Vaccin & biverkningar

– Artiklar, analyser och reportage om vaccinrisker

EFFEKTIVITET & SÄKERHET

Forskning visar att det finns en befogad oro kring vacciners säkerhet

By 2 Comments

The Greater GoodOne of the first arguments people make when they are introduced to the idea that vaccines could be causing harm is, “That isn’t so, check the science.” THE GREATER GOOD Team fully agrees with this premise. This compilation of research contains over 180 papers published in peer reviewed medical and scientific journals that explore and discuss injuries linked to vaccines.

We have compiled this catalogue of science to help parents, lawmakers, medical practitioners and scientists understand several important points about the vaccine issue:

  • There is abundant science published in mainstream medical and scientific journals suggesting cause for concern about the safety of vaccines
  • The vaccine debate is not a debate between parents and doctors but rather amongst scientists with opposing views
  • Vaccines may be linked to a host of chronic illnesses and conditions such as asthma, allergies, learning disabilities, behavioral problems, autism, unexplained infant death and autoimmune diseases such as diabetes, rheumatoid arthritis, lupus, MS, and others
  • There are connections between the gut, immune, and neurological issues often seen in vaccine injuries

This compilation does not contain all the science on vaccines but rather the science that suggests cause for concern. Readers should understand that the research cited here does not prove all the conditions mentioned are caused by vaccines. Rather, this research demonstrates that vaccine safety concerns are valid and warrant further investigation to fully evaluate the true long-term impact of vaccination. 

The Greater Good Research PDF

[Read more…] about Forskning visar att det finns en befogad oro kring vacciners säkerhet

Vaccin orsakar komplexa feberkramper som kan resultera i permanent handikapp – allmänheten får inget veta

By Leave a Comment

Här följer den fjärde delen i Vaccin.me:s granskning av det 45-sidiga dokumentet som återger klara bevis på att brittiska regeringen tillsammans med sin expertkommitté JCVI avsiktligt pådyvlat befolkningen hälsovådliga vacciner i syfte att upprätthålla vaccinationstäckningen.

Text: Linda Karlström

Del 4   Del 1   Del 2   Del 3

4. JCVI har ihållande åberopat metodologiskt tvivelaktiga studier för att främja vaccination, medan de samtidigt avfärdat oberoende forskning.

Genom åren har JCVI konsekvent hävdat att mpr-vaccinet är säkert, och hänvisat till studier som har bevisats vara antingen irrelevanta, ofullständiga, eller metodologiskt tvivelaktiga. Bland annat har kommittén hänvisat till en studie av Chombonne, som inte fann några samband mellan mpr-vaccin och autism. Kommittén var överens om att denna studie var övertygande. När däremot det högt ansedda Cochrane-institutet granskade denna studie nåddes följande slutsats:

”Antalet systematiska fel i denna studie är så stort att det är omöjligt att tolka resultaten.”

Under ett möte i november 2002 diskuterades fem artiklar som visade ett samband mellan mpr, autism och/eller mag-tarmsjukdomar. Slutsatsen blev, att de nya bevisen inte förändrar synen på mpr: det fanns inga bevis som stöder ett orsakssamband mellan mpr-vaccin och autism och mag-tarmsjukdomar. Detta visar tydligt hur snabba regeringen och JCVI var att avfärda studier som talade mot vaccin, medan de okritiskt tog till sig studier som visade att mpr inte orsakar skador. Trots att det idag tillkommit åtskilliga oberoende studier som alla visar på ett klart samband mellan mpr och autism, fortsätter JCVI att hävda att vaccinet är säkert. Så sent som år 2011 avfärdade man en studie som visade på allvarliga problem med användningen av hjälpämnen, så kallade adjuvanser, i vacciner. Studien visade att adjuvanser (t.ex. skvalen och aluminium, övers.anm.) orsakar autoimmuna sjukdomar. Kommittén ansåg dock att studien inte var något att oroa sig över.

5. JCVI har ihärdigt och kategoriskt bagatelliserat säkerhetsproblem medan vaccinfördelar har uppförstorats.

I ett möte 1986 deklarerades att man från experthåll bör ta avstånd från ordet ”hjärnskada” när man talar om kikhostevaccin, eftersom det ger för negativa associationer. Detta trots att kommittén redan år 1981 konstaterat att dtp-vaccin orsakar neurologiska skador. Uppenbarligen måste man ha ansett det vara mycket upprörande att vaccin kan orsaka permanenta hjärnskador – så pass upprörande att det inte ens förtjänade en vetenskaplig granskning. Det föreslogs nämligen att en studie skulle göras på förekomsten av allvarliga neurologiska störningar hos barn och förhållandet till kikhostevaccin. Men kommittén och regeringen beslöt enhälligt att:

”Det är orimligt att be barnläkarna rapportera under en period av sex år.”

Man bestämde samtidigt att inga försök till att studera neurologiska komplikationer av kikhosta skulle göras. På detta sätt kunde man aldrig påstå att vaccinet orsakade mer skador än själva sjukdomen, eftersom det inte fanns några studier att jämföra.

Vidare diskuterade man komplexa feberkramper:

” Dessa definierades som längre än 10 minuter, eller återkommande under 24 timmar. Vaccin kan orsaka sådana kramper och man antar att 10 procent av sådana komplexa kramper resulterar i permanent handikapp.”

Man menade att allmänheten inte är medveten om betydelsen av feberkramper. Antagligen skulle medvetenheten vara större om det inte vore för att:

”Ordförande påminde deltagarna om att protokollen, pappren och informationen framför dem är hemliga och får inte avslöjas.”

Ett ständigt problem för JCVI var allmänhetens bristande förtroende för dtp-vaccin. Det hade ju visat sig orsaka hjärnskador. I ett möte 1989 bestämde man därför att den statistiska informationen angående risken för hjärnskador skulle döljas. Man menade att oberoende av vilket riskförhållande som presenterades för allmänheten så skulle det ändå anses som en vetenskapligt bevisad risk. Därför skulle man istället understryka fördelarna med vaccination.

På tal om fördelarna med vaccination är det värt att nämna att JCVI under ett möte i april 1988 konstaterade att utbrott av difteri sker i välvaccinerade befolkningar. Innan introduktionen av mpr-vaccinet hade också JCVI varit överens om att det inte fanns någon orsak att rutinmässigt vaccinera mot påssjuka, eftersom komplikationer av sjukdomen är mycket ovanliga.

I maj 2001 diskuterades allvarliga rapporterade biverkningar av dtp/Hib-, polio-, BCG-, hepatit A- och hepatit B-vaccin de senaste tre åren. För samtliga vacciner utom ett hade de allvarliga biverkningarna ökat. Ökningen gällde främst kardiovaskulära problem samt andningsproblem och plötslig spädbarnsdöd. Kommitténs slutsats efter genomgången blev ”Totalt sett fanns det inga nya säkerhetsproblem.”

På samma möte uppmärksammade man också problemen med vaccinföroreningar som kommer från både djurvävnad och mänsklig vävnad. Att vacciner kan vara bärare av galna ko-sjukan (BSE) var inget nytt, kommittén var mer intresserad av att veta vid vilken tidpunkt man kan räkna med att alla dessa förorenade vacciner är distribuerade. Eftersom BSE-smittan finns i själva ”grundsatsen” (master seed) för vacciner, blev svaret att man ogärna tillverkar nya grundsatser för vacciner som använts länge. Detta kan nämligen påverka vaccinets säkerhet och effektivitet.

Och det är klart – om man tar bort källan till en potentiell galna kosjukan-smitta så ändrar naturligtvis vaccinets säkerhetsprofil.

Text: Linda Karlström

Källor:

Secret government documents reveal vaccines to be a total hoax

The vaccination policy and the Code of Practice of the Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI): are they at odds?

Myndigheterna vet att vaccin orsakar kramper – vaccinationstäckning viktigare än säkerhet

By Leave a Comment

Vaccin.me fortsätter att granska den rapport som Tomljenovic sammanställt på basen av de brittiska dokument hon fått fram via Freedom of Information Act. Joint Committee on Vaccination and Immunization (JCVI) har enligt Tomljenovics andra slutsats märkbart begränsat kontraindikationerna för att öka vaccinationsgraden, trots uppenbara och olösta säkerhetsfrågor.

Text: Linda Karlström   Del 3   Del 1   Del 2   Del 4

Det allmänna förtroendet för kikhostevaccinet hade sjunkit drastiskt redan i början av 1980-talet, och JCVI arbetade därför målmedvetet med att förbättra vaccinationstäckningen. Kommittén insåg att ett effektivt sätt att höja vaccinationstäckningen var att begränsa kontraindikationerna så att fler barn kunde vaccineras. Det var inte helt lätt att enas om vilka kontraindikationer som skulle tas bort. Genomgående var det dock ”vaccinets rykte” som var det viktiga att skydda, inte de sårbara barnen. En del medlemmar ansåg exempelvis att barn med sjukdomar i andningsorganen inte längre skulle vara undantagna vaccination, men man konstaterade snabbt att:

”Sjukdomar i luftvägarna associeras ofta med PSD, och därför är det en klok försiktighetsåtgärd att referera till dessa sjukdomar för att undvika en association mellan vaccin och PSD.”

På samma möte refererades till en studie som visade att barn som tidigare haft kramper löpte en större risk för krampanfall efter vaccination.

”Professor Miller underströk vikten av att upprätthålla det allmänna förtroendet för vaccinet och sade att man måste hindra barn med epilepsi från att vaccineras för att undvika en uppenbar association mellan vaccination och kramper.”

Man beslöt till sist, utan några som helst vetenskapliga grunder, att neurologiska störningar skulle anses vara ”stabila tillstånd” och att barn som led av dessa därför kunde vaccineras som vanligt. Detta trots att kommittén tagit del av National Childhood Encephalopathy Study som visade att av de 1167 undersökta barnen hade 39 blivit vaccinerade några dagar innan deras neurologiska sjukdomar började. Av dessa hade fem stycken haft neurologiska besvär redan innan den aktuella vaccinationen.

Man bestämde också att barn som har idiopatisk epilepsi i familjen inte löpte någon avsevärd risk för vaccinskador. Detta trots att man informerats om följande fall:

En 16 månader gammal flicka fick två dagar efter sin första dos av DTP i juli 1985 feber och en möjlig infektion i andningsvägarna. Två dagar senare fick hon ett stort krampanfall och togs in på sjukhus där kramperna fortsatte. I slutet av juli uppstod ytterligare krampanfall och hon dog 1 augusti, antagligen på grund av sepsis (blodförgiftning) orsakad av pneumokocker. Denna patient hade idiopatisk epilepsi i familjen.

Enligt JCVI:s eget utlåtande var risken för neurologiska skador efter vaccination med trippelvaccinet DTP inte bara fullt verklig, risken var dessutom relativt stor:

Av 12 barn med encefalopati (sjukdomar i hjärnan) fanns 2 dödsfall, och 5 barn med försämringar av olika grad vid ett års ålder. Den relativa risken för en akut vaccinassocierad sjukdom (kramper eller encefalopati) var 3,3.

Problemet med JCVI:s egna ändringar i kontraindikationerna var dock att kommitténs rekommendationer inte längre överensstämde med tillverkarnas bipacksedlar. Detta löste man på följande sätt:

3. JCVI har vid flera tillfällen begärt att vaccintillverkarna ska göra särskilda ändringar i sina produktblad, så att infon inte står i strid med JCVI:s officiella rekommendationer.

I protokollet från ett möte den 25 februari 1987 står det att man noterade att bipacksedeln för MPR-vaccinet från Merieux kontraindikerade användningen av vaccinet hos barn som haft kramper själva eller i familjen. Det bestämdes att man skulle ta kontakt med tillverkaren för att försäkra sig om att de modifierar denna text. På samma sätt gjorde man stora ansträngningar för att få tillverkaren att ändra sina kontraindikationer gällande DTP-vaccinet. Tillverkarna avvisade dock kommitténs begäran och detta orsakade stor oro hos JCVI. Man var rädd för juridiska problem, särskilt som det pågick en rättstvist angående skador från DTP-vaccinet. Ett organ i regeringen gick dock in och försäkrade att de officiella rekommendationerna inte måste överensstämma med tillverkarens egna bipacksedlar, eftersom råden från JCVI  kan anses komma från medicinska experter. De går före tillverkarna.

Trovärdigheten hos dessa medicinska experter kan starkt ifrågasättas, särskilt när man granskar protokollet från ett möte i juli 1987. Där framgår att JCVI och de brittiska myndigheterna vill göra allt för att allmänheten inte ska upptäcka följande utdrag ur ett protokoll från ett möte i februari 1987:

”Inga vetenskapliga samband har etablerats mellan DTP-sprutan och allvarliga neurologiska skador, men på basen av alla nuvarande bevis har vi kommit till slutsatsen att ett sådant samband kan existera. Vi håller också med om att bevisen tyder på att vaccinet orsakar kramper hos en del barn.”

De brittiska myndigheterna och JCVI verkar alltså ha varit fullt medvetna om att kikhostevaccinet orsakar kramper och allvarliga neurologiska skador hos barn. De har dessutom medvetet ansträngt sig för att mörklägga dessa fakta. Det är uppenbart att vaccinationstäckning prioriterats framom vaccinsäkerhet.

Text: Linda Karlström

Källor:

Secret government documents reveal vaccines to be a total hoax

The vaccination policy and the Code of Practice of the Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI): are they at odds?

Vaccin orsakar dödsfall och permanenta hjärnskador – myndigheterna friserar statistiken

By 2 Comments

Vaccin.me fortsätter att titta igenom rapporten som avslöjar att den brittiska regeringen i samförstånd med sin rådgivande expertkommitté avsiktligt ljugit om vaccinationers säkerhet och effektivitet.

Text: Linda Karlström

Del 1  Del 2  Del 3   Del 4

Den första slutsatsen som Tomljenovic drog efter sin djupgående forskning i vaccinationsprogrammet lyder så här:

1. I stället för att reagera korrekt genom att granska existerande vaccinationsrutiner då säkerhetsproblem hos specifika vacciner avslöjats, har JCVI antingen

a) inte gjort något alls

b) selektivt plockat bort ogynnsamma data från offentliga rapporter

c) gjort intensiva ansträngningar för att försäkra både allmänheten och myndigheterna om att vaccinet i fråga är säkert.

JCVI står för Joint Committee on Vaccination and Immunisation och uppges vara en självständig rådgivande expertkommitté som vägleder brittiska regeringen och berörda myndigheter i vaccinationsfrågor. Redan år 1981 hade JCVI fått betydande dokumentation som visade sambandet mellan mässlingsvaccin och allvarliga reaktioner såsom död och långvariga neurologiska skador. Under mötet med regeringen i april samma år konstaterades att:

Alla anmälningar sedan 1970 avseende hjärninflammation, hjärnskador eller plötslig död kort efter vaccination gicks igenom. Sextio (60) patienter var involverade av vilka 8 dog, 36 tillfrisknade och 16 fick permanenta skador. Den höga andelen dödsfall och permanenta skador var överraskande jämfört med resultaten i NCES (National Childhood Encephalopathy Study).

I slutet av 1981 hade ytterligare ett vaccin åstadkommit allvarliga bekymmer vad gäller säkerheten: vaccinet mot kikhosta. Flera studier gjordes och refererades till under möten mellan regeringen och JCVI:

Professor Gilliatt observerade i Meade-studien att en tredjedel av barnen med hjärnskador inte lades in på sjukhus. I både Meade- och Dudgeonstudierna fanns det exempel på barn som fick ett krampanfall strax efter vaccination, vilket sedan följdes av ett krampanfall vid ett senare tillfälle och därefter stagnation i utvecklingen. Det var väldigt svårt att bedöma detta som en slumpmässig händelse.

Man kom därför överens om, på förslag av mötets ordförande, att framledes ta emot biverkningsrapporter endast ”som information”. Någon plan på att se över vaccinationsprogrammets säkerhet fanns inte.

I slutet av 1980-talet hade JCVI blivit mycket bekymrat över associationen mellan orden ”död” och ”hjärnskada” samt ”vaccin”. Det kunde få negativa återverkningar på vaccinationsgraden. Nu hade även bevis framkommit för att DTP-vaccinet kunde orsaka plötslig spädbarnsdöd.  I ett möte år 1988 beslöt man därför att frisera statistiken:

… de rekommenderade att uppgifter om risker för neurologiska reaktioner skulle framställas utan att man bedömde den procentuella risken för död eller permanent hjärnskada. … Avsnittet om kikhosta modifierades enligt detta.

På mötet kontaterades vidare att man på detta sätt kunde undvika stora skadestånd, eftersom det blev svårt för de vaccinskadade att vinna rättegångar då risken för neurologiska skador mörklagts. JCVI ville inte äventyra vaccinationstäckningen.

Särskilt oroväckande är det hur JCVI hanterat obekväma data om det kontroversiella MPR-vaccinet. Tio år innan dr Andrew Wakefield publicerade sina forskningsfynd om MPR i The Lancet, var JCVI redan fullt medvetet om att National Institute for Biological Standards and Control hade identifierat ett klart samband mellan MPR-vaccinet och hjärnhinne- samt hjärninflammation. Men i stället för att gå ut med denna information och åberopa  flera säkerhetsanalyser, valde JCVI att mörklägga dessa fakta och ljuga för allmänheten om MPR-vaccinets säkerhet. I Japan valde man år 1993 att sluta använda MPR-vaccinet, eftersom det orsakade så många fall av aseptisk meningit (viral hjärnhinneinflammation). Enligt de japanska hälsomyndigheterna hade tillbakadragandet av MPR inte orsakat någon ökning i dödsfall på grund av vilda mässlingsvirus. I stället poängterade ministeriet att:

… fler barn dog av sjukdomen under perioden då MPR-vaccinet användes.

Trots att JCVI fick omedelbar vetskap om detta, fortsatte de att använda MPR-vaccinet och ville i stället att man skulle hindra uppgifterna från Japan att komma ut i media. Japans upptäckter bortförklarades med att de kanske hade ”andra undersökningskriterier”. Om så vore fallet, skulle dock incidensen ha varit en isolerad händelse, men i stället rapporterades samma sak från Kanada. JCVI svarade på detta med att gå ut med en ny försäkran till alla myndigheter att MPR-vaccinet är säkert, samtidigt som det fastslogs att man inte ska ta hänsyn till rapporter från andra länder.

Text: Linda Karlström

Källor:

Secret government documents reveal vaccines to be a total hoax

The vaccination policy and the Code of Practice of the Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI): are they at odds?

Hemliga dokument från brittiska regeringen avslöjar att vacciner bara är bluff och bedrägeri

By 37 Comments

Vaccin - ulv i fårakläder
Vaccin – ulv i fårakläder | Bild: Freedigitalphotos.net, Debspoons 

Filosofie doktor Lucija Tomljenovic har med hjälp av hittills undangömda dokument avslöjat att vaccinationsprogrammen är en total bluff. Påståendet att vacciner skulle ge skydd mot sjukdom är inget annat än bedrägeri. Myndigheterna har avsiktligt mörklagt relevant information om vaccinernas risker och ineffektivitet för att fortlöpande tillfredsställa vaccinindustrin och upprätthålla en hög vaccinationstäckning.

Text: Linda Karlström | Del 1  Del 2  Del 3  Del 4

Att avsiktligt undanhålla information från föräldrar enbart för att de ska följa det nationella vaccinationsprogrammet strider mot bland annat Helsingforsdeklarationen, och kan anses vara en etisk kränkning eller försummelse.  Officiella dokument från det brittiska hälsodepartementet och Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI) avslöjar att de brittiska hälsomyndigheterna har ägnat sig åt just ett sådant oetiskt förfarande de senaste 30 åren.

Genom flera Freedom of Information Act-förfrågningar (FOIA), har Tomljenovic fått fram protokoll från privata möten mellan JCVI, som påstås vara en oberoende rådgivande expertkommitté, samt olika brittiska hälsoministrar. Även om Tomljenovics grundliga 45-sidiga rapport i huvudsak fokuserar på det brittiska hälsovårdssystemets utstuderade mörkläggning av den smutsiga sanningen om vaccinationsprogrammet, är principerna allmängiltiga för alla vaccinationsprogram. Programmen utformas för att tillfredsställa företagsekonomiska intressen i stället för allmänhälsa.

Den chockerande rapporten förklarar hur vaccinprogrammen har etablerats genom en avsiktlig negligering av säkerhetsproblem, samtidigt som fördelarna överdrivits. Den beskriver hur nya farliga barnvacciner tagits i bruk genom bedrägeri, och hur vaccinsäkerhetsstudier motarbetats. Vi får även veta hur allmänheten systematiskt hjärntvättas genom manipulation och vetenskapliga fingerfärdighetstrick.

Vaccin.me kommer att i en artikelserie titta närmare på de åtta slutsatser som Tomljenovic kommit fram till med hjälp av mötesprotokoll från åren 1983-2010:

1. I stället för att reagera korrekt genom att granska existerande vaccinationsrutiner då säkerhetsproblem hos specifika vacciner avslöjats, har JCVI antingen

a) inte gjort något alls

b) selektivt plockat bort ogynnsamma data från offentliga rapporter

c) gjort intensiva ansträngningar för att försäkra både allmänheten och myndigheterna om att vaccinet i fråga är säkert.

2. Kontraindikationerna för vaccination har märkbart begränsats för att öka vaccinationsgraden, trots uppenbara och olösta säkerhetsfrågor.

3. JCVI har vid flera tillfällen begärt att vaccintillverkarna ska göra särskilda ändringar i sina produktblad, så att infon inte står i strid med JCVI:s officiella rekommendationer.

4. JCVI har ihållande åberopat metodologiskt tvivelaktiga studier för att främja vaccination, medan de samtidigt avfärdat oberoende forskning.

5. JCVI har ihärdigt och kategoriskt bagatelliserat säkerhetsproblem medan vaccinfördelar har uppförstorats.

6. JCVI har främjat och utarbetat en plan för att införa nya vacciner med tvivelaktig säkerhet och effektivitet i barnvaccinationsprogrammet, med antagandet att licenserna slutligen ska godkännas.

7. JCVI har aktivt motarbetat vaccinsäkerhetsstudier.

8. JCVI har avsiktligt utnyttjat föräldrarnas förtroende och brist på relevant kunskap om vaccinationer i syfte att främja ett icke-vetenskapligt vaccinationsprogram som kan orsaka allvarliga och långvariga neurologiska skador hos barn.

Det är dessutom anmärkningsvärt att alla dessa punkter strider mot JCVI:s egen Code of Practice.

Text: Linda Karlström

Källor:

Secret government documents reveal vaccines to be a total hoax

The vaccination policy and the Code of Practice of the Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI): are they at odds?

Bedrägliga uppgifter kring influensamedel och vaccin – så manipuleras statistiken

By 4 Comments

En ledande forskare på Cochrane-institutet föreslår att de europeiska myndigheterna ska stämma Roche som är tillverkare av det virushämmande medlet Tamiflu.  Han anser också att alla, inklusive läkare, ska bojkotta produkten eftersom all tillgänglig data inte är publicerad. British Medical Journal, BMJ, har sedan tre år tillbaka försökt få företaget att lämna ut den fullständiga datan för produkten men inte lyckats.

”Miljarder av skattebetalarnas pengar har spenderats på [Tamiflu] och ändå förblir bevis för dess effektivitet och säkerhet dolda för lämplig och nödvändig oberoende granskning.”

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) talesman hävdades det att man rekommenderade medlet då det fanns bevis för att det stoppade sjukdomsförloppet och förhindrade följdsjukdomar som lunginflammation. Men enligt Cochrane-institutet finns det inga vetenskapliga belägg för att det minskade risken för komplikationer i influensadrabbade människor.

De tre forskare som var med och utarbetade WHO:s riktlinjer angående lagring av läkemedel inför en influensapandemi, visar sig nu ha en ekonomisk koppling till Roche, tillverkare av Tamiflu, och GlaxoSmithKline (GSK), tillverkare av Relenza (ett annat virushämmande medel). Företaget Roche är även under utredning för att eventuellt ha underlåtit sig att rapportera om biverkningar som dödsfall.

The Cochrane Library  har även gjort en granskning kring vaccinering mot influensa. Utgående från 50 studier som innefattade 70 000 personer fann man ingen större fördel med vaccinering vad gällde förlorade arbetsdagar eller influensasymtom. Det finns heller inga bevis för att vaccinering minskar smittspridning eller komplikationer såsom lunginflammation.

Lögn, förbannad lögn och statistik … ”Influensavaccin har en 60-procentig effekt” basunerades det ut i en artikel i The Lancet. För en vanlig Svensson betyder detta att 60 utav 100 människor slipper influensa. Vid närmare kontroll av studien visar det sig att influensavaccin bara förhindrar influensa i 1,5 personer av 100 vuxna som injicerats med vaccinet. Hur går detta ihop? Svaret är enkelt – statistik:

En kontrollgrupp på 13 095 icke-vaccinerade vuxna övervakades för att se om de skulle få influensa. Över 97 procent fick inte influensa, men det fick däremot 2,73 procent. Behandlingsgruppen bestod av vuxna som vaccinerades med ett trivalent inaktiverat influensavaccin. I denna grupp var det 1,18 procent som fick influensa.

Skillnaden mellan de båda grupperna är således 1,5 procentenheter, vilket betyder att det egentligen bara skulle vara till nytta för 1,5 personer av 100. För att få detta till en 60-procentig effekt tar man 1,18 procent i behandlingsgruppen som fick influensavaccin delat med 2,73 procent i kontrollgruppen. Detta ger 0,43 och betyder att 1,18 är 43 procent av 2,73. Därmed kan man hävda att vaccinet resulterar i en 57-procentig minskning i influensainfektioner. Detta avrundas till 60 och vips så kan man hävda att vaccinet har en effekt på 60 procent!

Om man inte kan lita på att forskningsresultat avrapporteras korrekt, vem kan man då lita på? Kanske blir slutsatsen att var och en måste träna sin kritiska förmåga och inte lita blint på auktoriteter.

Sammanställning: Marina Ahlm

[Read more…] about Bedrägliga uppgifter kring influensamedel och vaccin – så manipuleras statistiken

Barnen förgiftas av läkarnas och myndigheternas okunskap – vaccinet Gardasil har inte förhindrat ett enda cancerfall

By 4 Comments

Nedanstående debattartikel publicerades i sin helhet i Österbottens Tidning (Finland) måndagen den 29 oktober 2012, under rubriken ”Myndigheternas passivitet dödar”. Samma artikel ingick även i finlandssvenska Vasabladet för några veckor sedan, men då i en nedbantad form.

Text: Anna-Lena Strand

Jag vill tacka Tom Sörhannus för hans artiklar ”Är frågorna kring barns och ungas hälsa och vaccinering obekväma?” i Vasabladet 3.8 och ”Farlig manipulation” i Vasabladet 26.9. Jag har länge undrat varför vaccindebatten tystnade efter svininfluensafiaskot, då man tycker att det borde ha varit tvärtom.  Men Tom Sörhannus har säkert helt rätt i att frågorna är för obekväma, de är lättare att ignorera.

Det är chockerande att se hur ensidigt mainstream media rapporterar i vaccinfrågor, allsidig information censureras effektivt bort. Vi får nog väldigt snabbt veta om ett barn har insjuknat i mässling i södra Finland men vi får till exempel aldrig veta att 47 500 personer i Indien fick AFP (annat namn för polio) av poliovaccinet år 2011. Vill man ha allsidig information får man söka den själv, precis som Sörhannus också har märkt. Vi ska invaggas i en falsk trygghet där den enda information vi får om vacciner ska stärka oss i tron att de är vältestade och säkra. Att de skyddar mot sjukdom tas förstås för givet och vi får aldrig läsa i dagstidningarna om epidemier där nästan 100 procent av de drabbade varit fullt vaccinerade.

Vi är så enormt vaccintroende att det nationella vaccinationsprogrammet kan utökas med fler och fler vacciner i allt snabbare takt utan att någon ifrågasätter. Vi är redan uppe i 24 vaccindoser (26 med influensavaccin) innan barnen ens blivit ett och ett halvt år gamla, och snart lägger man säkert till vaccin mot vattkoppor och hepatit. Ja, varför inte vaccin mot karies och övervikt också? De är under utveckling.

Åldringar och barn förgiftas

I USA får barn nu hela 38 vaccindoser innan de blivit ett och ett halvt år gamla. Man glömmer fullständigt bort att vacciner är läkemedel och att alla läkemedel har biverkningar. Det talas ständigt om att åldringarna övermedicineras och får mediciner för att lindra biverkningar av andra mediciner -men det samma händer ju med barnen! Enda skillnaden är att vaccinerna är så heliga att myndigheterna oftast förnekar att de orsakar några allvarliga biverkningar eller sjukdomar alls, trots att vaccinernas bipacksedlar berättar motsatsen. Jag har till och med hittat autism och plötslig spädbarnsdöd i en bipacksedel, något som myndigheterna totalt förnekar att har något samband med vacciner.

Till min förtvivlan läste jag i Vasabladet att regeringen nu beslutat att lägga till hpv-vaccin (mot livmoderhalscancer) i vaccinationsprogrammet från och med nästa år. Detta är helt ofattbart för mig, för då man läser lite mer om vaccinet ser man med lätthet att nackdelarna överväger fördelarna flera gånger om. Hpv-vaccinet marknadsförs som ett vaccin som skyddar mot cancer. Punkt. Om man som jag, tycker att det låter lite för bra för att vara sant och börjar läsa det finstilta, inser man att så inte är fallet. Falsk marknadsföring brukar det väl kallas.

Nästan alla får hpv utan problem

Det är mycket man ”glömmer” att informera om, till exempel att vaccinet bara kanske, möjligen, skyddar mot fyra av de fler än 100 olika stammar humant papillomvirus som kan orsaka hpv-infektion. Två av dessa fyra stammar är kopplade till genitala vårtor (varför man ibland också rekommenderar vaccinet åt pojkar), och endast två av stammarna sätts i samband med precancerösa cellförändringar.  Det är alltså mycket troligt att man smittas av någon annan stam än de två som finns i vaccinet.  Vad man också ”glömmer” att informera om är att hpv inte är cancer, utan en virusinfektion som är så vanlig att de flesta kommer att ha den någon gång under livet och att kroppen oftast klarar av att bekämpa infektionen helt naturligt, utan att man vet om det. Därför har de flesta redan bildat antikroppar på naturlig väg. En finsk studie som pågick i två år visade att endast 2,6 % av familjerna inte exponerats för hpv, och har man redan blivit utsatt för de stammar som ingår i vaccinet är vaccinet inte bara verkningslöst, utan ÖKAR sannolikheten att man utvecklar livmoderhalscancer. Undrar om regeringen blivit informerad om det?

Effektiv sterilisering?

Vaccinet Gardasil, som är det mest använda hpv-vaccinet, innehåller bland annat aluminium som har en lång historia av väldokumenterade hälsorisker och är allmänt erkänt som neurotoxiskt. Det innehåller även polysorbat 80 som bland annat är känt för att orsaka infertilitet. Hur man vågar injicera det i en serie av tre doser (till att börja med, det kan behövas fler boosterdoser i framtiden), i en hel generation unga flickor övergår mitt förstånd.

Biverkningar som hittills har rapporterats är bl.a. anfall, kramper, artrit, andningssvårigheter, synstörningar, ihållande kräkningar, allvarliga hudutslag, förlorat medvetande, Guillain-Barrés syndrom, svullna kroppsdelar, störningar i hjärta och njurar, genitala vårtor, cellförändringar och hpv-infektion (det främsta skälet till att vaccinera sig!). I USA har just nu 24 188 biverkningar rapporterats till myndigheternas databas VAERS på grund av vaccinet Gardasil. 111 av dessa var dödsfall. Lägger man till det andra hpv-vaccinet som finns på marknaden, Cervarix, blir siffrorna förstås ännu större. 

Desperata föräldrar och privata organisationer försöker informera om riskerna med vaccinet och vädjar till myndigheterna att de ska sluta vaccinera. Men inget händer. Själv skrev jag just på en namninsamling som ska skickas till president Barack Obama och den amerikanska kongressen i hopp om att de då ska uppmärksamma och utreda alla skador och dödsfall som hpv-vaccinet har orsakat. I skrivande stund har insamlingen 16 788 underskrifter.

Hur kan det få gå till så här? Jag undrar hur många flickor som får dö eller skadas av vaccinet här i landet innan myndigheterna reagerar? Det har inte gjorts några långtidsstudier på hpv-vaccinets påstådda skyddseffekt så man kan inte med säkerhet säga att det har räddat en enda person från livmoderhalscancer, medan dödsfalls- och biverkningsrapporter till vaccinet fortsätter att trilla in världen över. Genom att låta hpv-vaccin ingå i vaccinationsprogrammet har våra politiker således gett sitt samtycke till att låta en halv generation vara försökskaniner åt läkemedelsbolagen. Skrämmande, minst sagt.

Utebliven ursäkt

Efter att det stod klart att svininfluensavaccinet hade orsakat narkolepsi hos en del mottagare läste jag en artikel där någon myndighet/läkare blev intervjuad och rubriken löd ”Ingen kunde förutspå detta”. Hur vågar de ursäkta sig med något sådant när varningarna fanns överallt för dem som ville och vågade se? Vi är nog många som minns Linda Karlströms och Anna Sands alla välskrivna artiklar i dagstidningarna den aktuella vintern. I en artikel som hette ”Vaccinet farligare än själva influensan” skrev de så här:

”Vidare används skvalen för att intensifiera immunförsvarets respons på vaccinet. Skvalen är hajleverolja och ingår naturligt i människokroppen där det har vitala funktioner för nervsystemet. Men att injicera skvalen direkt i blodomloppet är ett onaturligt förfarande som får ödesdigra konsekvenser. Immunsystemet går inte bara till attack mot det injicerade skvalenet, utan attackerar allt skvalen i kroppen. Detta kallas för autoimmun reaktion och leder till allvarliga sjukdomar såsom artrit, fibromyalgi, epileptiska anfall, multipel skleros, neuropsykiatriska problem och kronisk trötthetssyndrom.”

Senare blev Karlström och Sand förlöjligade av överläkare Bodil Eriksén-Neuman i flera stora artiklar där hon nedlåtande kallade dem ”profeter” och anklagade dem för att sprida skrönor, samtidigt som hon försäkrade att svininfluensavaccinet både var vältestat och helt säkert. Uppenbarligen borde läkarna och myndigheterna be vaccinkritikerna om lästips – och ursäkt! Vi är många som vill lära våra barn att tänka själva genom att föregå med gott exempel, så jag hoppas att alla föräldrar tar sitt ansvar och läser på själva nu så att ingen behöver mista sin dotter på grund av att hpv-vaccinet har lagts till i det nationella vaccinationsprogrammet. Alla vacciner är nämligen frivilliga så man får tacka nej. Det kommer vår familj tveklöst att göra.

Text: Anna-Lena Strand

Tidigare artikel av Strand

Inga bevis för att vaccin mot HPV är säkert och effektivt – Pubmed

Färre fall av polio men desto fler fall av förlamnigar – Full text / Pubmed abstract

Fördelar och Nackdelar med Hepatit B-vaccin

Ingen hälsovinst med influensavaccinerig – Cochrane Library

 

Finland stoppar årets säsongsinfluensavaccin till barn och unga – Sverige fortsätter vaccinera

By 3 Comments

Finska forskare har nu klarlagt orsaken till varför vi inte sett någon förhöjd förekomst av narkolepsi i Kanada, trots att landet använde ”samma” svininfluensavaccin som Finland och Sverige. Svaret är att det inte var samma vaccin. Skillnaden ligger i de viruslika partiklarna. I onsdags (10 oktober 2012) meddelade finska THL att årets säsongsinfluensavaccin Fluarix innehåller samma viruslika partiklar som Pandemrix. Därför ska inga personer under 65 år vaccineras med Fluarix.

Text: Linda Karlström

Vaccinförespråkarna har alltid lyft fram argumentet att ingen i Kanada insjuknat i narkolepsi trots att man vaccinerade miljontals människor där. Därför ansågs Pandemrix vara ett säkert och effektivt vaccin. ”Experterna” kunde sedermera gömma sig bakom parollen ”ingen kunde förutspå detta” då narkolepsiskandalen blev ett faktum. Det märkliga är dock att vaccinskeptikerna kunde förutspå en katastrof. Varningstecknen fanns överallt för den som kunde och ville se.

Nu har vaccinskeptikerna åter en gång fått rätt. I åtskilliga diskussioner där Kanada nämnts, har vaccinskeptikerna påpekat att det inte var samma vaccin som användes där. Nu först anses detta faktum vara vetenskapligt konstaterat. Arepanrix, som användes i Kanada mot svininfluensa,  har en annan antigenblandning än Pandemrix. Antigenblandningarna består av viruslika partiklar som alltså är immunologiskt olika i de båda vaccinerna.

Det stora problemet är att årets säsongsinfluensavaccin Fluarix, som tillverkas av GlaxoSmithKline, har samma viruslika partiklar som Pandemrix. Därför fruktar finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) att detta vaccin kan utlösa en ny våg av narkolepsi. Stora mängder har redan köpts in till både Sverige och Finland, men i Finland är det nu bara personer över 65 år som får vaccineras med Fluarix. THL åberopar försiktighetsprincipen – något som inte tycks vara aktuellt i Sverige. Nils Feltelius, docent på svenska Läkemedelsverket, menar istället att man bör vänta på den brittiska läkemedelsmyndighetens granskning av de finska resultaten. Och under tiden finns inga skäl att vara försiktig.

Är detta början till ett nytt vaccinfiasko? Det återstår att se. Anmärkningsvärt är dock att de svenska myndigheterna än en gång väljer att ta det osäkra före det säkra, trots att de redan blev ordentligt brända för tre år sedan. Även om man frestas att berömma de finska myndigheterna i denna fråga, kan man starkt ifrågasätta deras beslut att bara rekommendera vaccinet till personer över 65 år. Varför inte dra in vaccinet helt? Är inte pensionärer lika värdefulla som barn och unga? Gör det inte så mycket om de äldre får narkoleptiska symtom? THL motiverar sin ståndpunkt med att man inte känner till några bekräftade fall av narkolepsi hos personer över 65 år. Detta betyder dock inte att inga sådana fall har rapporterats! Både i Finland och Sverige är det alltjämt en stor del narkolepsifall som rapporterats men inte hunnit bli bekräftade.

Försiktighetsprincipen tillämpas tydligen väldigt godtyckligt.

Text: Linda Karlström

Källor:

THL ger reviderade instruktioner om säsonginfluensavaccination

Finland stoppar vaccin – men inte Sverige

Fästingvaccinet kan ge dig Parkinsons, somnolens och hjärninflammation – sprutan farligare än TBE

By 77 Comments

Under sommarhalvåret propageras det friskt för vaccin mot TBE, i folkmun ”fästingvaccin”. Det senaste decenniet har både fästingbussar och fästingbåtar åkt på vaccinationsturné i de värsta riskområdena – inte bara en, utan minst två gånger per säsong, för att säkerställa att alla får sina två grundvaccinationer mer eller mindre utanför husdörren.

Text: Linda Karlström / Artikeln publicerad i senaste Tf-bladet

Är detta verkligen nödvändigt? Innan vi tar oss en närmare titt på vaccinet och TBE, som står för tick-borne encephalitis (fästingburen hjärninflammation) vill jag klargöra det allra viktigaste.

Fästingvaccinet är ett vaccin som alla andra. Det består av en kemikalie- och viruscocktail som sprutas in direkt i kroppen, förbi alla naturliga skyddsbarriärer. Syftet är att provocera kroppen till att framställa antikroppar, som påstås skydda mot insjuknande i TBE.

Detta resonemang håller inte. Antikropparnas antal är inte avgörande för om vi blir sjuka eller inte. Hela vaccinationsteorin bygger på en tro som aldrig bevisats på ett vetenskapligt sätt. (1–3) Immunförsvaret är oerhört komplext och alla delar samspelar med varandra. Vill man ha en bättre kaka räcker det inte att dubblera mängden mjöl och spetsa härligheten med aluminium och formaldehyd.

Detta faktum torde räcka för att säga nej tack till vaccin, men låt oss ändå för skojs skull anta att vaccinet mot TBE är effektivt, det vill säga ger ett skydd mot fästingburen hjärninflammation. Är det då värt alla biverkningar?

Aluminium kan orsaka Parkinsons och Alzheimers

I Sverige finns två olika TBE-vacciner godkända: Encepur från Novartis och FSME-IMMUN från Baxter. På FASS.se hittar man information om dessa, såsom innehåll och biverkningsprofil. Vi får veta att båda vaccinerna innehåller aluminium för att trigga immunförsvaret.

Aluminium är neurotoxiskt även i små mängder och har en lång historia av väldokumenterade hälsorisker. Forskning har kopplat samman aluminiumhydroxid som används i vacciner med Parkinsons sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (als) och Alzheimers sjukdom. Möss som injicerats med denna vanliga vaccinbeståndsdel utvecklade statistiskt signifikanta ökningar av minnesförlust, ångest, allergiska hudreaktioner och skador på nervceller. En epidemiolog på CDC i USA gjorde år 2000 följande uttalande: ”Resultaten för aluminium var nästan identiska med etylkvicksilver eftersom mängden aluminium i vacciner nästan exakt följer kvicksilvrets”. Han syftade på en banbrytande studie som fann ett signifikant samband mellan både aluminium och kvicksilver i vacciner och utvecklingsneurologiska förseningar. (4)

Om Encepur får vi vidare veta att ”spårmängder av formaldehyd, neomycin, klortetracyklin och gentamycin ingår i vaccinet. Försiktighet bör iakttas vid vaccination av individer med överkänslighet mot dessa substanser.” Frågan är då om inte alla individer är överkänsliga mot formaldehyd? Det är nämligen att cancerframkallande gift! Och nog vore det bra spännande att få veta hur man injicerar ett vaccin ”med försiktighet”…

Vill man veta mera om alla de beståndsdelar som ingår i vaccinerna får man leta på nätet. Wikipedia kan exempelvis berätta att kaliumdivätefosfat (som finns i FSME-IMMUN) ”säljs som gödningsmedel under beteckningen MKP och används vanligen i växthus och hydrokultur. Det används också som tillsats i cigaretter och sportdrycker och har E-nummer 340.” Man bör också känna till att alla vaccinbeståndsdelar inte offentliggörs, eftersom de anses vara en affärshemlighet. (5)

Pålitlig biverkningslista?

De kliniska säkerhetsprövningarna för FSME-IMMUN för vuxna har gjorts på cirka 3 500 personer. Hur man då kan ange frekvensen för de biverkningar som klassificeras som sällsynta, det vill säga drabbar cirka 1 på 10 000, är en intressant frågeställning. Samtidigt är detta låga antal försökspersoner tacksamt för tillverkarna, eftersom en rad obehagliga biverkningar då kan klassificeras under frekvensen ”inga kända”.  Det ger intrycket av att dessa biverkningar är så sällsynta att de inte ens är mätbara. Hit hör biverkningar såsom nervinflammationer, synstörningar och hjärninflammation (!). Tillverkarna varnar också för att vaccinet kan förvärra autoimmuna sjukdomar såsom multipel skleros. Risken att drabbas av somnolens, en sjuklig trötthet som beror på en skada i hjärnan, uppskattas till cirka 1 på 10 000. Vi måste komma ihåg att dessa risker mångfaldigas i takt med injektionerna, som är tre till antalet under den så kallade grundimmuniseringen. Därefter följer boosterdoser vart tredje år hela livet ut.

Smittskyddet har inte läst sin läxa

Det verkar inte som om Smittskyddsinstitutet (SMI) tagit del av TBE-vaccinernas produktresuméer, eftersom myndigheten på sin hemsida lovar att ”Det finns vaccin mot TBE som har god skyddseffekt och vars biverkningar är milda.” Än mer tragikomiskt blir det när SMI i nästa andetag skriver ”En person som fått en allvarlig (livshotande) reaktion mot en föregående dos ska inte vaccineras.” Hur en livshotande reaktion kan anses vara en mild biverkning är en ekvation som förmodligen bara kan lösas av det medicinska skrået. Att skyddseffekten skulle vara god är också ett påstående med modifikation. År 2008 gick det nämligen inte att mörklägga vaccinets ineffektivitet längre eftersom ett stort antal TBE-vaccinerade människor hade drabbats av TBE. (6) ”Det är ju väldigt tragiskt när det inträffar men inte helt förvånande”, kommenterade den medicinska direktören på Baxter det skedda. (7)

Enligt Smittskyddsinstitutet yttrar sig TBE som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk och emellanåt kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda men upp mot 30 procent får långdragna eller till och med bestående besvär i form av uttalad trötthet, minnesstörningar etcetera och, i ovanliga fall, bestående förlamningar. Dödsfall kan förekomma men är mycket sällsynta. Förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna.

Årligen rapporteras 150-200 fall i Sverige. År 2011 var ett rekordår med 284 rapporterade fall. Trots den stigande vaccinationsfrekvensen har en gradvis och relativt kraftig ökning av antalet fall skett under 2000-talet.

Risken att få allvarlig TBE överskattad

Hur vanligt är det då att fästingar bär på TBE? I Sverige påbörjades en stor fästingbiopsistudie år 2006 och år 2009 inkluderades Åland i samma studie. För cirka ett år sedan var de preliminära resultaten klara, och forskarna kunde meddela att fästingbett inte är lika farliga som befarat. Varken sjukdomen borrelia eller TBE är lika vanliga som man tidigare trott. Förr räknade man med att en av hundra fästingbitna fick TBE, men nu räknar man med att smittorisken är en av 600. Av de 2 160 fästingar som analyserats i Sverige och på Åland hittade forskarna fyra fall av TBE. (8)

Och även om man skulle råka bli biten av just den där sexhundrade fästingen som bär på TBE, måste man komma ihåg att över hälften av alla infektioner är symtomfria.(9) Man kan alltså ha TBE utan att veta om det, och ändå utveckla ett livslångt skydd. Enligt THL, Finlands motsvarighet till Socialstyrelsen, leder cirka en tiondel av de infektioner som ger symtom till långvariga komplikationer som uppträder i ett senare skede. Eftersom SMI menar att hela 30 procent får långdragna besvär tycks det råda en viss osäkerhet om hur det förhåller sig.

Om vi fångar 15 000 fästingar borde det alltså statistiskt sett vara 25 av dem som bär på TBE. Av dessa borde cirka 10 ge symtom på TBE. Av dessa 10 är det bara 1-3 stycken som ger långvariga komplikationer. Den verkliga risken att drabbas av komplicerad TBE är alltså 1-3 på 15 000 fästingar.  Detta bör sättas i relation till risken att drabbas av allvarliga vaccinbiverkningar, vilka är minst 1 per 10 000 injektioner enligt bipacksedeln. Och då bör man komma ihåg att man först ska bli biten av en fästing för att riskera att få TBE, medan man via återkommande vaccinationer systematiskt utsätter sig för en allt större risk att drabbas av mer eller mindre allvarliga biverkningar.

Avslutningsvis vill jag citera Ulf Brånell, redaktör på Alternativjournalen: ”Svenskarna behöver inget vaccin mot TBE – de är sjuka nog som de är.” (10)

Text: Linda Karlström

Artikeln ingår i det senaste numret (nr 3 2012) av Tandvårdsskadeförbundets medlemstidning.

Källor:

  1. Vaccine theory proven wrong
  2. Vaccinernas verkliga verkan – många människor insjuknar allvarligt trots gott om antikroppar
  3. What are the limits of adjuvanticity?
  4. Eisenstein, Mayer och Miller, Neil Z. Vaccinationer: risker och skador. Anarchos, 2012.
  5. Affärshemligt innehåll i vaccin redovisas inte
  6. Hur ofta förekommer det att man får TBE trots vaccination?
  7. Myndigheter utreder TBE-vaccin
  8. Nya rön om fästingsmitta
  9. Vacciner mot fästingburen encefalit
  10. TBE-vaccin åter aktuellt

Vaccination är ett övergrepp som lämnar psykiska spår hos våra barn

By 1 Comment

Bildutdrag från Vasabladet (skannad pappersupplaga) 3 augusti 2012
Bildutdrag från Vasabladet (skannad pappersupplaga) 3 augusti 2012

Hur skulle du reagera om du med våld blev fasthållen utan möjlighet att göra dig fri, och någon kommer med en halvmeter lång spruta (en vanlig sprutas proportion ur ett nyfött barns perspektiv) som du inte har en aning om vad den innehåller? Medan du i skräck kämpar emot och försöker göra dig fri från den okända och skrämmande situationen sticker någon in sprutan i din kropp och injicerar innehållet. Med största sannolikhet skulle du efteråt anmäla att du blivit utsatt för ett övergrepp. Den möjligheten har inte ett litet barn. Oavsett hur barnet reagerar kommer händelsen att påverka det psykiskt, därför att allt vi är med om lämnar spår i vårt psyke.

Text: Tom Sörhannus. Artikeln har tidigare publicerats i Vasabladet 3 augusti 2012 | Bildutdrag från Vasabladet (skannad pappersupplaga)

Beskrivningen ovan får fungera som en introduktion till den här texten som tar upp ämnet vaccinationer med utgångspunkt i en nyligen utkommen bok Vaccinationer: risker och skador.

Det är knappast någon överdrift att säga att kutymen med vaccinering har exploderat de senaste årtiondena. För enligt uppgifter i boken har ett barn i USA vid 18 månaders ålder i dag fått 38 vaccindoser, medan motsvarande siffra i Sverige är 21 doser. Det händer att barn får sex doser (i USA ännu fler) på en och samma gång. Föräldrar och läkare glömmer ofta att vacciner är läkemedel. Hur ofta tar vi som vuxna så många läkemedel samtidigt, frågar sig författarna till boken.

Att läsa boken väcker många frågor; Vad är det vi gör med våra barn i dag? Vad händer i kroppen när vi tillför främmande preparat rakt in i blodomloppet?  Vilken roll spelar vaccinationerna i den kraftiga ökningen av barn med bokstavsdiagnoser, autism, astma, allergier, diabetes med mera? Varför får kvicksilver användas i vacciner, trots att det i andra sammanhang anses som livsfarligt? Och aluminium? Vad händer när barns immunförsvar inte längre tillåts utvecklas naturligt? Vem ser till barnens rättigheter i det här sammanhanget?

Bokens författare är Mayer Eisenstein, jurist och läkare med magistersexamen i folkhälsovetenskap, och Neil Z. Miller, journalist med inriktning på medicinsk forskning. Utgångspunkten är amerikansk, men är i den svenska översättningen kompletterad med uppgifter från Sverige. Det finns även en österbottnisk koppling till boken, i och med att förordet till den svenska versionen är skrivet av kronobybon Linda Karlström.

För en mängd vacciner mot olika sjukdomar går man genom vilka biverkningar de ger, deras effektivitet, berättelser från föräldrar vars barn blivit allvarligt sjuka eller dött av vaccinerna och utdrag ur det amerikanska registret för anmälningar av biverkningar (VAERS) samt en mängd vetenskapliga undersökningar.

En del vacciner ges också som kombinationsvacciner. Ett av de mest kända är mpr-vaccinet (mot mässling, påssjuka och röda hund). Vi får veta att Sverige och Finland var först i världen med att införa detta vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet. ”Läkemedelsföretaget som tillverkar mpr-vaccinet publicerar en omfattande förteckning över varningar, kontraindikatorer och biverkningar förknippade med detta trippelvaccin. Det är åkommor som påverkar blod-, lymf-, mag-tarm-, hjärt-, immun-, nerv-, och andningssystemen samt det sensoriska systemet.” För vaccin efter vaccin finns uppräkningar av allvarliga biverkningar. Det här är sjukdomar och biverkningar som läkemedelsföretagen som tillverkar vaccinerna själva publicerar. Ofta är det neurologiska skador det handlar om.

För den som är inne på det psykiska området tilldrar sig kapitlet om autism ett speciellt intresse. Enligt författarna till boken var autism en okänd sjukdom fram till 1940-talet. Sedan dess har utbredningen av autism följt ökningen av vaccinationsprogrammet. Från 1991 till 1997 ökade antalet barn med autism som behöver specialundervisning med 556 procent i USA.

”Opartiska autismforskare menar att dessa ökningar inte beror på varken bättre diagnostiska färdigheter eller utökade diagnostiska kategorier. Flera analytiker menar att vacciner är inblandade – speciellt tre-i –ett-mpr-vaccinet med levande virus som introducerades och marknadsfördes kraftigt under denna period. Analytiker skyller också på det alltmer fulltecknade vaccinationsprogrammet och det större antalet obligatoriska barnvacciner som innehåller kvicksilver. I själva verket är det så, att varje år som antalet nödvändiga vacciner ökar, skjuter antalet fall av autism i höjden. Vacciner som innehåller aluminium kan också vara en faktor.”

De senaste månaderna har det framkommit flera fall där några av de största läkemedelstillverkarna så att säga fastnat med byxorna nere. GlaxoSmithKline, tillverkare av bland annat svininfluensavaccinet Pandemrix har dömts till det största bötesbeloppet någonsin inom branschen, tre miljarder dollar, för falsk marknadsföring av mediciner, mutande av läkare och en del andra förseelser. Företaget har erkänt sig skyldigt till anklagelserna.

Även två andra stora läkemedelstillverkare har blivit fast för brottsliga handlingar. Merck har funnits skyldigt till olika brott, däribland för att ha fejkat vaccindata genom att spetsa mänskliga blodprov med antikroppar från djur. Pfizer har å sin sida funnits skyldiga till bland annat konkurrenshämmande verksamhet. I inget fall har någon enskild person ställts till svars, inte ännu i alla fall.

Personligen har jag varit skeptisk mot vaccineringarna en längre tid, och med tanke på vad jag upplevt i min kontakt med idrottande ungdomar väcks ytterligare frågor. Vad beror den höga andelen åkommor på, framförallt astma och allergier, hos dagens unga? Visst förekommer det sådant också i min generation, men långt ifrån i samma omfattning.

Det finns många frågor kring barns och ungas hälsa och vaccinering, och frågorna måste ställas för att vi ska få svar. Även om de kan upplevas som obekväma.

Text: Tom Sörhannus. Artikeln har tidigare publicerats i Vasabladet 3.8.2012