses vara de mest ansvariga för livmoderhalscancer – har en smittofrekvens på endast 1,5 procent respektive 0,8 procent. Dessutom läks 90 procent av infektionerna ut naturligt (självläkning), enligt en studie publicerad i The Journal of the American Medical Association.

En rapport avslöjar att FDA under flera år känt till att det inte finns ett samband mellan HPV och livmoderhalscancer. Däremot kan vaccinering av kvinnor som redan har en oförarglig infektion av ett av de virus som Gardasil påstås skydda mot, orsaka att infektionen aktiveras och det kan innebära en cancerrisk. Med andra ord kan Gardasil ge cancer, något som läkemedelsbolagen självklart mörkar.

I en rapport från 2007 dras följande slutsats:  ”Inga säkra bevis observerades av vaccinets terapeutiska effekt, alltså inga bevis för att vaccinet har någon som helst effekt. Gardasil är inte bara värdelöst utan till och med farligt. Det har rapporterats 9000 biverkningar inklusive förlamningar, fosterskador, spontana aborter och 27 dödsfall efter vaccinering mellan åren 2006 och 2008 i USA.”

Jaqueline Lindström är en 18-årig tjej som tog vaccinet för några år sedan. Efter varje spruta (totalt tre stycken) fick hon gradvis mer och mer skakningar. Hon sökte vård, skickades bara vidare till olika läkare och fick bland annat göra en MR-undersökning. Till slut var det en läkare som sade att det kunde vara kopplat till vaccinet, då han hade stött på flera unga flickor med samma skakningar som börjat efter att de tagit vaccinet.

”Skakningarna är något jag lever med varje dag och skakningarna är inget som underlättar i min vardag. När jag är trött eller utmattad efter ansträngning så skakar både fötterna, knäna och händerna okontrollerat, vilket är ofantligt jobbigt för mig. Efter att jag tog dessa sprutor så svimmar jag även väldigt lätt. Gör det flera gånger i månaden och måste vara jättenoga med att äta och dricka ordentligt. För om jag hoppar över maten eller inte har tid att äta så svimmar jag. Likadant så brukar jag svimma medan jag duschar på grund av att det blir sämre med syre (dock inte så pass lite syre att en frisk människa hade svimmat).”

Jaqueline Lindström

Epoch Times berättar om den tidigare fullt friska Lucy Hinks som varken kan gå eller tala efter att ha injicerats med den tredje dosen av vaccinet Cervarix, ett vaccin mot humant papillomvirus (HPV) och livmoderhalscancer. De svåra sviterna gör att hon sover upp till 23 timmar per dag. Nu varnar Lucys föräldrar för biverkningarna av vaccinet:

”Vi känner oss lurade eftersom vi och de flesta föräldrar litar på hälsovårdsmyndigheterna när det gäller våra barns liv.”

Lucys mamma

Reklamutskicket och hemsidan  www.gardasil.se är anmälda till Konsumentverket för missledande information och reklam: Dok.id. 163127 registrerat 2009-06-29 hos Konsumentverket. Jämför med Pandemrix och narkolepsiskandalen. Ingen tog det på allvar i början, men det visade sig vara sant. Med det i färskt minne borde man vara ännu mer vaksam nu.

Man kan söka på Youtube och hitta ett antal kvinnor som berättar om sina biverkningar, eller om döttrar/systrar/vänner som dött efter sprutan. Det rapporteras även om över 100 dödsfall, blodproppar, missfall, missbildningar på nyfödda, kräkningar, svimningar/kollaps, koma, kramper, lågt blodtryck samt ryckningar i ansiktsmuskler, armar, händer, ben och fötter.

Var och en måste bilda sin egen uppfattning om man bör ta vaccinet eller ej. Men jag anser att det hör till alla föräldrars ansvar att läsa på innan de ger sina döttrar detta vaccin. Går man på kontroller regelbundet och använder kondom, om man inte har ett fast förhållande, är det ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer. Min dotter kommer INTE att få ta Gardasil!

Text: Ninnie Sjösten, gästskribent

[Read more…] about Stoppa vaccinering med Gardasil!

Vaccinernas verkliga verkan – många människor insjuknar allvarligt trots gott om antikroppar

By 6 Comments

Biopaten Ulf Brånell, alias ”Kloka gubben”, är en välkänd profil inom svensk alternativmedicin. Han har en grundlig vetenskaplig utbildning samt bakgrund i svensk administration och politik. Han har tidigare arbetat åt såväl Svenska Kommunförbundet som Socialstyrelsen och olika universitet. Numera driver Brånell alternativmedicinsk utbildning och har också en egen mottagning. Brånell håller i trådarna för Alternativjournalen där en stor mängd artiklar om hälsa finns samlade. Nedanstående artikel har tidigare publicerats i Näringsmedicinsk Tidskrift nummer 4 årgång 13 (juli 2008) och återpubliceras här med tillstånd av författaren.

Text: Ulf Brånell

Vetenskapsradion rapporterade flera gånger under vecka 9, 2003 om en artikel i Science, där caliciviruset (vinterkräksjukan) studerats på möss – eller rättare sagt, mössens reaktion på viruset studerades. De frågor man ställt sig är bland annat varför detta virus inte tycks ge någon immunitet – man kan insjukna flera gånger i snabb följd, och kroppen tycks inte bilda några antikroppar mot det.

Studierna har gett nya infallsvinklar på immunförsvarets funktion, som man beskriver så här: Kroppen har dels ett snabbt, dels ett långsammare verkande immunförsvar. (Detta har varit känt sedan länge, även om vetenskapen föredragit att beskriva det i andra och mer obegripliga termer.) Caliciviruset tas om hand av kroppens snabba och ospecifika immunförsvar, och hinner därför inte nå det långsamt och mer specifikt verkande immunförsvaret, som bland annat omfattar bildandet av antikroppar vilka immuniserar för framtiden. Detta är en vetenskaplig nyhet eftersom man ”tidigare trott” att virusförsvaret främst utgjorts av det senare, mer långsamt verkande immunförsvaret.

Vad vetenskapsradion inte nämner är att detta rön bekräftar alla de farhågor rörande vaccinernas risker och ineffektivitet som man rimligen kan hysa. Här visas i detalj de logiska falluckorna i den officiellt påbjudna retoriken kring vaccinering mot olika virus:

Kroppens försvar mot virus utgörs av olika barriärer, dels ett snabbverkande och dels ett långsamt verkande försvar. Det långsamt verkande immunförsvaret aktiveras först då det snabbverkande försvaret misslyckats, eller varit för svagt. Förekomsten av antikroppar i blodet utgör så småningom ett tecken på att det långsamt verkande försvaret trätt i funktion.

Slutsats: Om man försvagar det snabbverkande immunförsvaret ökar alltså sannolikheten för att kroppen istället måste tillgripa det långsamt verkande. Detta kan senare påvisas genom antikroppar i blodet.

Här får vi alltså ett kraftigt stöd för vad vaccinkritiker (t.ex. Viera Scheibner) under lång tid fört fram, nämligen att

  • många människor utan påvisbara antikroppar i blodet ändå kan uppvisa praktisk immunitet vid epidemier och inte bli smittade eller sjuka.
  • många människor ändå insjuknar allvarligt vid epidemier trots gott om antikroppar i blodet.
  • vaccinerade ofta drabbas av ”atypiska” infektioner som inte följer den välkända sjukdomsbilden.
  • vacciner har osäkra effekter vad gäller immunisering och omfattar dramatiska risker för allvarliga skador.

Vi finner här också förklaringen till att vaccintillverkare så gärna spetsar sina virusdekokter med starka gifter – kvicksilver, formaldehyd, aluminium m.m. Sådana gifter torde nämligen när de insprutas i blodet kraftigt försvaga det snabbverkande och ospecifika immunförsvaret och därigenom ”öka antikroppssvaret” som man så förskönande brukar uttrycka saken. Det innebär att när gifterna brutit ned kroppens första försvarsbarriär måste den andra försvarsbarriären träda in, och det är då antikroppar bildas.

Den så kallade vaccinforskningen som bedrivits under det senaste århundradet kännetecknas alltså närmast av total blindhet. All uppmärksamhet har koncentrerats på laboratorietester av ”antikroppssvaret” medan vaccinernas effekt på andra delar av immunförsvaret, och på kroppens totalhälsa och motståndskraft lämnats helt utanför.

Låt oss fördjupa oss lite extra i myten om den så kallade härdimmuniteten, det vill säga att när den vaccinförmedlade ”immuniteten” i en befokning ligger över en viss procentandel, så skyddas även de ”icke-immuniserade” så att epidemier kan undvikas.

Obetänksamheten framgår kanske tydligast om vi sätter oss in i vad en ”vaccinationsfrekvens” på t.ex. 90 % innebär – helt enkelt att 90 % av alla barn i en viss ålder, exempelvis 18 månader, vaccinerats. Tanken om härdimmunitet är att om virus nu börjar spridas (genom att ”hoppa från barn till barn”) så hinner viruset dö ut i brist på mottagliga barn att smitta.

Men är det verkligen så att mässlingsvirus endast sprids av och mellan 18-månaders barn? Och är det endast insjuknade personer som kan sprida viruset? Och kan viruset överhuvudtaget dö eller dö ut? Svaret på alla dessa frågor är nej.

Ett betydande antal personer i alla åldrar saknar antikroppar mot mässling. En del har inte exponerats för viruset förr. En del har vaccinerats utan att bilda antikroppar. En del av dem har helt enkelt inte blivit så sjuka att de bildat antikroppar, trots att de stött på viruset förut. Teorin om härdimmunitet vid hög vaccinationsfrekvens tar överhuvudtaget ingen som helst hänsyn till dessa personer, och om de förekommer i barnens närhet eller ej. Vad spelar det för roll för Anders 18 månader om andra 18-månaders barn i andra byar är vaccinerade eller ej? Det viktiga för Anders är rimligen vilka personer och vilken smitta just han själv kommer i kontakt med genom syskon, föräldrar och lekkamrater i olika åldrar och med olika bakgrund.

Virus är komplicerade molekyler av DNA och/eller RNA utan egna livsprocesser. De fortplantas inte av egen kraft, utan genom att levande celler låter sig ”programmeras” av dem, och då startar masstillverkning. Därför kan många virus förvaras under decennier, beredas till olika preparat (t.ex. vacciner) och fortfarande vara ”aktiva” – det vill säga ha kvar förmågan att stimulera levande celler till att starta masstillverkning av dem. Tanken att virus dör ut om de inte ständigt har nya levande barn att smitta, är alltså mer eller mindre befängd. Det som redan är dött kan inte dö. Många andra ”reservoarer” för virus är tänkbara, bl.a. husdjur, men också ganska sterila miljöer – inte minst vaccinpreparat! Teorin om härdimmunitet tar överhuvudtaget ingen som helst hänsyn till sådana reservoarer och smittspridningsmiljöer.

Det har blivit den enskildes sak att ta hand om den desperata situationen när den vitrockade industrin korrumperat kroppens funktionssätt.  Under denna vår har den amerikanska administrationen i fallet Hannah Poling tvingats erkänna att MPR-vaccinet orsakat autism, trots alla tidigare försäkringar om  vaccinets totala oskyldighet.  Den mer precisa mekanism– så kallad mitokondriell dysfunktion – som  tänktes garantera fallets absoluta undantagskaraktär har därefter snabbt visats kunna gälla en stor del av de barn som vaccineras. En medicinsk varböld av mörkläggningar, forskningsfusk och bedrägligt lugnande försäkringar  runt vaccinprogrammen kan därmed långsamt börja snittas upp.  Trösten torde ändå vara begränsad för alla dem som i ”autismepidemins” spår fått sina liv förstörda  av  medicinsk hänsynslöshet och arrogans.

Den självpåtagna rätt som den moderna statsunderstödda medicinen tagit sig – att skada och döda friska  barn, med obevisade hänvisningar till ”det allmänna bästa”  och att ”vinsterna är större än nackdelarna” –  kännetecknar ett moraliskt totalhaveri med rötter i en mörk tidsålder, och en agenda där makten över folket är viktigare än dess hälsa. Det är skandalöst och förnuftsvidrigt  att en sådan så kallad vetenskap ska ha sista ordet när det gäller människors rätt till vård och hälsa.

Text: Ulf Brånell

Mer information om vacciner, skriven/översatt av Brånell, hittas här:

Vaccinationsskador

Föräldrar om vaccinationsskador

Aktuellt om vaccin dec 2000